Ur rytm

Nu är jag någorlunda på väg åt rätt håll, men hugaligen vad synk jag har varit den senaste veckan! Trött när jag vaknar, hasar till jobbet, sjunker ihop i soffan och sover när jag kommer hem, pigg vid 21-tiden igen, håller igång några timmar, blir trött dagen efter.

Jag har helt klart underpresterat på jobbet, och hemmet förfaller. Orkar inte träna och äter det som är lättlagat (fil och musli). Men nu ikväll var jag i godtagbart skick. Promenerade på löpbandet ett tag och sedan hann jag städa diskbänken. Nu ska jag prova att lägga mig redan 22 och hoppas dygnsrytmen hittar en bättre rytm.

Mjältön!

Sommaren går mot slutsprutssträckan nu, och vemodet och tröttheten kommer över mig. Är det redan slut, eller kommer ett ryck till? För mig var nog klättringen upp till Mjältötoppen höjdpunkten. Så vackert och så mysigt det var att komma dit! Här en liten film från Baggviken på Mjältön:

Inspiration...?

Tänk om det gick att hitta ett piller som framkallar inspiration! Jag har akut brist nu, och känner att jag inte har tid till denna väntan på att "kicka igång". Äckligt snart står jag inför 150 unga ledare i Vålådalen och ska berätta om Svenska kyrkans internationella arbete. Kul, utmanande och viktigt på alla sätt och vis, men lektionsupplägget kommer inte till mig. Noll. Blankt. Det brukar kunna vara så för mig ibland, men jag har alltid förlitat mig på att inspirationen infinner sig när det börjar närma sig. Nu närmar det sig och det händer absolut ingenting i skallen. NOLL.

Jag satt hela dagen idag på mitt kontor och väntade. I nån mikrosekund rörde en neuron på sig, men ingen tillräckligt stark inspirationsdrift att jag fick fatt på tanken.

Inspirationsbristen höll i sig när jag kom hem. Var hungrig, men hade ingen drivkraft att laga mat. Det slutade med att jag gnagde i mig ett stycke kassler. Utan tillbehör, utan tillredning. Gah! Det är verkligen illa nu!

I morgon är en ny dag. Håll tummar och be böner. Så här kan det inte få vara länge till...

Smyger igång med lite jobb

Igår blev det fyra timmar, idag två. Jag trivs på jobbet, men känner att det inte får bli "pang på" 100%, då brakar det. Igår fick jag igång mailen, lyckades logga in och skaffa ett grepp över inkorgen. Idag var det ett fackligt möte om (hoppas jag) kommande enhetschef. Så spännande, och jag tror faktist det kommer kunna ge mig en välbehövlig nytändning på jobbet!

Annars sitter jag och producerar skisser på löpande band. Hur ska jag på bästa sätt utnyttja 48 m3 och rymma kök, badrum, vardagsrum, sovrum, bastu och skrivhörna? Hur placerar jag TV´n, den öppna spisen, köksbordet, ljudanläggningen och annat? Kul utmaning!

Men, det är vemodigt att tänka på att jag ska lämna detta lilla fina hus! Bara 500 meter från jobbet ligger det dessutom... Hoppas att nya gårdshuset kan få något av samma charm!

Nycykeln

Så hade alla delar kommit och jag kunde hämta ut min nya cykel. Jojo. Det blev en ganska stor besvikelse, den är inte alls lika lätt för mig att cykla på som den förra. Snudd på att jag misshandlade cykeln när jag skulle ladda batteriet, men jag besinnade mig. Stackars cykeln kan inte rå för att jag inte kan böja vänster ben så bra.
Cykeln har andra fördelar, den går att vika ihop och ta med på tåg eller buss i en väska! Ser enorma fördelar med det! Tänker att nära jag ska till Uppsala, Stockholm och Visby så skulle den kunna få följa med och jag utnyttjar kvällarna till lite turfande på nya ställen!
Men. Att dagligen stå ut med en cykel där jag ideligen tappar trampan och med en sadel som kommer göra mig inkontinent i förtid... Jag tror bestämt att det ska få bli två cyklar i mitt stall. En för resor och båten och en mer bekväm hoj som jag kan jobbpendla med.

Helgen kom och gick...

...jag inser att jag inte fått mycket gjort. Jag har mest suttit och skissat på idéer till kommande gårdshus. Loftsäng, vikfönster och marockanskt klinkergolv. Drömmarna är många och dyra. Jag har också börjat samla ihop stenarna i min nuvarande trädgård, klart de ska få följa med. Lite svårare blir det med pallkragarna, ska nog försöka ta med dem också. På något sätt.

Vi skrev kontrakt!

Idag var stora dagen D, när mor och jag mötte säljarna för att skriva köpekontrakt på huset. Med några penndrag är jag nu husägare igen! Det är verkligen blandade känslor. Glad att det är gjort, vemodig över att lämna det gårdshus jag bor i, men förväntansfull på det gårdshus jag nu kan skapa! Det blir bra, det här!

Mor och jag firade kontraktsskrivandet på "Rutiga duken" och sedan åkte hon till Docksta. Nu vidtar en omfattande utrensning av jox, tur jag redan börjat min downsizing! Morsan får det värre... I februari går flytten och morsan kommer efter når hon sålt sitt och Brittas hus i Docksta. Sedan blir det till att kavla upp ärmarna och börja storrenovera gårdshuset! Can´t wait!