Det drar ihop sig!

Nu är det snart sommar! Vädret ska bara fatta detta också... Sista kursen innan sommaren är avklarad, likaså sista jobbresan. Jag se så mycket fram emot semesterns och ledigheten! Inte för att jag inte trivs på jobbet, det gör jag. Men jag är lite sliten. Jag märker att uthålligheten inte är vad den borde och att jag kan bli lite "snappy" mot folk i min omgivning. Förmodligen kommer sommaren bota detta. Jag hoppas på det.

Vår biskop emerita har börjat skriva sina memoarer, om denna process bloggar hon (se i länklistan till höger). Jag anar att det kan bli intressant läsning och anslaget är redan satt i hennes första inlägg. Rafflande! Jag önskar jag kunde vara lika outspoken om kräket som sårade mig mycket djupt, men det får tiden utvisa. Nu ska jag läsa TKB's blogg och låta mig inspireras och fascineras!

På lördag är det kappsegling i Härnösand! Jag ska försöka segla, men inte tävla. Det är en sak att manövrera båten själv i södra sundet, jag blir bättre och bättre på det. Men i sällskap (och trängsel) med ett trettiotal andra båtar? Risken är stor att jag ställer till oreda och förtret för mina seglarkollegor att jag nog bör nöja mig med att betrakta denna tävling på lite avstånd. Typ ankra upp någonstans och se hur de swishar förbi...

Men eftersom seglingen innehåller så många metaforer för livet vet jag inte om det är min stil - ligga för ankar och se hur andra seglar förbi... Kanske vaknar lusten att segla med i racet på lördag?

Till havs med solfyllda segel,

vinden för mig vart den vill.

En horisont,

som lockar fantasin

på långt, långt håll!

Men in mot land,

finns det grund och hemska skär.

Solen styr oss.

 

Skickat via Blogsy