Nu pratas det på facebook dessutom om en klassåterträff. I sommar!!! Känner paniken. Jag hade ju planerat att vara lite mer "lyckad" när klassåterträffen skulle komma! Jag skulle ju ta min revansch! Klassens mes skulle glida in med lämplig hunk vid min sida, rutor på magen i tight tröja och kanske ha tjänat min första miljon. Åtminstone doktorerat i ett coolt ämne och skrivit några böcker. Rest jorden runt...? Eller något liknande. Ett barn eller två hade jag väl kunnat klämma ut - en del från min klass kommer säkert till och med kunna flasha med barnbarn!
Jag får nog "gilla läget" och vara mig själv. En romantisk drömmare och bohem som fortfarande klurar på meningen med livet och vad jag ska bli när jag blir stor. Ingen Volvo. Ingen Villa. Ingen Vovve. Men nyfiken kommer att vinna över tvivlen och jag känner nu att det ska bli sjukt kul att träffa alla dom där människorna igen. Kolla vart livet fört oss. Se om tuffa gänget fortfarande är så tuffa. Höra om de som flytt, flyttat eller stannat i Östervåla.
 |
| Någon rynkor har tillkommit. Både bekymmersrynkor och skrattrynkor.... Men insidan, vad har hänt där? |
Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd bär sina
årsringar.
Det är summan av dem som är ” jag”.
Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina
tidigare.
Lennart Sjögren, poet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar