fredag 28 augusti 2015

Vart tog veckan vägen?

I söndags lade jag till ATLA vid bryggan och sedan var det bara att kavla upp ärmarna och försöka jobba i högsommarvärmen. Det gick sådär, kan jag erkänna. Trots att jag hade mängder av förberedelser att göra hade jag knappt styrfart måndag, tisdag och onsdag. Trött som en gnu på kvällarna och seg som jag vet inte vad på mornarna. Tack och lov släppte både tröttheten och segheten igår och det började flyta på. Förmodligen var det paniken och adrenalinet som hjälpte till, för nu sitter jag i Vålådalen och imorgon ska jag och Charlotta hålla i tre olika pass för våra unga konfirmandledare.

Först ett pass om Jerusalem och den utbildningsresa vi gör med dem i mars nästa år. Jag ska alltså prata om Jerusalem EN KVART. Utmaningen är att sålla och att prata på ett sätt att även de som inte ska med utan väljer att åka till något av våra andra resmål istället, också får något ut av mitt prat.

Efter lunch blir det ett tvåtimmars pass om internationellt arbete. Där får vi dessutom extra bidrag i form av en gästande biskop från Tanzania! Inte varje dag det händer. Roligt, roligt. Det gäller bara att förbereda lite lämpligt och vara beredd på att improvisera beroende på hur mycket tid det i slutändan blir som vi kan prata var och en.

Sedan mardrömspasset, om trosbekännelsen FYRA GÅNGER i rad, 20 minuter per gång. Det blir nog spiken i min mentala kista och där satsar jag nog på ren överlevnad. Men det känns också kul, för då är det mindre grupper och inte massmöte.

Det bästa med Vålådalen är att det också är ett bra tillfälle att lära känna folk i stiftet. Men inte i kväll, nu är det kvällsfika och någon föreslog kaffe. Klockan är fem i tolv och jag försöker vara strategisk och går och lägger mig istället. Lite trist, men känner det behövs!

söndag 23 augusti 2015

Bönhamn-Härnösand

Idag blev det hemfärd på ett nästintill vindstilla hav. Hur fint och fridfullt som helst! Vi lade till på en liten öde ö i ångermanlandsälvens mynning och startade grillen och badade lite. 20 grader i luften och 18 grader i havet! Fett nice, kan man sammanfatta det hela! Nio timmar på sjön.

 

Bönhamn

I går morse kom Ella och mönstrade på i Häggvik. Först överdådig melodikryssfrukost i sittbrunnen med croissanter och brieost. Bland annat. Sedan bad! I vattnet var det typ 20 grader och det var som att vi inte alls ville kliva upp. Men det gjorde vi, och begav oss iväg. Snacka om stor skillnad i vind och vatten. Inne i Häggvik var det i princip stiltje och lugnt, men när vi kom ut i gaviksfjärden och hissade storseglet blev det åka av! Vi nöjde oss med storseglet och kryssade ur fjärden med en massa lut på båten. Väl ute på havet blåste det inte mycket, men det var höga vågor. Med båda seglen uppe gick vi med 3-4 knop till Bönhamn där vi lade in oss för natten.

Lite trist var det att Bönhamn liksom givit upp för säsongen. Fiken var stängt, och till gästhmnsfaciliteterna fick vi vänta en evighet på att få koden. När vi väl fick koden var det inte jättemycket att hurra för. Några toaletter typ. Jag började till och med ångra att jag redan stuckit ned kuvertet med hamnavgiften, för vi hade kunnat sticka iväg till något annat ställe. Lärdom av detta, Bönhamn är jättefint att lägga til i en stund över dagen. Grillplatserna är fantastiskt fina, med rejäla soptunnor (vilket man ofta saknar). Men nattavgift på 150 spänn (inkl el), är lite i överkant när det inte är säsong. 100 gånger hellre åker jag då till min favvo i sommar; Häggvik!

Men vi hade det hur trevligt som helst i båten! Spelade jatzy som Charlotta har utrustat båten med (bra där!), pratade och pratade. Lite vin på det och mer prat. Kul kontrast till ensamseglingen då jag får vara mol tyst i timmar i sträck.

Nu har vi vaknat i dimman och när den lättar blir det nytt beslut. Norrut i obefintliga vindar, eller börja sträva hem mot Härnösand igen. Bensin har vi så det räcker, om det inte blåser alls...

 

fredag 21 augusti 2015

Häggvik

Nu är jag tillbaka i Häggvik igen! Jag gick från Lövvik vid tiotiden och utanför Gaviksfjärden blev jag ambivalent. Häggvik, Edsätterfjärden eller Bönhamn var frågan. Men då jag tycker Häggvik är så supermysigt, och då viken är så djup att den kanske håller kvar värmen i havsvattnet mer valde jag att svänga in här. Det blåste sydlig vind, så jag lyckades gå genom båda sunden med bara segel, det kändes hur mysigt som helst att ljudlöst bara glida fram.

Nu har mörkret sänkt sig över Häggvik och jag njuter i kajutan. Har fått bra fart på värmaren, så inatt kommer jag inte att frysa. Elen fortsätter ge mig huvudbry, ikväll fick jag lite hjälp av båtgrannen som hade en mätare. Det verkar som min CTEC-laddare inte ger något alls till batteriet. Nu i natt testar jag med min andra batteriladdare. Men jag är ändå skeptisk, jag tror det är något större fel. Funderar på att lämna in båten till verkstan när jag drar upp den. Skulle också vara bra med två batterier, dessutom kan de ju få montera på en autopilot så jag har allt förberett till nästa säsong. Jag märkte idag hur jag saknar autopilot, för ute till havs gick vågorna höga, och då törs jag inte lämna rodret för att koka vatten till kaffe. Nä, autopilot får det bli!

Vackra Häggvik! Så skyddad gästhamn, först ett sund, sedan en lagun, sedan ett till sund och så en lagun till där gästhamnen finns. Kan det bli mer skyddat?

 

torsdag 20 augusti 2015

Njuter

Nu njuter jag för fulla muggar! Det blev först en halvdag på jobbet, men eftersom sommaren plötsligt har kommit och dessutom med goda vindar, bestämde jag mig för att kompa ut vid lunch och bege mig ut på böljan den blå! Helt underbart beslut! Jag lämnade Härnösand efter en omfattande bunkring vid 16.30 och gick norrut i Sannasundet, genom lillsnättsundet och över storfjärden till Lövik där jag nu ligger ankrad. Bitvis var det friska vindar och jag skymtade faktiskt 6,5 knop i plattläns ute på storfjärden! Kändes bra. Högakustenbron var tjusig i solnedgången. I morgon kan det blåsa mer friska sydliga vindar, så jag fortsätter nog norrut, får se var jag hamnar...

 

 

onsdag 19 augusti 2015

White spots pirates

Jag har hittat en tjej som fascinerar på youtube! En ung tjej som åker till Panama och köper en skruttig båt som hon fixar till och börjar bo och långsegla i. Helt solo ser det ut som. Helt orädd, och med en macgywerliknande inställning till sitt resande, fixar hon det mesta. Maststege, radion, mögelsanering och motorrenovering. Inget verkar avskräcka denna tuffa tjej!

Första säsongen ser du här:

http://www.youtube.com/playlist?list=PLXRq1t-_HOXvL6L6lGac5YAloge4jiLRA

Hon finns också på Instagram och Facebook.

I morgon tänker jag vara kompledig i det härliga sommarvädret som dykt upp, likaså på fredag. Vinden ska komma söderifrån, så jag åker norrut igen!

måndag 17 augusti 2015

Värmeböljan är här!

Äntligen kom sommaren. Och det med besked! Synd bara att semestern är slut och jobbet dragit igång. Idag hade jag styrfart på jobbet ända fram till lunchtid. Då blev värmen och den stillastående luften helt outhärdlig och jag höll på att kvamna av i värmen. Efter eftermiddagsfikat kompade jag ut och stack ut på sjön där det var sålt och bara ljuvligt. Jag fick upp båda seglen utan bekymmer och kryssade ut i norra sundet i 5,5 knop och bra lutning på skutan i de klen vindarna. Kände mig ganska kompetent. Nu börjar grunderna i soloseqglingen sitt och jag kan avslappnat njuta trots tjugo graders lutning.

I Sundhamn kokade jag kaffe, badade och filosoferade en stund innan jag sakta gled hem igen. Hemvägen fick bli med motor, vindarna hade mojnat. Väl hemma känner jag hur bra seglingen är för själen, men mindre bra för kroppen. Dubbla citodonbrus och ont i axlar, höfter, händer och rygg är priset jag får betala. Kanske beror lite på att jag stod upp hela dagen på jobbet. Bra för ryggen, men mindre bra för knäna tror jag.

Lite deppigt är det med en kropp som inte förmår att leva upp till viljan. Samtidigt är det kanske bra att jag är tjurskallig och håller på som jag gör ändå, för jag har ju träffat folk som fullständigt ger upp och låter minsta krämpa lamslå dem till passitivitet. Funderar på om jag ska försöka börj styrketräna och bygga upp en reservkraft så jag orkar mer nästa sommar. Men när hinner man sånt?

Ok. Den här bilden är kanske inte den elegantaste. Men jag njöt så hejdlöst här att jag bjuder på den. Spegelblankt hav, sol och vackert så det nästan gjorde ont. Jag stod och hade rodret mellan fötterna för att riktigt ta in allt. En säl glodde på mig ett tag, annars var det stilla och tomt i sundet.

 

Resumé

Plötsligt hade det gått en vecka utan att jag hunnit få upp ett blogginlägg. Anledningen är att jobbet dragit igång, och det suger musten ur mig. Jag gillar verkligen mitt jobb, men första veckan efter semestern går det trögt. Det tar liksom tid och kraft att ställa om. Det som gör mig tröttast är nog mina egna höga ambitioner, och när jag inte lyckas matcha dem blir jag så enormt trött och less på mig själv. Det enda jag tänker på är att få gå hem och sova.

Men till sist kom helgen och jag och Charlotta stack ut med ATLA3. Bi gick runt Lungön, men det var ganska vågigt utomskärs, så efter Lungön vände vi in och gick Sannasundet norrut. I lillsnättsundet hittade vi en fin sandstrand där vi lade till för middagsgrillning, sol och bad. Helt underbart! Sedan blev det Lövvik för natten innan vi styrde tillbaka. Bitvis blåste det bra i byarna och det blev lut. Lutet bekom inte Charlotta nämnvärt, så det bådar gott inför fler resor!

 

måndag 10 augusti 2015

Död sill

Det är vad jag är nu. Död sill. "Selskre" på lite lokal dialekt. Jag började jobba i morse och det var fasansfullt. Dessutom med nya intentioner. Typ inte promenera raka vägen till jobbet (700 meter), utan med lite omväg. I morse blev det tre kilometer. Också tre kilometer till lunch och tre kilometer hem. Tänkte klämma den sista kilometern på kvällen, men där tog det stopp!

Själva jobbet är i grund och botten kul, men nu när sommarvärmen kommit till Härnösand och det var kvavt som innan ett åskväder på jobbet blev det segt. Supersegt!

Kollade mail, telefon och tidrapportering tog typ hela förmiddagen. På eftermiddagen fick jag iväg två mail och registrerade mig på en kurs. Gäsp. Sedan fanns ingen mer energi i kroppen och jag gick hem. I morgon ska jag försöka upprepa dagens bedrift, helst med lite shwung.

Det jag ändå är mest nöjd med är att jag fick igång jobbmobilen. Den hade laddat ut och bara stod och sökte. Stängde av den, lånade ett friskt simkort från en kollega. Startade min mobil med detta nya simkort i. Stängde av mobilen och satte sedan på den med mitt ordinarie simkort i och voilà! Telefonen funkade. Megamegaknasigt att man ska göra denna manöver för att starta en vanlig iPhone!

onsdag 5 augusti 2015

Häggvik - Lövvik

Idag blev det en kortare tur. När vi kom ut på havet var vågorna höga och dessutom blåste det nordlig vind. Planen vi hade var att gå till Ulvön eller Bönhamn, men med detta stampiga hav var det inte kul att vara utomskärs så vi vände söderut och gick mot Lövvik.

Jag hade gett mig katten på att få storseglet att stå snyggt, och idag fick jag upp det plus genuan trots den gropiga sjön och gjorde ca 5,5 knop i vågorna men med klena vindar. Kändes riktigt bra!

I Lövvik var det bara en stor Najad som låg, men senare under kvällen kom en jättesegelbåt på minst femtio fot! Imponerande syn. Jag tänkte lite elakt att nu kan det få åska, jag har ju långt ifrån den högsta masten i hamnen. Det är ett lågtrycksbälte med regn och åska som ska passera, men imorgon hoppas jag på sol och härlig seglats igen. Tyvärr är det nog klent med vind även i morgon, men roligt vore att få upp seglen åtminstone en liten stund.

Fick fint främmande idag i båten när fru And tittade in. Jag böjd henne på lite digistivekex, vilket hon uppskattade storligen. Hon var nog rejält hungrig, för hon smakade även på Tinas tår.

 

måndag 3 augusti 2015

Baggviken-Häggvik

Idag blev det återigen en härlig dag på havet. Vi vaknade upp i Baggviken på Mjältön och seglade via Norrfällsviken till Häggvik. Där klev pappa av för han ska jobba lita och jag provianterade på Vallen inför fortsatt seglats. Det är kul med pappsen, han har fullt fokus på matematiken i seglingen. Typ vinklar vid kryss. Tror han kan hålla på väldigt länge med att klura på detta medan jag mest njuter av att vara på havet så där i största allmänhet. Lite är det så att jag låter honom hållas med dessa vinklar, för om han klurar och tar reda på saker så kan jag sedan lära mig när han visar mig. Och jag tycker det är kul med en entusiast som sällskap!

Själv gillar jag helheten med att ha båt. Också ligga i gästhamn och träffa nya människor är ju kul! Tyvärr verkar det som om elen inte ändå vill, för nu är det nåt knas igen. När jag lämnade båten för proviantering satte jag dit min vanliga batteriladdare, men nu flera timmar senare är det ingen sprutt på värmaren. Ska gå och koppla om till båtens ström och se om det blir bättre. Annars kan det bli en kall natt.

Jäpp, basilikaodlingen hänger med än. Ska bli så skojigt att höra sjökaptenens synpunkter om denna, kan hända att "Ester" ansluter imorgon. Möjligen skulle en pelargon vara än mer iögonfallande på en båt, men det är nog att gå för långt...