Det började med att jag insåg att sängbotten var 1,5 cm för lång för att passa i en nisch som jag har i sovrummet. Åkte på IKEA och handlade ben till sängen istället. Benen passade inte, det var fel konstruktion... Något snopen och besviken grubblade jag på hur jag skulle lösa det hela. En lösning skulle kunna vara att snickra något på väggen som sängen kan sitta fast i. En annan lösning var att släpa in några av de betongstenar som jag tagit med från mitt förra gårdshus. Jag släpade... Mitt i släpandet började jag inse att jag inte skulle få dit sängen. Jag kan ju inte klämma ihop mig på 1,5 cm... Släpade ut stenarna igen.
Kom SEDAN på att jag kan lägga dit de innersta stenarna, låta sängen "falla ned" på dem först, och sedan lyfta närmaste långsida och skjuta in stenarna...
Släpade in stenar igen och skred till verket. JÄPP, det funkade! Klang och jubel! Men nu efteråt har jag ONT i mina biceps. Det blev en hel del släpande igår. Nu finns ingen återvändo, för sängunderredet är sålt. Återstår att lösa förvaringsfrågan. Jojo. Kan bli några vändor till IKEA senare i vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar