Nytt år och nya nyårslöften

Så är det dags igen för den årliga nyårslöfteslistan. Jag har så länge jag minns gjort någon slags revidering inför det nya året och satt upp mål. För mig är det mer mål än löften jag beslutar om så här i årsskiftet. Here we go:

1. Komma i form. Jag har ställt undan vågen, det har inte varit så kul den här hösten att stå på den. Kortison i kombination med en stor trötthet i kroppen har gjort att jag inte tränat så mycket. Nu ska skutan vändas, och innan jag kastar loss den 12 juni vill jag vara i god form. Runkeeper ska registrera 700 km innan nästa nyår, Jag ska ha cyklat lika långt och jag vill nästa nyårsafton ha en snygg klänning i storlek 42.

2. Teknik. Jag vill under 2017 bli bättre på att redigera film och testa nya tekniker. Vore också bra om jag kunde bli lite mer naturlig framför kameran. Som nu är det mycket svengelska.

3. Segling. Målet är stora Sverigerundan. Gå söderut, besöka Stockholm, gå genom Göta Kanal och Trollhättekanalen till Göteborg, runda Skåne och sedan komma hem igen. Sisådär 1200 nautiska mil är den trippen på. Typ det dubbla mot vad jag seglade förra sommaren.

4. Ekonomi. Eftersom jag vill kunna satsa på seglingen vill jag spara på annat. Nu blir det matlådor och i övrigt mer genomtänkta inköp som gäller!

5. Bibeln. Jag har som mål att läsa igenom hela bibeln detta år. Tänker att det dels är karaktärsdanande och dels får mig att inte bara läsa veckans texter. Eftersom det är många texter som inte är med i "veckans texter" är det bra att åtminstone ibland läsa rubbet.

6. Se en balett

7. Rensa ut grejer till antingen Erikshjälpen, loppis eller återvinningen. Feng shuia lite i mitt pörte.

Bokreflektion

Det händer något magiskt med de flesta böcker jag köper. Före köpet, i affären, har de en enorm attraktion. Efter köpet är det nån slags tröghetslag som gäller, för istället att slänga mig över boken kan jag hitta mig själv i bokhandeln, dreglandes över nya böcker. Detta har resulterat till en rejäl trave nya, olästa böcker därhemma. Inte bra.

För att komma tillrätta med detta satsade jag idag på en historia jag redan känner till, men vill fördjupa mig i. Dietrich Bonhoeffers öde är unikt, gripande och ett föredöme i att "det finns vissa saker man måste göra, annars är man ingen människa utan bara en liten lort." Han fick betala ett yttersta priset och hängdes, bara några veckor innan Hitler tog livet av sig i sin bunker. Nu ska jag kasta mig över denna bok!

 

Skickat via Blogsy

Penséer?

Nu är det fint väder igen och förra helgen (samt igår) förberedde jag vårens ankomst i min lilla trädgård. Jag krattade och grävde om lite jord samt lyfte ut mitt skåpväxthus och förberedde balkongkruka och den stora blå krukan med jord. Nu saknas bara penséer. Redan förra helgen åkte jag runt till alla möjliga affärer och kollade, men ingen hade fått hem dem än. På facebook igår var det en som hittat penséer i Sundsvall, så mayby baby hittar jag dem idag också i Härnösand!

Annars är det så otroligt skönt att ha en ledig helg igen och jag njuter stort! Agneta Sjödin har skrivit fler böcker visade det sig, så nu håller jag på med "En kvinnas resa", om att pilgrimsvandra till Santiago de Compostela. Naturligtvis tänker jag hur det skulle vara att vandra. Kanske inte änddda från Frankrike, men kanske 10 mil från Santiago. Tydligen är 10 mil minimigränsen för att få ett diplom. Eller så tar jag flyget direkt till Santiago. Det sägs att det är själva resan som är "grejen", men jag kan tänka mig att bara spendera ett par dagar i katedralen och se alla som kommer vandrandes...

Men. Idag är mitt mål att hitta penséer... :-)

Skickat via Blogsy

"En kvinnas hjärta"

Nu har jag läst klart Agneta Sjödins "en kvinnas hjärta" och känner mig lite smått euforisk! Jag kände igen mig så otroligt mycket i huvudpersonen "Maria" och hennes kamp att återerövra livet och självkänslan efter att ha blivit dumpad av en omogen och egoistisk man. "Maria" drog till New York i tre månader för att "finna sig själv" eller komma ifrån det liv som blivit slaget i spillror. Väl i New York bestämde hon sig för att följa olika tecken, och den resan medförde ett spännande liv, nya vänner och nya möjligheter.

