Vårkänslor!

Snart vår?

Nu har det vänt! Det märks tydligt att dagarna blir längre och längre nu! ÄNTLIGEN! Jag försökte hjälpa våren på traven lite genom att skotta fram hammocken så det ska kunna gå att sitta där med kaffekoppen och njuta av takdroppet. Det känns som den dagen kommer närmare och närmare för varje dag! YES!

Comfort cross

Comfort Cross

Igår när jag kom hem låg ett kors i brevlådan! Det var ett kors från en vän "direct from the Holy Land" och så här lyder instruktionen:

"This holding / comfort cross is an asymmetric cross made to fit ergonomically into the palm of one´s hand and is used during prayer. It is thought that the holding cross is based on an ancient design found in ancient European chapels."

Lord Jesus,

When I cannot speak, hear me.

When I cannot feel, hold me.

When I cannot like myself,

love means you always

love me,

despite myself.

Keep me

 firm in the knowledge

that you hear the prayers of my heart.

Amen.

Det var "instant love" att hålla i korset! Det ligger mycket bra i handen och funkar utmärkt att meditera över. Inte för att jag tycker bön och tro ska vara en "materialsport", men ibland kan faktiskt föremål hjälpa till att fokusera tanken så man inte fladdrar iväg och börjar tänka på annat. Just det här korset hoppas jag kunna hjälpa mig vara mer "här och nu" istället för att bekymra mig över morgondagen eller älta gårdagen.

Summering av helgen...

Är nu på väg hem igen efter en intensiv helg i Uppsala. Även om budskapet mycket var att "alla är teologer" är det något visst med att så många yrkesverksamma teologer av olika slag (räknar in mig själv också nu) samlas på ett och samma ställe för att prata teologi!  Och ändå blev det inte överdos! Märkligt...


Det jag klurar lite på är varför det inte är fler från universitetsvärlden som är med när det ska festivalas i Uppsala. Jag ställde frågan över en lunch till en tillrest teolog från Schweiz och han sa att han inte vetat av festivalen, utan att det bara slumpat sig att han kunde besöka avslutningsmässan. Men var samtidigt nyfiken på upplägg och innehåll.


När jag själv läste teologi var det också så. Jag kan tycka det är lite synd att inte den akademiska och den kyrkliga sidan av teologin inte arbetar mer tillsammans! Jag känner själv att när jag läste (och läser) teologi och deltar aktivt i gudstjänstlivet så blir det en skön korsbefruktning. Tron får en djupare dimension av studierna, och studierna blir mer meningsfyllda av min tro. 


Sedan kan det naturligtvis vara svårt att dissekera något som man uppfattar som heligt, vare sig det är inom religionsbeteendevetenskapen eller exegetiken, så en skiljelinje kanske behövs? Men, om man studerar en blomma blir den väl inte fulare om man ser hur otroligt sinnrikt och ändamålsenligt den är uppbyggd? Likaså tycker jag det är med bibel och tro.

Tände ljus i domkyrkan. För det trasiga. Och för det hela.

Nu är jag snart hemma igen, det råkade bli ett extra halvdygn i Uppsala. Ibland måste man stanna upp och backa tillbaka lite innan man fortsätter framåt. Gladare och mer hel vänder jag nu blicken framåt igen! 

Mer teologi..

Dag två (igår) på teologifestivalen blev en tuffing! Av ett gäng olika "strömmar" hade jag valt en ström som bar namnet "tro och politik". Mycket för att få lyssna till Cecilia Uddén och få färsk input från Mellanöstern. De andra föreläsarna gick inte heller av för hackor; KG Hammar, Helle Klein, Marika Markovits och Hans Wallmark. 


Tyvärr var Cecilia kallad tillbaka till Kairo för att bevaka händelseutvecklingen, men det blev toppen ändå. Det var så intressant och spännande att få lyssna till olika utläggningar om tex trons plats i samhället. Jag antecknade frenetiskt, kan hända det inte är klockrena citat, men något så här gick resonemanget: "Tron behöver offentligheten, det som är instängt i en kammare blir livsfarligt! Vi behöver bryta våra tankar offentligt med andra. Det offentliga samtalet blir den renande processen där man kan ifrågasätta sig själv.

Politiken behöver tron, tron folk ska inte odla särintressen! Trons ögon kan utmana egointressen - går vår värld under beror det på girigheten! Tron kan också ge utrymme för omvändelse - OK, jag gjorde fel, jag kan göra om, förändra mig och nystarta. OK, vi var ovänner men vi kan börja om, vi kan starta på nytt. (Inget är ristat i sten, inom trons värld får vi tro på detta)" (KG Hammar)

Helle Klein: "Det gäller att återföra den kristna tron till där människorna är. Gud har skapat alla, djur, natur, människor. Det handlar om relationer - både tro och politik. Den grundläggande etiken handlar om att älska sin nästa! Inget bud handlar om min egen fromhet - Gud och nästan är i fokus i Guds tio bud!

