tisdag 31 december 2013

2013

Så går 2013 mot sitt slut, bara en kväll/halvnatt kvar. För mig kommer nog 2013 alltid vara förknippad med moster Ewas bortgång, men jag tycker också jag "landat" mer i mig själv detta år och är möjligen något mindre rastlös. Jag stormtrivs med jobbet och eftersom det tar mig till spännande platser och erfarenheter kan jag unna mig att "bara vara" när jag är ledig. Om jag får leva och ha hälsan (jo, det brukar ju kallas så, brasklappen man slänger in ibland) så skulle jag bli mycket lycklig om jag träffade "Kärleken" nästa år. Ja, ingen skithög menar jag nu, utan äkta, hållbar, himlastormande fantastisk och trogen människa. Men det är kanske för mycket att hoppa på?

Men först: 2013. I bilder. När jag tänker efter blev det ett bra år med fantastiska vänner, kollegor, resor och upplevelser. GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA! PUSS!

 

 

måndag 30 december 2013

Håller andan

Nu håller jag andan att jag ska lyckas komma igång med mina promenader igen. Jag fullständigt gick in i träningsväggen i augusti förra året, och sedan dess har det inte blivit någon regelbundenhet alls i mitt tränande. På ett sätt mår jag bättre nu än då, men skulle gärna få tillbaka konditionen och smidigheten från förra sommaren. Jag börjar synnerligen försiktigt med ett mål på ynka tre kilometer per dag. Redan nu, efter sex dagar i rad känner jag att konditionen har förbättrats och jag vill mer än 3 km. Men de är halt ute och jag spänner mig, är så förfärligt rädd att halka och sabba knän och höfter igen. Så än så läge nöjer jag mig med tre km. Jag försöker variera lite vart jag går, det i sig är ganska kul, speciellt när jag kan få kartbilder på mina "banor". Appen jag använder heter "runkeeper", men funkar utmärkt för promenader också.

 

 

Optimism och pessimism

Jag är en ärkeoptimist och har ganska stort självförtroende. En kompis och jag satt och diskuterade ikväll om vad vi har för livsstrategier. Nu har hon gått hem, men jag sitter och funderar vidare på det vi pratade om. Vi är ganska olika på några punkter, jag ska ta ett exempel. På min bokhylla ligger min klarinett som jag återfunnit (den har varit borttappad hemma hos morsan i uthuset ett tiotal år). Jag har putsat upp den och provspelat lite. Det går inte så bra. Jag HAR en gång kunnat spela hela "the entertainer" utantill och jag HAR till och med spelat med i ett storband en gång i tiden (vi snackar typ 30 år sedan). Att jag låter klarinetten ligga synligt i vardagsrummet beror främst på två saker, kanske tre. För det första är den snygg, rent estetiskt. Svart och glänsande, jag blir lite glad när jag ser den. För det andra händer det att jag försöker spela lite, jag börjar nästan få kläm på "Amazing Grace" nu. För det tredje vill jag gå vidare från trumpeten. Min kompis undrade dock om inte klarinetten påminner mig om att jag INTE kan spela längre. Hon skulle bli lite psykad av att ha ett instrument så visuellt i rummet.

Jag kom då på psykologiprofessorn Martin Seligman, vars teorier jag ofta tagit upp under min tid som psykologilärare. Han har undersökt optimister och pessimister och ganska lätt kunnat se samband mellan långt och lyckligt liv med optimism. Om jag minns rätt så sa han att hur vi förklarar misslyckanden i allra högsta grad har med optimism/pessimism att göra. Om misslyckandena beror på faktorer utanför oss själva, är temporära och inte påverkar allt vi gör tenderar vi i högre utsträckning vara optimister. Förklarar vi våra misslyckanden med att det beror på oss själva, drabbar oss ständigt och påverkar det mesta vi företar oss är vi mer pessimistiska.

Det är hälsosammare att vara optimist än pessimist, så en stor fråga är då naturligtvis om vi kan lära oss vara mer optimistiska. Jag tror faktiskt det går. Jag ska ha som ett nyårslöfte att ta tillvara på min optimism och sluta få dåligt samvete om jag ibland i stunder av övermod framstår som kaxig. Skrapar man bara något på ytan är jag inte det minsta kaxig, utan det är mest bara ett försök till självpepp. Typ "jag är inte rädd, jag kan spela..." En peppfilm som jag hittade på youtube tar upp just detta; hitta dina styrkor och odla dem, så leder det till ökad lycka. Lekfullhet, kreativitet, visdom, social intelligens och nyfikenhet var de styrkor jag scoorade högt på i det självtest som nämndes i filmen. Vilka är dina styrkor och vad gör du för att odla dem?

 

torsdag 26 december 2013

Tibble

När jag vaknade hade jag Tibble sovandes i knävecket. Så mysigt det var! Oftast brukar han mest bara besöka mig lite när jag ska till och sova, och sedan försvinna efter en liten stund. Tydligen har jag sovit som en klubbad hela natten eftersom han fortfarande låg kvar. Han lever ett skönt liv på vintrarna, sover hela natten, går ut en stund på förmiddagen för att sedan somna om på morsans säng. Snacka om att softa sig igenom vintern!

 

 

onsdag 25 december 2013

Mina jular

1994 började jag på allvar få till ett hem. Eller åtminstone var det detta år som jag för första gången började ha egen gran. Första året var det fullt sjå att hitta pomlor, stjärna, granfot, glitter och belysning. Jag började också en tradition att köpa en pomla varje år och skriva en sammanfattning av året som gått på asken. Efter sex-sju år blev det alltför många askar att hålla koll på så jag köpte istället ett anteckningsblock och förde över anteckningarna från askarna till den, och fortsatte sedan sammanfatta det gångna året.

Det jag skriver är egentligen ganska triviala grejer. Var, och med vem, jag firar julen. Djur jag har skaffat under året (jodå, vissa år är det en hel del...). Dejter jag varit på och hur det var. Vilken som var årets julkalender plus en recension. Viktiga händelser, som kanske inte alla går att blogga om men som jag vill kunna minnas.

Men jag inser också när jag bläddrar i boken vad tiden går. Jag minns alla de stunder jag suttit och skrivit och vilka drömmar och förhoppningar jag hade då. Somliga drömmar går i uppfyllelse och andra grusas. Det är som det ska vara antar jag. Den här hösten har varit tung, det finns nog inget annat sätt att beskriva den. Det är nu, när jag är ledig som det blir så tydligt, och jag längtar nästan till att få börja jobba igen.

 

måndag 23 december 2013

Dan före dopparedan!

Nu drar det ihop sig mot jul och jag har fått min mor på besök. Vi softar, glor på tv och äter godis. Precis som det ska vara dagen före dopparedan! Jag testade kyckling i ugn på henne som jag lärt mig av min kompis Elisabeth i Umeå häromdagen. Mor blev lite imponerad faktiskt och sa hon skulle testa detta själv. Det tar jag som bra betyg.

Receptet är skitenkelt; bara att skära till de rotfrukter och grönsaker man gillar, sedan lägga på kycklingen somma n marinerat lite i kycklingfond/olivolja. Strimla över citronskal och salta & peppra lite. Sedan, när det är tio minuter kvar tar man ut plåten och lägger på fetaost och oliver. Innan servering strör jag på lite ruccolasallad. Easy as pie!

 

 

lördag 21 december 2013

18:11

Nu vänder det! Från och med NU vinklar nordpolen sig sakta, sakta mot solen och ljuset igen. Dagarna kommer bli längre och längre, och mörkret minskar. Det känns lite högtidligt på något sätt och jag funderar lite på saker i mitt liv som jag vill ska "gå mot ljuset", dvs bli bättre. Mycket är bra, mycket har redan förbättrats, men mycket återstår att jobba med. Främst vill jag komma igång med träningen igen, läsa mer, bli lite husligare, sluta låta idioter ta av min tid och energi, äta nyttigare och bejaka livet och ta ut svängarna ännu mer. Får jag till allt detta vore det toppen. Blir det något av detta är det ganska ok det med. Men lite ljusare bestämmer jag NU att mitt liv ska bli!

fredag 20 december 2013

Låg

Det är allt bra märkligt ändå, nu är det äntligen julledigt och vad händer då; jo jag blir jul-låg! Jag känner i och för sig igen detta från andra ledigheter och vet att det bara handlar om att ge det lite tid. Jag har rushat på under den gångna hösten, och vet att våren ärr ännu mer intensiv. Nu är det halvtidspaus och jag kan ta itu med att ta hand om mig själv lite. Jag tycker jag börjat bra med besök hos frissan, bilhandlaren, gjort kostomläggning och unnat mig några spabehandlingar. Ändå är jag låg. Men jag tänker så här; jag tillåter mig vara låg i några dagar tills jag kommit ner i varv, sedan är förhoppningsvis systemet återställt igen.

