torsdag 30 juni 2011

Pilgrimsandakt - SOL

När man ska färdas med lätt packning så gäller det att tänka till när det gäller reselitteratur. Jag har en drös böcker som ska från Jerusalem till Härnösand så det sista jag vill är att släpa med mig ytterligare böcker som ska hem igen. Nu har jag inte lyckats helt, två biblioteksböcker har fått följa med på denna resa; dels "Judendomen ur ett kristet perspektiv av" och dels "Guld, rökelse och myrra" av bl.a. Helene Dominique  som jag kommer träffa senare i Jerusalem. En "bok" för egen reflektion som fått slinka med är ett litet häfte som heter "Pilgrimsandakter" som jag fått av min kollega Leif S som bl.a. jobbar med Andlig vägledning i Härnösands stift. 

Jag tänker så här; Att resa ska inte bara handla om att göra en yttre resa. Jag vet att denna resa (som alla resor jag gjort) kommer vara överfylld med intryck och upplevelser som är bra nog. Men nu är det även semester och jag vill passa på att tänka och reflektera och vända blicken innåt mig själv. Som "teknik" att fokusera har jag dels frälsarkransen runt min handled och dels detta lilla uppkopierade häfte. Häftet innehåller 17 "teman" och min tanke med dessa teman är att jag nu ska beta av dem ett efter ett och försöka filosofera/meditera över vad de säger mig på min resa. Temana är "Källa, kalhygge, park, sol, där stigar möts, träd, äng, rondell, sten, klippa/berg, grind/port, ravin/nipa, moln, regn, strand, vind och bäck/älv" Jag kommer med någon slags inspiration av den verklighet jag stöter på välja ett tema per dag och filosofera lite... Jag har aldrig provat detta och jag vet inte vad det kommer att ge - men eftersom jag nu har rest otaliga gånger till Det Heliga Landet kan det vara kul och spännande att testa något nytt. Med risk att jag blir för personlig vill jag nu dela några tankar... först ut är "SOL" ........



Reflektion
"O sol, oftast ler du vänligt och lockar oss att vara soliga. 
Du möjliggör våra liv och ger oss hemortsrätt i universum. 
Du vill åt oss bestämma dagens längd, sätta en gräns för vårt arbete. 
Låt oss tydligare upplysas av din vishet

På måfå valde jag temat "sol" att inleda min reflektionsserie kring. alternativet var "moln" eftersom jag just nu sitter i en flygfåtölj och skriver och har ett tjockt vaddtäcke av moln som breder ut sig utanför mitt fönster. Men eftersom jag nyligen lyssnat till en kollega som använder "sol" respektive "moln" för att få olika grupper i stiftet att tänka till och beskriva "glädjeämnen" respektive "bekymmer" vill jag inleda denna reflektionsserie med en tydligt positiv symbol. Men är sol enbart positiv, blir min första spontana reflektion. Jag vet att jag landar om en knapp timme och jag kan nästan redan nu förnimma hettan som kommer att slå emot mig när jag kliver ut ur Ben Gurions luftkonditionering. Solen kan vara obarmhärtig! Den andra tanke, eller ett ord ur reflektionen ovan som dröjer sig kvar hos mig är solen som "ger oss hemortsrätt i universum". Inte bara solen kommer slå emot mig när jag landar, även denna ständigt brännande konflikt mellan två folk som båda känner tydlig "hemortsrätt" i det heliga landet. Det går inte att fly undan från denna konflikt, den är ständigt närvarande i både sinnevärld och idévärld och kommer leva med som en mörk skugga för var och en som besöker det heliga landet. Återigen känner jag hur "sol och moln" - glider in i varandra som metafor för både ont och gott. Men när jag tänker på begreppet "sol" är jag säkert präglad av vårt svenska (solkarga) sysätt och ser solen främst som något riktigt trelvigt och gott. Sol, ljus, upplysning... "Jag är världens ljus..."... "låt oss tydligare upplysas av din visdom" Låt mörker vändas i ljus...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar