Diakonikonferens

Diakonikonferensens andra och sista dag. Jag känner mig tacksam över att jag har fått åka och har träffat många intressanta människor och fått några nya kontakter på både facebook och twitter. 

Men

Det jag bär med mig är en fråga varför så många är så skeptiska till sociala medier. På ett seminarium igår fick jag nästan spader. Det var ett seminarium som handlade om kommunikation och föreläsaren pratade om två typer av kommunikation. "När kommunikationen är blind" (facebook, twitter, instagram... osv) och "När kommunikationen är seende" (möten face to face). Det första var skarpt ifrågasatt, medan den seende kommunikationen var bäst. Farorna med "blind" kommunikation togs upp; hjärnstress, missförstånd, narcissiskt samhälle och ett mutistiskt samhälle (att vi blir stumma). Fördelarna med den "seende" kommunikationen togs upp - vi utvecklar empati, vi blir människor för varandra, vi förstår varandra bättre osv.

Håhåjaja

Jag har nu sovit på saken (som föredragshållaren uppmanade oss att göra mer) och är nu ganska irriterad över mig själv som inte ställde mig upp i rummet och ifrågasatte den konsensus som var påtaglig. 

Jag är aktiv på nätet. Facebook, twitter, Instagram, Pinterest, Linkedin, blogg, chatt, bambuser, schack, wordfeud, spotify, evernote, mindjet.... plus säkert en MASSA ställen till där jag interagerar online med andra människor. 

Har detta lett till att jag är stum? narcissistisk? hjärnstressad? En kvinna på konferensen frågade (indirekt) om jag har ADHD som sitter och twittrar under konferensen. Jag såg hennes fråga som ärligt undrande (och vi blev sedan facebookkompisar), men tänker att frågan är lite symptomatisk. I andra nätverk jag är med i, till exempel Ideellt Forum, så bejakas de sociala medierna och frågan är inte OM utan HUR vi ska vara engagerade där och vilka nya MÖJLIGHETER som nu öppnar sig och bara väntar på att bli utforskade.

Nu har jag kanske varit ovanligt kritisk i min annars så snälla blogg, och jag hoppas jag på detta sätt kan stimulera till samtal. Hur kan diakonin tjäna på att vara mer tillgänglig online? På konferensen hade vi ett litet tweetup där vi lyfte denna fråga. En blogg som tar diakonin online är http://diakonibloggen.com, besök den eller följ @diakonibloggen på twitter.