 

måndag 16 december 2013

Luleå

Så är jag snart hemma efter en tripp till Luleå där jag pratat om Jerusalem för deras stiftskansli. I maj åker jag med hela klabbet till The Holy Land, och det känns så spännande! Det kan hända att denna grupp är min största och spretigaste grupp ever! Som det ser ut blir vi 45 personer i gruppen med vitt spridda yrken och förkunskaper!

Jag kände av lite nerver när jag skulle prata inför dem, men det gick snabbt över. Vilket härligt gäng det verkar vara! Och fint kansli hade de också, med biskopslägenhet och gästlägenhet i ett annex. Fikarummet var ljuvligt, som att sitta på en stor inglasad balkong. Inte för att jag på något vis vantrivs där jag är, men en liten renovering skulle inte skada...

Nu sitter jag på en synnerligen långsam buss som verkar stanna precis överallt. Jag räknar ned tiden. Bara en knapp timme kvar. Jag klev på för åtta och en halv timme sedan. Batterierna börjar ta slut i iphonen och ipaden, och även jag börjar ta slut. Ska bli skönt med lite sovmorgon i morgon följt av ett besök hos frissan. Det är dags. Eller var dags för länge sedan.

 

söndag 15 december 2013

Kreativitetspromenad

Så sitter jag på bussen till Luleå och filosoferar lite över jobbet och livet. Egentligen är livet riktigt bra kom jag fram till. Jag har ett spännande och stimulerande jobb som hela tiden tar mig till nya utmaningar och sammanhang. Vad kan egentligen förbättras på det området? När jag satt och grunnande på det kom en idé till mig.

Idén är egentligen ganska simpel, men jag är nyfiken på hur det skulle bli om jag konsekvent ger mig sjutton på den. Det handlar om en sammanslagning av två löften eller mål för 2014; att promenera mer och att bli mer kreativ. Varför då inte starta med dagliga "kreativitetspromenader" runt Nattviken! Jag bestämmer vad som ska hända på olika delsträckor och utifrån detta programmerar hjärnan att öka effektiviteten. Typ lite tillämpad kognitionspsykologi.

Eftersom jag inte riktigt vet vad mina kollegor säger om jag bara drar iväg på promenader stup i kvarten börjar jag med att byta ut eftermiddagsfikat mot promenader. Det tar kanske 20 minuter att i lugn och ro traska runt Nattviken och jag hinner ändå med en slät kopp kaffe när jag är tillbaka!

Jag tänker om jag är konsekvent med vad jag ska tänka på under de olika delsträckorna kommer hjärnan att automatisera kreativiteten så småningom PLUS att jag får frisk luft och motion. Det borde vara win-win?

 

 

lördag 14 december 2013

Umeå

Så är jag på resande fot igen och återigen förundras jag över vad mycket jag gillar att resa och vad bra jag tänker när jag sitter på tåg, flyg eller buss. Idag tog jag för första gången tåget norrut från Härnösand och om några minuter är jag framme i Umeå. Ikväll hälsar jag på en gammal kollega från Parkskolan och ujuj, vad vi har att "catcha upp"!

I morgon drar jag sedan vidare mot Luleå, för där ska jag vara på måndag! Mer om detta senare, det känns mycket spännande! Jag hoppas också det blir kallt och att jag får se norrsken! Hittills i år har jag inte sett så mycket norrsken... Jag har för mig att norrskenet kommer när det är kallt? Någon som vet?

torsdag 12 december 2013

Lugnet före stormen

Nu känns det lite dramatiskt. Det varnas för en klass-tre-storm i Härnösand och redan nu har det börjat friskat på därute. Det är tydligen bara några gånger per hundra år som det ska blåsa så mycket. Jag försöker nu förbereda mig lite genom att kolla vart jag har tändstickor, brygga en termos kaffe och en termos hett vatten till the. När det var klart tog jag en dusch och tvättade håret. Undrar nu på hur jag ska hålla värmen i huset om det blir ett längre strömavbrott. Huset värms upp med fjärrvärme och jag har ingen aning om det funkar utan ström. Det blir nog till att krypande ed under duntäcket och hoppas eventuellt strömavbrott blir kortvarigt. Jag har satt alla iPhones och ipaden på laddning utfall att.... Lite läskigt är det!

måndag 9 december 2013

Trött

Gudars skymning vad trött jag är! Det har inte hänt något speciellt idag, en massa möten bara. Men när jag tittar på planeringen inför våren håller jag mig för skratt. Det är i princip helt fullbokat av grejer att göra redan nu. När jag och en kollega satt och skulle bända in en växtplatskurs och en kyrkvärdskurs fick jag på allvar upp ögonen för min hektiska vår. Det allra mesta består av roliga arbetsuppgifter som jag brinner för, men kanske är det det som är problemet, det är svårt att säga nej till det som är roligt...

