Kyrkvärdskurs

Idag har jag varit ute och haft en kyrkvärdskurs i vackra Tuna kyrka tillsammans med prästen där. Vi var ungefär 20 stycken totalt och höll till inne i kyrksalen. Först ett pass om textläsning i mikrofon där alla fick prova på att läsa. Helt naturligt blev några lite extra nervösa av att läsa med folk sitter och lyssnar, men faktum var att det inte märktes på rösten alls! Alla gjorde det så bra! För drygt ett år sedan blev jag gnuggad i konsten att läsa inför folk av Lars T. Johansson som vi i Västernorrland ofta hör i radio. Hans bästa tips som jag tog till mig och idag vidareförmedlade var att man kan tänka på texten som en film. När man "bara läser" går det oftast för snabbt, men måste ge utrymme för åhörarna att få "en film i skallen" av vad texten handlar om för att det ska kännas som behagligt textläsartempo. Det är ytterst sällan någon lyckas läsa för långsamt, det vanligaste felet är att man läser på i ett alldeles för högt tempo. 

Jag pratade sedan om "kyrkvärden som ideell medarbetare" och hade lite framtidsspaning där jag (och många andra) är övertygade om att mer arbete kommer utföras av ideella. Inte främst för att spara pengar, även om det naturligtvis är viktigt med sjunkande medlemsantal, utan just för att "man trivs där man behövs" och tycker det är genuint roligt och meningsfullt att vara med i kyrkans arbete! 

En särskilt glädjande incident inträffade när en av kyrkvärdarna ställde frågan om bara präster får predika. Här hajade några till när det förklarades att vem som helst får predika och att det är upp till kyrkoherden i den lokala församlingen. Genast var det ett flertal som visade starkt intresse för detta och jag skulle tro att det inom kort blir några nya predikanter att  lyssna på i  Tuna kyrka på söndagarna! 

Det moment som många kan tycka är lite bökigt och invecklat är att vara med och ställa i ordning inför en mässa, så dessa moment gicks igenom steg för steg. Palla, bursa, kalk... en del ord att gå igenom, men inte oöverkomligt. Sedan krävs förstås lite övning innan man känner sig hemtam med allt detta.

Det jag bär med mig mest av dagen med Tunas kyrkvärdar är  åldersblandningen, och det brinnande engagemang de hade för sin kyrka! Hälften på kursen var ungdomar med en önskan att vara med "på riktigt". Den andra hälften var entusiastiska äldre, många med lärarbakgrund. En bra grogrund skulle jag tro för arbetet att kyrkan ska vara relevant för människorna i och omkring Tuna. 

Det andra jag kommer minnas länge är hur speciellt det var att sitta i ring framme i koret och samtala medan himlen öppnade sig utanför och det åskade, blixtrade och fullkomligt VRÄKTE ner regn! Dramatiskt och mysigt på samma gång!