 

Också Babben Larsson pratade härom veckan om skillnaden mellan självkänsla och självförtroende när vi hade en friskvårdsdag på jobbet. Mitt självförtroende är det oftast inget fel på, men självkänsla... vad är det? Jag tror ibland att jag inte har någon alls. "Helt klart ett utvecklingsområde" skulle man kunna säga. Jag önskar att självförtroendet kunde få smitta av sig lite på självkänslan...

 

http://open.spotify.com/track/1uFNpQCK1YE4JojchKj3D5

 

Så nu handlar det om att börja klura på vilka "tecken" jag ska följa... Egentligen spelar det kanske inte så stor roll vilka tecken man följer, bara att följa något gör att man rubbas ur sin vanliga bana och får in lite mer slump i livet. En slump som om man har tur leder till ett nytt spännande liv...

 

Men läs boken! Den är minst lika bra som "Eat, Pray, Love" när det handlar om att komma tillbaka efter en vurpa och börja hitta glädjen igen!

Skickat via Blogsy

Gråsuggans dag

Idag har jag lekt gråsugga. Hela dagen! Jag vaknade klockan sex av att jag trodde jag skulle få migrän. Tog en alvedon och satte mig i min sköna brandgula öronlappsfåtölj och väntade lite. Öronlapparna på fåtöljen gör att jag kan halvsova sittandes utan att huvudet trillar åt något håll. Som tur är hann alvedonet verka innan huvudvärken kom och jag kunde då lägga mig på soffan och slumra bort hela förmiddagen.

Som tur är har jag mycket inarbetad komptid att ta ut när det blir en "gråsuggedag" som denna och orken bara inte finns i kroppen. Med orkeslösheten kommer också några irriterande tankar om att jag är en sopa på alla sätt. Inte direkt upplyftande.

Numera vet jag att dessa gråsuggedagar är vad det är. För mig är det ett sätt att återställa systemet med lite påtvingad vila. Det är också så att det är baksidan på att jag många andra dagar kan vara kreativ, nyskapande, sensitiv och "på".

Igår hittade jag en bok om just MIG och det jag nu beskrivit! Jag fastnade för texten på baksidan:

"Ena dagen stark och kraftfull, en entusiastisk visionär som står längst upp på barrikaderna. Nästa dag känslig intill hudlöshetens gräns, en bräcklig skugga som helst vill dra täcket över huvudet och aldrig mera visa sig för omvärlden igen. Och visst... alla människor har ju olika lägen, eller hur? Men kanske är du extra känslomässigt begåvad? Kanske är du en HSP - en Highly Sensitive Person?"

 

Jäpp, nu är boken genomplöjd och jag fick några handfasta tips på vägen. Ta det för vad det är, var snäll mot dej själv, nej - det är inget fel på dej och du tar snabbt igen en gråsuggedag eftersom du också har förmågan att jobba 160% många andra dagar... Hoppas denna inspiration kommer imorgon, för då ska jag till Mellansel igen och hålla igång samtal om dopet. Hela dagen. Gah, vad det känns som uppförsbacke just nu....!

 

Skickat via Blogsy

Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd

På Arlanda såg jag den bok som var kurslitteratur på den pilgrimskurs jag gick i våras. Livet blev lite för hektiskt i våras så några poäng blev det aldrig. Tyvärr. Men, eftersom boken nu kommit på pocket och jag var nyfiken på den slog jag till. Synd bokseminariet har varit, för jag känner hur gärna jag skulle vilja samtala om den.

Boken handlar om en Harold Fry som lever ett skittrist liv med sin fru Maureen någonstans i England. De har slutat samtala med varandra och lever inrutat och innehållslöst i någon slags väntan på något. Nästan så Harold sitter och längtar att gräset på gräsmattan ska växa så han kan få gå ut och klippa det. Men sedan då...?

Så får Harold ett brev från en Queenie som skriver att hon är döende i cancer. Harold skriver ett svar och går till brevlådan för att posta det. När han kommer till brevlådan blir han snopen att det var så kort dit, så han tänker att han ska fortsätta till nästa brevlåda istället... Även nästa brevlåda går han förbi, och plötsligt befinner han sig på en lång vandring. Han ska leverera brevet personligen till Queenie. På fötterna har han enkla seglarskor, och han är inte alls klädd för vandring.

