Två etapper av resan är avklarad nu. Först buss från Bygdeå till Universitetssjukhuset. Vänta två timmar där. Sedan buss till Umeå flygplats och nu vänta två timmar här. Tur etapperna blir lite längre sedan, för i det här tempot skulle det ta tid att komma ens ur Sverige.
Nu när jag ändå är här på en flygplatskapellet an jag inte låta bli att glo på folk och filosofera. Det är ju trots allt en favoritgren som jag gärna ägnar mig åt. Nyss råkadejag. Överföra några kvinnor diskutera sociala medier. Den äldre kvinnan var skeptisk till informationsflödet som råder nu för tiden, "viss information är ju totalt ointressant, jag förstår inte ens varför de ska läggas ut på de sociala medierna..." Sedan kungjorde hon att hon inte var så intresserad av Facebook och inte heller brydde sig om att logga in. "Men vissa sidor är ju öppna så man kan läsa där ändå...". En av de andra kvinnorna bistod då henne till att logga in på Facebook via mobilen och plötsligt blev det tvärtyst då kvinnan började läsa vad alla hennes vänner gjort. Jojo, "surt, sa räven..."
Jag gillar mellantiderna när jag reser, de anonyma väntestunderna mellan två anslutningar. Att få sitta och bara fundera och tänka är en sann vila för min själ! Jag liksom tappar bort mitt eget jag och finns så mycket mer närvarande i tankarna.
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar