Fisterre

Näst sista dagen på vår pilgrimsresa. Nu börjar vi gå in för landning. Vi tog en buss till Fisterre, världens ände och "tomglodde" en stund ut mot havet. Under "rundan" sedan på kvällen sa många att det var just detta som var höjdpunkter på hela resan. Katedralen och Butofumiere i all ära, men det var den karga och dramatiska naturen som gjorde resan till en Livsresa. Jag blev glad när jag hörde detta, för jag tycker själv att resan har varit ganska svår. Å ena sidan var det en superenkel resa att genomföra. Allt var förbokas och förbetalt, det var bara att dyka upp. Men oj, vad jag saknar att ha landkunskap! Jag kände att jag knappt kunnat bidra alls till resan. OK, hålla ihop gruppen, räkna in och sånt kan jag förstås. Men förklara konstiga saker eller ens tolka blev jättesvårt. Min arabiska är så mycket starkare än min spanska nu. Hela gymnasiespanskan är som borta!

Jag har gått och hängt lite läpp över detta, och därför var det helt underbart att ute vid Fisterre möta en kvinna, tror hon var italienska, som hejade på mig och sa "Congratulation.... You are ALIVE!". Vi for vidare till Muxia, och där nästan förlorade jag mig i att tomglo i de maffiga vågorna. Jo, jag är glad att jag lever! Att jag får vara med om detta och att jag har kollegor med i detta och att vi kan göra en livsresa som denna TILLSAMMANS!

Santiago de Compostella

Sankt Jakobs katedral i Spanien. Jag har många gånger längtat hit, speciellt som min "hemkyrka" i Jerusalem var och är St James. Armenierna i Jerusalem har berättat för mig att i ett eget kapell till vänster i kyrkan ligger St James huvud. Så säger traditionen. Ingen skulle komma på att gräva upp det för att kolla, för hur kollar man något sådant snart 2000 år senare?

Här i Santiago de Compostella hade vi en kunnig, pedagogisk och trevlig guide som berättade om en massa saker. Arkitektur, pilgrimstraditioner, St James... Hon berättade om det hela som legender och folktro som är svårt att bevisa vetenskapligt eller på annat sätt finna någon absolut sanning i. Hon poängterade att st James dök upp på 800- talet "mycket strategiskt" och hjälpte spanjorerna i sin reconquista. Jag passade på att fråga henne om det i spansk tradition sägs något om huvudet. Hon hade inte hört detta förut och blev efter min fråga tämligen tvärsäker på att både kropp och huvud minsann låg här i Santiago de Compostella. Borta var legender och folktro. Borta var berättelserna om relikstrider. Varje gång hon nämnde St James grav så låg han där "including his head". Jojo, lite relikstrid finns nog kvar ändå...

Men visst, jag kramade också st James i katedralen och förundrades över Butofumiero som svängde mellan valven. Till sist handlar det om vad jag väljer att tro.

O´Cebreiro

Idag var vi bland molnen. Bokstavligt! Vi tog bussen upp på 1300 m.ö.h. och den lilla byn O´cebreiro. Det var en vidunderlig utsikt, men kallt som attan! Snön låg djup och det blåste kulingbyar. Men vi njöt av utsikten, tog en massa bilder och käkade lunch där. Sedan buss i två timmar till självaste Santiago de Compostela.

Tyvärr måste jag säga att jag kände en besvikelse över att komma till denna stad. Det är fint och charmigt, men jag saknar pilgrimerna! På plattan framför katedralen satt många pilgrimer och tittade på kyrkan. Kanske var de lite ledsna över att ha kommit fram, strapatserna och vandringen är ju då slut. Jag kan tänka mig att det blir en stunds tvehågsenhet innan de vänder hem igen.

Nu på kvällen har vi ätit ännu en övermäktig middag. SJU rätter!!! Skinka, bläckfisk, pasta, stoppade paprikor och något mer och något mer och sedan en efterrätt på det. Vi var klara typ 22.15 med den, återstod bara att vagga hem till hotellet, mätta som om vi ätit för en hel vecka. Det blir till att börja träna när jag kommer hem, nu är jag inte i form alls!

Samos - Sarria

Idag tog vi busen till Samos för att vandra de 15 kilometrarna tillbaka till Sarria. Det låter enkelt i teorin, men i praktiken kroknade jag redan igårkväll. Allt regnande känns i knän och höfter. Jag är stel och krum som en pinne på mornarna och inte ens citodonbrus hjälper mig upp på benen. Det liksom svider inne i högra knät.

I Samos firade vi mässa i ett litet katolskt kapell och sedan begav sig gruppen iväg. Jag vandrade en liten stund för mig själv, sedan liftade jag till Sarria och fortsatte vandringen där. Har nu 6000 steg på mätaren när jag ligger i sängen och får uppdateringar om gruppens strapatser. Det var en svår vandring, så jag får bekräftat att jag beslutade rätt. Jag vill ju hålla hela veckan.

Ändå tänkte jag den lilla stund jag gick att jag gärna skulle vilja göra detta någon gång i framtiden. Men då i mitt eget jättelångsamma tempo! Jag skulle kunna tänka mig en mil om dagen, och ta hela dagen på mig för den milen. Det kunde funka! Med vattenflaska och en massa funktionsplagg och minimalt med packning. Ta dagen som den kommer och fokusera på egna tankar och möten jag gör under vandringen. Men det kunde gärna få vara i högsäsong med mer sol och fler pelegrinos!

El Camino

Idag är vi på el Camino! Inte jättemånga peregrinos har vi sett idag, kanske ett tjugotal bara. Det regnar eller är regnskurar mest hela dagen. Men mysigt ändå. Mitt nyinköpta Goretexställ visar sig vara ett riktigt bra köp! Jag är torr och lagom varm trots ihållande regn. I en shop skaffade jag vandringsstavar, tänker att det kommer komma väl tillpass imorgon! En annan hatt blev det också. Kepsen håller inte tätt mot regnet, dessutom skyddar den inte hörapparaterna så bra. Nu blev det en grön fodrad regnhatt. Den kommer bli toppen på sjön i sommar också! Grön är dessutom någon slags singel-symbol, så vem vet vad som då kan hända. Det gäller ju att vara lite optimistisk!

Pilgrimspasset har fått sina tre första stämplar idag. Två per dag är kravet för pilgrimsdiplom, men eftersom vi inte vandrar alla dagar i veckan och en viss sträcka får vi den här gången inget diplom - då kan vi istället samla hur många stämplar som helst!

Sarria

Så är vi framme i Sarria. Nu har jag varit på benen i 20 timmar. Benen är som timmerstockar och helt stumma. Allt har gått bra. Flyg Arlanda - Frankfurt - Santiago de Compostela. Sedan buss till Sarria, incheckning, lite lunch vid tretiden, vila, andaktsförberedelser, andakt och middag. Nu helt utpumpad i sängen. Ska släpa mig in i duschen så det är gjort inför morgondagen.

Imorgon ska det blåsa stormbyar och vi ska vandra lite i Sarria. Kolla några gamla kyrkor och ser hur pilgrimerna strömmar in i staden. Jag ser mycket fram emot det. Ska ta med kameran på upptäckarfärd imorgon. Kram och godnatt!

Kontor på Arlanda

Jag sitter och jobbar mot klockan nu på Arlanda! Wifi och "Rest-and-fly". Jag njuter av ohejdad surf, försöker jobba av en massa samt laddar för imorgon då jag ska upp 3.30 för att åka med en grupp unga ledare från Härnösands stift till Santiago de Compostela.

Jag har längtat några år efter att få se "El Camino" och prova gå själv lite. Nu bär det iväg! Häromdagen sprang jag in på Intersport och handlade på mig en famn bra funktionsplagg. Har ju sett prognosen. Idel regn och blåst verkar det som. Nu har jag åtminstone bra vandringskläder. Tror jag ska greja detta!

Gruppen är bra, men som vanligt lite blyga och tafatta inför varandra. Undrar om det även denna resa blir tårar och "Vi måste hålla kontakten..." när vi står och ska går skilda vägar om en vecka igen? Jag tror ju det, men det går ju inte att veta. Det är lite det som är tjusningen med att resa i grupp. Själva grupprocessen liksom.

En sak är helt annorlunda mot mina vanliga resor. I Jerusalem hittar jag och har faktiskt galet bra kontakter än. Att improvisera med grupp där är en baggis. Nu bär det iväg mot ett för mig nytt ställe. Samtidigt som det är kul och intressant inser jag hur lite jag vet. Tur då jag har med mig Leif samt några i gruppen unga ledare som varit där förr.

Nu ska bara detta inlägg upp, sedan gör jag kväll. Väckarklockan är ställd på 03.00. NOLLTRENOLLNOLL. Jag blir trött bara jag tänker på detta fasansfulla!