Längs vägen möter han olika människor som han samtalar med, och då och då skriver han vykort till dem han mött och till Maureen och Queenie.

En del av de karaktärer han möter är udda individer och mötena sätter spår hos Harold. "Han insåg att i och med han fotvandrade för att gottgöra de misstag han hade begått, så ingick det också som en del i hans färd att acceptera andras egendomligheter. Som förbipasserande befann han sig i ett läge där allt -inte bara landskapet - var öppet. Folk skulle känna sig fria att prata, och han var fri att lyssna."

Boken var en av de bättre jag läst och som gav en del funderingar. Hur ser livet ut och hur vill jag det ska se ut? Kanske behöver man ur sin bubbla och bege sig på lite vandring för att tankarna ska klarna....?

Skickat via Blogsy

Gummibibeln

Jag ska på stiftet börja jobba med unga konfirmationsledare på deras "Livsresor", och vara ansvarig för ett för stiftet nytt resmål; Jerusalem! Såååå otroligt roligt det känns! Jag är "på". När jag var på Gotland nyss spanade jag in lite ungdomsmaterial på bokbordet, tänkte jag skulle läsa in mig lite. När jag fick syn på Verbums "Gummibibel" blev jag lite nyfiken, kan det verkligen vara något? Men, eftersom (hrmm) jag är en usel bibelläsare tänkte jag att "Nu är det dags!"

Idag kom gummibibeln och jag började med att ta ett tumgrepp-tänkte att lite vägledning kan ju inte skada. Öppnade Bibeln hyfsat på mitten och hamnade i Psaltaren och vers 63 där några rader redan var understrukna.

"Gud, min Gud, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land" (En psalm av David när han var i Juda öken)

Snacka om bra text in i mitt projekt, att bli en bättre bibelläsare. Och riktigt riktigt bra är det att någon redan kluddat i min bibel så guldkorntexter som denna strof poppar fram! Dessutom står det en musikreferens - The Who, "The Seeker" i marginalen. Whoooooo, vad kul! Jag fattar redan nu att gummibibeln kommer funka på mig! Hoppas bara att jag hittar bra saker längs vägen i mitt fortsatta sökande!

 

Skickat via Blogsy

Författardrömmar

Ibland får jag lust att skriva en roman. Eller två. Jag har nämligen två idéer som skulle bli utmärkta romaner. Sådana romaner som jag definitivt själv skulle vilja läsa. Min första roman utspelar sig i Jerusalem och är värsta grymma passionshistorien. Kärlek, passion, lidande, storpolitik och hjältedåd. Plus en hel del kyrkohistoria och en nypa mirakler. Det ska vara skruvat så det förslår med hemliga ordnar, sammansvärjningar, reliker och ett giftmord. Den andra boken, uppföljaren, ska utspela sig i Uppsala. Också där kärlek och lidande, intriger och kanske ett mord. En viktig beståndsdel ska vara nätet och några sociala media. Och så, naturligtvis, ett alter ego - en smart hjältinna som styr upp det hela.

Hur svårt kan det vara att få till ett par böcker i Dan Brown-anda? Jag skulle verkligen kunna tänka mig att se mitt namn på ett par bokryggar! Idag, på tågstationen i Uppsala hittade jag en tidning som skulle lotsa mig till framgång. Jaha. Nu återstår bara själva skrivandet. Och att i den första boken komma på lämplig skurk. Blir det en regnig sommar parkerar jag mig på ett fik i Jerusalem och sätter igång... Bara det att så fort jag sätter mig ned med ett tomt papper så får jag skrivkramp deluxe. Hur sjutton kommer man igång? Det är ju inte så att jag saknar stoff, men att få ut stoffet från skallen och in på pappret är en helt annan femma...

 

Skickat via Blogsy

Blå Strimmor

JAAAA, nu finns det en bok som jag verkligen kan rekommendera alla att läsa! Det är "Blå Strimmor", skriven av min vän Anna Veeder. Det är en berättelse om kamp. En kamp mot cancer, en kamp att vara småbarnsförälder och med sjukvåren och motstridiga besked. Allt på en och samma gång i ett land (Israel) där hon var relativt nyinflyttad. 


Nu när denna förfärliga cancer slagit till i min nära omgivning känns det bra att läsa om en lyckad kamp! Oj, då - nu kanske jag avslöjade för mycket, men det kanske säger sig själv när det är en biografi att cancerhelvetet besegrades till slut. LÄS DEN! 


http://www.framsteget.net/kreativ/shop/anna-veeder-bla-strimmor/

Semesterritual

Jag har en semesterritual som jag inte riktigt vet om jag kan rekommendera. Det funkar för mig i alla fall, men kanske någon blir inspirerad?