Ansvaret för det gemensamma. Bara i relation till andra är jag fri, frihet är inget jag har för mig själv. Frihet hänger ihop med andra.

Så tog hon upp en händelse i Wittenberg. Det var missväxt, banklån, räntorna höjs, svält och katastrof. Martin Luther blev upprörd och skrev "en förmaning till prästerna att predika mot ockret” Han angrepp den tidens girighet. Den girige mördar aktivt, han inte bara inte hjälper, han rycker brödet ur munnen på fattiga.

Så fick vi en fråga att klura på: "Vad hade Martin Luther velat att dagens präster skulle predika mot?"

Marika Markovits inledde med att ge en bild från Jerusalem, exempel på religionsdialog. "När vi hör begreppet religionsdialog tänker vi oss mest företrädare som sitter och pratar religion på elitnivå. Det handlar om Gudsbegrepp, synen på människan osv. Genomslaget för denna typ av religionsdialog blir ganska begränsad. Sedan finns det en mer konkret religionsdialog, när grannar i Jerusalem går samman för att lösa praktiska problem som fritidsaktiviteter för barnen, langningen på gatorna osv. Den religionsdialogen får stort genomslag eftersom man fokuserar på något mycket konkret som berör människor på ett direkt sätt. Religionen blir en via praxis - en förändrande kraft!"

Hans Wallmark frågade oss om vi trodde Sverige var mer tolerant än USA (handuppräckning). Och yepp, det trodde vi, de flesta av oss i publiken. Sedan frågade han om vi trodde att vi i Sverige skulle kunna få en Livets Ordare till Statsminister, eller en mormon, eller en katolik. Och nej, det var det inte så många som tyckte. Det är det som kan hända, eller redan hänt i USA. Så vilket land är egentligen mer tolerant? Vad är det som gör att vi i Sverige har så svårt att ta någon på riktigt allvar om den personen har en riktigt stark tro? Så diskuterades det om sverige var Teofobiskt och vad man kan göra för att minska denna beröringsskräck mot kristna.


Det hela var grymt intressant och jag kände stor glädje - det var som om hjärncellerna behövde  denna teologiska hjärngympa! Jag har ibland tänkt i liknande banor när det gäller den här bloggen till exempel, eller vad jag skriver på facebook. Jag skriver ju ganska mycket om tro och religion och någonstans inbillar jag mig att ju fler som skriver "vardagsnära" om religion och tro desto mindre "udda" blir dessa ämnen? Kanske minskar det religionsrädslan? I alla fall fick jag inspiration till att blogga mer, skriva mer, läsa mer och samtala mer om tro, religion, livsfrågor och etik.

"Ström åttas" panel

Teologifestival!

Nu är jag i Uppsala igen, på teologifestivalen! Det är biskopen, fyra präster och jag som är här från jobbet, sedan en hel del till som jag känner från stiftet och sedan många andra från alla möjliga håll som det visar sig att jag OCKSÅ känner! En tanke under minglet var att det är märkligt vad många jag känner trots att jag bara jobbat i Härnösand i två år! 

Festivalen började med en härlig mässa i Domkyrkan. Det var ganska avskalad liturgi och många Taizésånger och en enkel nattvardsutdelning där vi alla "formade en kyrka med våra kroppar" - Typ stod uppradade i led längs gångarna. Sedan gick nattvardstjänarna runt med gåvorna under det att vi sjöng. Vackert!

Det som jag fascinerades allra mest av var ändå belysningen! Kyrkan var ljussatt och under sångerna, predikan och läsningarna skapades olika ljusmiljöer. Vissa ljus rörde dessutom på sig så valven blev som levande. Ibland var det kalla färger och ibland varma. HELT underbart!

Magiskt ljus i kyrkan!

Utanför kyrkan hade någon gjort en stor glob i is. Temat för festivalen är "För att världen ska leva" och globen står där och illustrerar just detta. Det förde mina tankar till dels vad som händer med den globala uppvärmningen och dels till hur vacker vår planet är!

...för att världen ska leva är temat.

Efter mässan gick vi alla till universitetsaulan för mingelbuffé, musik och invigningstal. Av talen gillade jag Anne-Louise Erikssons tal bäst. Hon pratade lite utifrån ordet "Teologi" - Theos Logos - Gudsorden. Hon började med att säga "Jag är teolog OCH präst" