torsdag 28 november 2013

"Vanlig dag"

Så har det gått ännu en rolig dag på jobbet! Jag har sagt det förut, men jag säger igen; jag har helt klart rätt jobb för den jag är! Jag gillar att vara lite allkonstnär och att utmana mig själv genom att testa nya grejer! Dessutom älskar jag resor, så nog är detta jobb rätt för mig!

Idag gled jag in till jobbet vid niotiden och möttes av C's och mitt "administrativa stöd" som berättade att hon fixat catering till på lördag då vi har upptaktsdag inför den resa till Jerusalem som vi ska göra med några av stiftets unga konfirmandledare. Det var inte vilken catering som helst - hon hade fått en lista med matförslag av mig när hon hade gått till en restaurang i stan. Listan säger en vanlig svenne inte så mycket, men när en restaurangägare från Nablus får en beställning på baba ganoush, warak dawali, cosa maschi, tabbouleh... Så hade han gått igång ordentligt! Kul, kul! Ska bli spännande på lördag!

Sedan planerade vi innehållet för dagen och det ska bli såååå kul att träffa gruppen vi ska resa med! Logistiken börjar dessutom falla på plats, det har inte varit piece of cake att få alla hitta transport till Härnösand för alla 22 som ska vara med i morgon, men nu tror jag det ska funka.

Vid lunchtid gjorde jag några filmklipp och tog lite stillbilder till en film som jag ska göra till i januari, då jag är med i en grupp som ska utbilda nya förtroendevalda i stiftet. Det var jätteroligt att filma, speciellt när filmstjärnan herself, vår biskop, är så cool och kreativ framför kameran! Nu sitter jag och redigerar ihop det hela till två filmer, en "hej-och-välkommen-film" och en trailer.

Så kan "en vanlig dag" på jobbet se ut för mig och jag känner mig så tacksam och lycklig över att få ha ett sådant fantastiskt jobb att gå till dag efter dag!

 

 

tisdag 26 november 2013

Kompledig

Idag kompade jag ut och åkte till Sundsvall för att bli magnetkameraundersökt. Det gick bra, men uj vad stel jag blev av att ligga blickstilla i en timme! Röntgensköterskan sa att det går bra med metallhöft -"den är inte magnetisk, och det enda som teoretiskt skulle kunna hända är att den blir lite varm." Så sa hon.

Oj! Jag började genast tänka på vad som händer om man kör metall i micron... Men med hjälp av P1 i ett par gigantiska hörlurar förträngde jag den tanken. Nästa tanke var att det finns mycket järn i blodet, och tänk om det blodet börjar bete sig konstigt i kroppen när magneterna slås på... Typ så höll jag på under den timme jag låg inne i tunneln inuti magnetkameran. Det är knäppt vilka tankar som poppade upp! Efteråt blev det ett besök på Birsta City för lite belöningsshopping på Indiska där.

måndag 25 november 2013

Mardröm

Tyyypiskt! I morgon ska jag på magnetröntgen och NU (klockan 23) läser jag instruktionen:

Jag har svarat "ja" på att jag har metall i kroppen!!! Och inte ringt om detta...

Nu kommer jag drömma mardröm om min metallhöft som slits ur kroppen av magnetröntgen. Jag kan försäkra att den mardrömmen inte ser vacker ut. Undrar om det ens går att magnetröntga magen utan att sticka in även höften i kameran?

 

lördag 23 november 2013

Kyla efterlyses!

Idag luftar jag samtliga turkisk yoghurtburkar och fyller dem med vatten. Man har inte roligare än vad man gör sig och ett återkommande projekt har för mig varit att bygga en islykta till advent. Men aldrig tidigare har jag haft så här många yoghurtburkar, så nu får jag stora förväntningar på mig att gillra upp en rekordstor lykta. Försöker bara klura ut hur jag ska stadga dem så staplingen håller tills det fryst klart... Mer om detta senare, först måste kylan komma och förvandla vatten till is!

 

 

torsdag 21 november 2013

Växtplatskursen

Så är växtplatskursens* tredje och sista delkurs á tre dagar slut och jag sjunker trött ned i fåtöljen därhemma. Kursen har gått sååå bra (om man får säga så själv)! Min kollega blev förkyld, så det blev till att improvisera och jobba lite mer intensivt än vad planerat var, men det styrde upp sig riktigt bra. Nu är det dubbla känslor när jag summerar intrycken. Lättad av att det är över, men samtidigt lite nedstämd. Eftersom jag ger järnet i tre dagar infinner sig en tomhetskänsla då jag "landar". Jag önskar det vore helg i morgon och jag inte hade behövt att ladda om till en ny insats i Långsele. Men, det är bara att bita ihop och vänta med helgen. En dag till.

