Svedäng

Nu har jag som "sjögång" i hjärnan och försöker sortera intrycken. Det blev en helg på resande fot och precis i detta nu har jag sjunkit ner i soffan hemma i Härnösand och försöker mentalt ställa om till ytterligare resor. Disk- och tvättmaskinen går för fullt och i morgon börjar grundkursen i Mellansel. 

På vägen hem idag for vi över Sala-Heby-Östervåla, stannade till och fikade i Gräsbo och hälsade på vänner från den tiden. Typ 20-30 år sedan. Men med vissa människor känns det ändå som "igår" man sågs sist! Roligt, roligt!

Desto vemodigare var det att åka förbi Svedäng. Stället där jag växte upp och där jag en gång kände till varenda kostig. Jag var sju år när vi flyttade dit från Norrland och sjutton när jag själv flyttade in till Uppsala för att börja gymnasiet. Men i tio år bodde jag i den gård som funnits i min släkt sedan typ 1600-talet. Men då ingen i släkten kunde ta över efter det att min far slutade såldes gården. Nejdå, jag grämer mig inte att jag inte blev "bondmor" på Svedäng, men det känns ändå i hjärtat att fara förbi.... Så bekant, men ändå helt obekant...

Allén till Svedäng, björkarna planterade min farfar Mårten Luther, f. 1899! Jag minns hur jag
galopperade på min häst "Stefan Dalf" upp och ner längs allén när jag var tonåring...
Det var tider det! Önskar att jag hade haft en tidsmaskin så jag
kunde få se en glimt från tex sommaren - 81