Efter sista arbetspasset innan semestern går jag till en mataffär och handlar en Harlekinbok!!! Jag tar den som ser allra sliskigast ut och som verkar mest befriad från något som helst litterärt värde. En skräpbok alltså! Ju sämre desto bättre. Sedan sträckläser jag den. Rakt igenom! Eftersom den verkligen INTE påminner om något nyttigt eller bildande what so ever känner jag att jag är LEDIG! Idag blev det "två böcker i en". BÅDE "En glödhet bonus" OCH "Tusen kyssar senare". Fanns på coop och sorterar under "Harlekin Passion". 


Återkommer med recension när den är utläst. Det går nog ganska fort....

Höjden av ledighet. Onytta + Alla
semesterdagarna FRAMFÖR mig!

"Att vara kyrka tillsammans!"

Detta blogginlägg är mina anteckningar under passet som går under rubriken "Att vara kyrka tillsammans" på Gotlands Kyrkvecka. Jag reserverar mig därför ifall jag har fattat fel och kanske kommer att uttrycka mig aningens osammanhängande. 

I augusti kommer en bok om medarbetarskap, den kommer vi att berätta om. Men först; vad är "Medarbetarskap"? 

Scenarion; en rad möten:

Första mötet är med en kyrkvakt, tant Astrid. Hon är ideell medarbetare i en kyrka. Hon kommer för att hålla kyrkan öppen, hålla snyggt och att se till att kyrkan är förberedd att ta emot besöare. En mamma kommer in med en barnvagn. Mamman tänker INTE: där sitter en ideell medarbetare som inte kan något om kyrkan.... Mamman tänker att här sitter en som kan kyrkan. Mamman går fram och frågar: "Min man och jag har fått barn, Sigrid är 6 månade nu och vi har inte kunnat enas om detta med dop eller inte. Hur ser ni i kyrkan på detta?" Vad svarar Astrid? Varför vet inte Astrid?

Kyrkogårdsarbetaren Jorma möter en man med en stor hund som kommer fram till honom. Mannen med hunden säger; "Du, jag har cancer och jag har precis fått besked om att jag inte har långt kvar att leva.... Jag skulle vilja titta på en grav. Hur är det med hunden, kan den få bli begravd bredvid mej, går det?" Vad svarar Jorma? Varför vet han inte?

En pappa kommer till öppna förskolan och där möter han Carolina som har hand om verksamheten. Pappan tycker det är jättesvårt att vara hemma på pappaledigheten. Han har ingen att prata med. Han tycker inte det är kul att vara hemma med barnen, men känner också att "så får man inte tycka". Han dröjer sig kvar och pratar med Carolina, och de kommer in på de stora livsfrågorna. Carolina är församlingspedagog, men känner nu att hon skulle vilja gå en själavårdskurs. Kyrkoherden svarar henne om detta att det är prästernas uppgift att hålla på med själavård, inte något Carolina ska göra...

************

Vad har vi för händelser som vi kommer att tänka på när det gäller detta med medarbetarskap och "Att vara kyrka tillsammans"

************

Vilka är medarbetare egentligen? Jag tänker att vi i kyrkan måste ha en extremt generös tillämpning av medarbetarskapet. Den som vill vara med ska få vara med! "Antalet anställda, gånger tio", ungefär så många medarbetare finns det i en ganska normal församling. Hur kommer det sig att de anställda inte vanligtvis spontant räknar in alla de ideella i skaran "medarbetare"? Hur mycket tillsammansskap känner de ideella, om de anställda inte spontant räknar med dem?

I augusti kommer Verbums bok "En bok om medarbetarskap". Håll utkik efter den om du vill läsa mer om detta!

24 april

När jag bodde i Jerusalem och hängde med mina armeniska vänner fick jag lära mig vikten av att minnas den 24 april. Det är den officiella minnesdagen för folkmordet på 1,5 miljoner armenier 1915. En riktigt ruggig historia! 


En riktigt bra bok som beskriver detta folkmord genom svenskar som av olika anledningar befann sig i Turkiet då är Göran Gunners bok "Folkmordet på armenier sett med svenska ögon":  http://www.bokus.com/bok/9789175805450/folkmordet-pa-armenier-sett-med-svenska-ogon/ Köp den! Läs den! Snart har det gått 100år och det är ett folkmord man ibland glömmer bort.