Linnea, en tjej på kursen skrev denna dikt som jag tycker sammanfattar vemodet och tacksamheten på ett fint sätt, jag fick tillåtelse att visa den här på bloggen:

Tack alla underbara växtplatskursare! Må våra vägar korsas igen!

* växtplatskursen är en utbildning på tre gånger tre dagar och är en introduktionskurs i svenska kyrkans tro, liv och traditioner. Målgruppen är anställda i kyrkorna utan kyrklig utbildning (tex vaktmästare, ekonomer, husmödrar...), ideella och förtroendevalda.

 

måndag 18 november 2013

Dagens nätfynd

Idag satt jag och fick inte mycket gjort. På hela dagen! Hade svår släng av handlingsförlamning. I morgon är det dags för sista delkursen i "växtplatskursen" som jag och en kollega är kursledare på. Så fick jag ett morgonmail om att kollegan är sjuk! Det borde ha resulterat i frenetiskt arbete, men för mig blev det tvärtom. Men vi har gjort en planering som kan funka. Om än inte lika kul, men det kan gå.

En enda sak gjorde jag som det går att skalda lite om... Jag hade gjort en liten sammanställning av en kurs på en pdf som var typ jättestor! Bara 5 sidor i och för sig, men bilderna måste ha gjort nåt med dokumentet för det var på hela ÅTTA megabyte! Det går ju inte att skicka sånt! Kursdeltagarna skulle nog bli lite irriterade på oss då. Så hittade jag en riktig sim-sala-bim-sajt på nätet; man stoppar in en stor pdf och får ut en liten! I mitt fall tar samma fem sidor nu bara lite drygt 200 kilobyte i anspråk! Trolleri? För mig var det nog det! Den länken är verkligen värd sin plats i "favoriterna".

 

söndag 17 november 2013

Ljusslingor

Har man inte jobb, så uppfinner jag jobb åt mig själv! Idag efter gudstjänsten i domkyrkan knallade jag hem. Jag kände att livet var lite trist, olika vänner är på olika håll idag så jag får roa mig själv. Så kom jag på att jag kunde hänga upp ljusslingan i syrenbusken utanför vardagsrumsfönstret! Yes! Inspirationen rann till och jag virade sladdar varv på varv på varv. Nu är det frusna fingertoppar och jag riktigt längtar till att få testköra detta! Kan bli bra, men det är inte förrän mörkret kommer som jag kan se om alla lampor hamnat där de ska vara. Och kanske ska man vänta till första advent? Hu, vilken väntan det blir i så fall! Men nu kan snön få komma, bättre vira sladdar i plusgrader än i snödriva och minus!

 

 

lördag 16 november 2013

Bitstrips?

Funderar och funderar... Vad fasen ska man ha "bitstrips" till? Känns lite onödig. Men jag ger det en chans...

 

 

måndag 11 november 2013

Avdelning 2

Idag var det dags för mig att åka på kontroll till sjukhuset i Sundsvall. Som jag gruvat mig! Det har i princip tagit mig tre månader att bara ringa det första samtalet. Sedan var det väntetid till vårdecentralen därmed N inte kunde göra ett smack. Läkaren googlade lite och skrev sedan en remiss. Hos läkare F i Härnösand fick jag förutom själva undersökningen också lämna lite blod innan han skrev en ny remiss till Sundsvall och en ny väntan, den här gången en mycket kort sådan. Idag var det dags.

Anledningen till mitt besök är att "the Big C" har en ärftlig komponent, och när både mormor och moster dött i cancer var det ganska bra att också jag kollar så allt är som det ska. På vägen till Sundsvall började hypokondrin slå till Big Time hos mig, och jag fick olika tänkbara undergångsscener i skallen. Den ena värre än den andra, och alla gick ut på att även jag skulle gå en plågsam död till mötes.

Inte blev det bättre av att vara tillbaka i p-garaget i Sundsvall. Sist jag var där skulle jag hälsa på moster. Minnena sköljde över mig, och ännu mer uppe på avdelning 2. Väntrum, ny undersökning. Så en ENORM lättnad! Det var inte "the Big C" som slagit till, utan något annat. Nu stundar fler undersökningar och kanske lite kirurgi, men katastrofscenerna har tack och lov avtagit...

 

 

söndag 10 november 2013

Tosca!!!

Ikväll var jag på Tosca här i Härnösand, direktsändning från Metropolitan i New York! Å, vad jag gillar denna opera! Första akten är lite transportsträcka, men andra och tredje akten är drama så det räcker och blir över! I kvällens uppsättning var det Patricia Racette och Roberto Alagna som gjorde Tosca och Cavadarossi och OJ vad det slog gnistrar om dem i tredje akten, BRA skådespeleri och URBRA sång! Häftigt detta med livesändningar från the Met! Det var inte sista gången jag går på sådant!

 

 

fredag 8 november 2013

Inspiration overload?

Kan man bli för mycket inspirerad? Nu, nyss nedsjunken i min fåtölj hemma på Frideborgsgatan är jag benägen att tro jag nått min övre gräns på hur mycket inspiration jag mäktar med! Igår UD, idag Kyrkokansliet i Uppsala och några från engagemangsenheten, policyenheten, ekumeniska kyrkorelationsenheten (eller vad det nu heter), ung i världsvida kyrkan samt en från ett projekt rörande reproduktiv hälsa... Samtidigt som vi lyssnade till diverse verksamhetsområden gick hjärnan för högtryck av att fundera och planera för hur vi ska strukturera det nätverk av internationellt intresserade i Härnösands stift. Puh. Man kan bli matt för mindre! Nu behöver jag en ledig helg för att smälta allt detta och bara vila lite innan nästa vecka tar vid. Jag vilar dockme d pennan i högsta hugg så jag kan skissa nätverksidéer...

Men, alltså. Det var två TOPPENDAGAR! Vi blev fantastiskt bra bemötta och dessa två dagar kommer gå till historien som två oerhört värdefulla dagar för vårt kommande arbete!

 

torsdag 7 november 2013

Stockholm & UD

Så har ännu en spännande dag gått mot sitt slut, och jag känner stor tacksamhet för ett jobb som tar mig till spännande sammanhang! Vi har dragit igång ett nätverk för unga internationellt intresserade i stiftet och nu idag har vi varit på utrikesdepartementet på studiebesök. Först en genomgång av hur UD arbetar och vad en diplomat gör, sedan fågor och samtal om olika utrikespolitiska utmaningar som svenska diplomater kan stå i. Efteråt visades vi runt lite i korridorerna i arvfurstens palats och det var så spännande, speciellt att gå förbi Carl Bildts och några andra statsråds kontor.

Min reflektion för dagen är ändå att jag är glad att jag arbetar med internationella frågor inom svenska kyrkan och inte för regeringen. I svenska kyrkan kan vi på ett friare sätt bedriva opinionsbildning för en rättvisare värld än vad man gör från utrikesdepartementet. Till exempel vapenhandel. Sverige säljer en hel del vapen till olika länder, som den ärkepacifist jag är skulle jag ha svårt för att inte kunna vara odelat MOT vapenhandel. Som diplomat är man styrd av att följa de politiska beslut som är tagna och att också vara med att anordna så olika handelsavtal kan skrivas.

Vi avslutade dagan på en italiensk restaurang och summerade våra intryck samt fundera lite inför vårt framtida nätverksbygge. Tjejerna som var med idag (bara tjejer än så länge, hoppas kunna få med lite killar så småningom) är verkligen inspirerande att jobba med. Så brighta, sociala och trevliga! Vi hade verkligen en kanondag och kväll. Nu är det bara att ladda om inför morgondagen och ett besök på Kyrkokansliet i Uppsala.

onsdag 6 november 2013

Packar

Så packar jag väskan och gör mig beredd att resa från Glasgow. Jag är ganska säker på att jag kommer att vilja återvända till Skottland, för här har jag trivts! Människorna är vänliga och lättillgängliga, och naturen är fin. Själva Glasgow är väl sådär, det hade gärna kunnat få vara lite mer träd och parker i stan. Men affärerna är trevliga!

Vi har jobbat på i ett hårt tempo med nätverket, men fått mycket ut av resan. För min del känner jag att jag behöver lite reflektionstid nu för att få maximalt ut av alla studiebesök och vår arbetsprocess. Det var så många kloka saker som sades att jag behöver filosofera lite över detta innan det glider iväg för mig. Tur det snart kommer en ledig helg! Jag behöver också landa och relaxa lite nu!

 

 

 

måndag 4 november 2013

Full av intryck

Vi har nu upplevt ännu en dag, späckad med intryck. Jag processar ännu i hjärnan och förmår inte fästa i text vad jag tänker. En bild vill jag ändå skicka med...

 

 

söndag 3 november 2013

Alla helgons dag

Ikväll har jag varit på en FANTASTISK kvällsgudstjänst här i Glasgow! Den hölls i en fin liten stenkyrka strax intill Novotel där vi bor. Först var det sångövning inför de hymner vi skulle sjunga och sedan vidtog olika föreläsningar varav jag nog drog nitlotten. En man berättade om nån forskning han höll på med om en kvinna som startat upp familjecenter mm i Dundee. Kvinnan han föreläste om var säkert enastående "one of thoose sainty people", men han som föreläste borde tänka om några varv. Han höll hela timmen ögonkontakt med i princip bara en annan, han som presenterat honom. Noll koll hade han på andra åhörare, hörbarhet och tidsåtgång. Gäspfaktorn var total och det fullkomligt kröp i kroppen på mig! Jag kunde inte titta på någon annan i gruppen, för då hade jag nog brustit ut i gapflabb, så övertröttad var jag.

Sedan kom dock höjdpunkten, en gudstjänst som jag kommer bära med mig länge, länge! Vi gick in i kyrksalen under tystnad. Här och var i kyrkan stod "helgon" och berättade om sina liv. Där var Fransiscus av Assissi, Dietrich Bonhoeffer, Rosa Parks och några till. Vi gick runt och lyssnade en stund innan sången Gloria in exelcis deo växte sig starkare och starkare. I stämmor. Jag fick lite gåshud...

Starkast var när en tjej läste ur Uppenbarelseboken om tron av guld och ett bord som dukas. Medan tjejen läste dukade två andra iordning ett långbord mitt i kyrkan, framför en tron. Mäktig scen! Sedan fick vi instruktionen: "we may, if we wish, write down on a place-card the name of someone who for us was a saint, as an act of remebering people who sat at our tables on earth and now sit at God's table in heaven..." Under tiden vi sedan placerade korten på bordet sjöng vi "when we are living, we are in the lord, when we are dying, we are in the lord; for in our living and in our dying we belong to God, we belong to God". Ja, HUGA vad starkt det blev! Men det gjorde gott samtidigt med mig. Jag tänker att dessa riter behövs för att släppa upp dammluckorna för sorgen en stund.

 

Glasgow

Så har jag kommit till Glasgow i stiftets tjänst. Vi är här med nätverket ideellt forum för att framtidsspana och förhoppningsvis utveckla idealitetstänket inom svenska kyrkan. Tanken med Glasgow är att vi ska studera hur det går att vara kyrka under helt andra förutsättningar, här är kanske bara en präst per kyrka anställd, resten sköts av ideella krafter. Mycket fascinerande och spännande ska det bli! Eftersom jag själv som gammal missionsförbundare kommer från frikyrkobakgrund tycker jag inte detta med få anställda är jättekonstigt. Så ser det ju ofta ut i mindre församlingar. Örnsköldsviks missionskyrka var den senaste missionskyrka jag var medlem i och den hade, om jag inte minns fel, endast en diakon anställd (dessutom på halvtid), resten byggde på ideella insatser! Hursomhelst ska det nu bli mycket spännande att se hur de skottska kyrkorna tänker kring idealitet!

fredag 1 november 2013

Zorbcenter

Idag blev det en tur till Hammarstrand och Zorbcentret. Tyvärr var zorbsäsongen över för i år, men det fanns gott om andra aktiviteter... Labyrinter, teambuildinggrejer, fin utsikt, mysig stuga.....

Anledningen att jag hamnade där idag var att det diakoniprojekt som en kollega varit ansvarig för, nu går mot sitt slut och dagen var ett sätt att sätta punkt och börja utvärdera projektet. Jag var med för att hålla i utvärderingen. Jag är riktigt nöjd med utvärderingsmetoden som jag hittat på. Jag tänkte att tre års projekt på något sätt måste gestaltas, så man ser hur mycket som gjorts i detta projekt. Kom på attman kunde måla upp en tidslinje, och samtidigt som min kollega berättade vad som hänt de tre åren fyllde jag på i tidslinjen med stödord lioch var. När berättelsen var slut hade vi en välfylld tidslinje på väggen. Alla fick då med tre post-it-lappar markera tre händelser som de tyckt varit mest värdefullt under detta projekt. Det flöt på bra, och jag tror jag ska använda detta sätt någon mer gång i framtiden, för det är som sagt trevligt att få det omfattande arbetet synligt så här i slutet...