Gårdagen blev en välbekant dag på ett sätt, jag satt en stor del av dagen och mailade olika kontakter i och kring Jerusalem för den studieresa jag gör 1-9 mars. Jag känner att det är så roligt att få planera resan och upplägget efter eget huvud och erfarenheter! Jag har tre huvudtankar när jag gör program:
- "Less is more", Inte packa dagarna med för många programpunkter, utan låta det finnas lite tid för reflektion, egna möten eller bara tid att sitta på ett café och samla intryck,
- Inte ha en "hemlig agenda" att deltagarna i min grupp efter resan ska ha fattat åsikter i någon (av mig uttänkt) riktning. Man ska kunna få åka på en resa och känna sig fri att dra egna slutsatser utifrån det man upplever. Vi har naturligtvis tid för gemensamma reflektioner så man får lite hjälp med att problematisera och nyansera, men utan "åsiktsfacit",
- Hitta aktiviteter som får deltagarna att göra egna upptäckter. Jag har märkt att många grupper blir "passiva resenärer" istället för "aktiva medskapare" till den kunskap de bygger. Detta kräver att jag lägger band på mitt eget behov att få berätta, föreläsa, visa, förklara..., dvs mitt behov att få visa vad kunnig jag är, och istället ge tid för deltagarna att dra sina egna slutsatser och pröva dessa i samtal med andra.
När jag så småningom fått ihop ett program som jag kände mig relativt nöjd med blev det tid att dra på lite läppstift och snygga till mig för att gå på middag i biskopsgården för att där finnas med i ett ekumeniskt möte med företrädare för baptistkyrkan, ekumeniakyrkan, pingstkyrkan och domkyrkan. Det var när jag drog på mig en blus "från Jerusalemtiden" som jag insåg att hela dagen var så otroligt bekant från förr...
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar