Dockstadagen igen...

Nu är jag hos mor i Docksta och ser gatan fyllas med försäljare av allehanda sort. Borde snart rigga min sjalshop, men inspirationen vill inte riktigt infinna sig. Jag VET, man ska inte sitta och sucka över det som varit och det som inte blev. Ska skärpa ihop mig. Snart. Sjunger lite sentimental blues, och tillåter mig det. Livet måste inte vara på topp alla 365 dagar om året. Önskar jag vore lite dement, det skulle hjälpa minnena att grumlas. Istället minns jag med all önskad detaljrikedom vad som hände den där Dockstadagen då du kom in i mitt liv.

Det var en bil som sa till en annan, vad du var stilig...