En av dessa roliga arbetsuppgifter var idag att färdigställa den film som i morgon kommer upp på stiftets hemsida för att börja göra lite reklam för stundande utbildningsinsatser för förtroendevalda. Jag hade värsta ångesten att filmen skulle vara för glättig, men arbetsgruppen godkände den för publicering, så nu andas jag ut.

 

söndag 8 december 2013

EFiT igen, det var länge sedan!

Tänkte av någon anledning på "Ett Foto I Timmen" sajten när jag vaknade. Det var länge sedan jag var med nu och döm av min förvåning när jag kollade in sidan, det är en EFiT-dag IDAG!!!! Roligt, här kommer mitt bidrag:

 

 

lördag 7 december 2013

Kalas

Vilken underbar dag det har varit idag! Igår hade jag en hel del migrän, men nu i morse klingade den äntligen av och jag kunde fixa inför kvällens fest! Eftersom det är min födelsedag hade jag bjudit in några vänner på "småplock", och det var mycket trevligt! Själva småplocket bestod av grejer jag blev sugen på när jag gick i affären och jag plockade på mig än det ena, än det andra och hade ingen egentlig koll på hur det skulle funka tillsammans. Men det funkade riktigt bra! Lagrad cheddar i aprikosspad, pepparkakor med ädelost och päronkompott, krustader med wasabi och rysk yoghurt.... Osv...

Jag kämpade en rejäl stund i snön för att gräva fram alla isklumpar och bygga lykta, men det gick inte att få fart på den då det blåste så ljusen slocknade. Jag får ta bild på dem en annan, vindstilla kväll istället!

 

 

onsdag 4 december 2013

Platser

Arlanda, terminal fyra. Nu är det en timme kvar till incheckning och jag filosoferar lite över vad platser betyder för mig. Jag märker hur vissa platser aktiverar minnen, en del bra minnen och andra förfärliga minnen. Förra gången jag satt just här där jag nu sitter hade jag solbrillorna på mig. Och tårarna trillade. Idag behövs inga solglasögon! Inget ens eluttaget behövs, energinivåerna i alla prylar är på topp. Så är jag med. Faktiskt! ....Eller åtminstone nästintill. Bara sömn fattas mig.

 

 

Landvetter

På Landvetter hittade jag ett bås att vara själv i. Som sällskap har jag tekniken och mina egna tankar. Nu ska jag ur min bubbla och flyga till Arlanda. Hoppas på fler ställen att tänka på där och i framtiden...

 

 

måndag 2 december 2013

On the go

Så har en massa dagar passerat utan att jag orkat blogga. I lördags hade vi en förberedelseträff inför Jerusalemresan i mars och precis som den var avklarad slog förkylningen med stort F till. Jag snöt mig och snöt mig och hade feber och frossa. Inte alls kul! Satt i yllekofta med värmedyna och fuskbrasa och ändå var jag kall. I morse var jag lika plötsligt frisk igen och sitter nu på Midlanda på väg till Göteborg. Det känns lite märkligt, det här anade jag inte igår att jag skulle orka...

Väskan packade jag på ny rekordtid, typ tio minuter. Jag ser det som en sport att åka med lätt packning, två nätter och ca fem kilo... iPad, resehögtalare, bok, två iPhones och lite kläder... Funderar på att kolla efter en liten necessär som alltid ska vara färdigpackad så jag inte behöver lägga fem minuter på att fundera vad för cremer och smink jag ska ta med. Kan hända det finns sånt på Arlanda? Ska sondera... Bäst att öva nu, för i vår eskalerar resandet ordentligt. Fick kul telefonsamtal från Luleås biskop idag om en stundande resa med deras stiftskansli i maj. Till Jerusalem förstås, behöver det ens nämnas? Bara börja planera!