Nu hemma igen, och packar väskan för dagarna två i Uppsala och Stockholm. Känns helt ok att resandet kommit igång och det ska bli kul att träffa alla igen!
tisdag 5 september 2017
Resandet har kommit igång!
I helgen som gick var jag i Vålådalen och på jobb. På hemvägen hade jag möjlighet att stanna till lite och faktiskt också uppleva naturen där. Helt enastående vad vackert det är! Forsarna, fjällen, sjöarna och vidderna! Det jag inte riktgt kan förstå är varför vi i utbildningen av unga ledare inte tar tillvara naturen mer. Jag tänker på alla ledarutbildningar jag både gått och hållit i som scout, scoutledare och scoutledarutbildare. Naturen har varit så naturligt. I Vålådalen har vi suttit inomhus och utbildat ledare. Med den vackra naturen runt hörnet. Why?
Nu hemma igen, och packar väskan för dagarna två i Uppsala och Stockholm. Känns helt ok att resandet kommit igång och det ska bli kul att träffa alla igen!
Nu hemma igen, och packar väskan för dagarna två i Uppsala och Stockholm. Känns helt ok att resandet kommit igång och det ska bli kul att träffa alla igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Resa med cykeln med? Blir intressant att se rapport om det!
SvaraRaderaEfter mycket funderande fick cykeln stanna hemma då det är både Uppsala och Stockholm som ska besökas, dessutom lite tid för cykling och korta promenadvägar... Den var med till Vålådalen däremot och det var en fröjd! Fräste runt på de asfalterade skidbanorna lite nu och då på lediga stunder.
RaderaJag håller med dig om inomhus i Vålådalen. Men jag tror att ungdomarna har nåt utomhuspass iaf.
SvaraRaderaKanske det har att göra med deras ovana att gå i tygskor året runt och att det inte ska vara en privatekonomisk fråga att gå utbildningen.
Fråga kollegorna.
När jag tog utbildningen till Vålådalen 2005 så var det för att jag ville fortsätta vara i fjällmiljö eftersom vi då lämnade vår nyligen avvecklade stiftsgård i Edsåsen. Jag ville fortsätta jobba med fjällmiljön i pedagogiskt perpektiv så de första åren i Vålådalen när det "bara" var mellan 140-200 pers så hade vi flera gudstjänster utomhus (slalombacken, Nulltjärn, Mellandalstjärn) samt alltid med olika aktiviteter utomhus (minns särskilt en januarihelg då det var -25 ute) men vi körde en hel eftermiddag med alpin pedagogik och lavinsök av fjällräddare, fjällpimpling, längdskidåkning, snölekar mm.
SvaraRaderaTyvärr blir stora mängden deltagare en svår balansgång kring att också hitta aktiviteter som går att genomföra så det har tyvärr blivit på bekostnad av att vara utomhus i allt mindre omfattning. Men jag hålller med - huvudintentionen var fjällmiljön och kontakten med den, annars kan vi lika gärna lägga utbildningen var som helst liksom.
Utrustning har emellanåt varit en issue men allt sånt brukar gå att lösa (vandringskängor, regnställ mm).
Så därför ligger utbildningen där den ligger....
Hälsningar
Britt-Marie Frisell
Jag hoppas vi hittar tillbaka till ursprunget nu när det faktiskt "bara" är 150 personer där nu när steg tre har helgen för sig själva. Jag tänker det skulle vara kul att lägga en spårning ute. Undrar nu i mitt stilla sinne om "spårning" fortfarande är ett begrepp? Typ tipspromenad, live och äventyrspedagogik i en skön korsning.
Radera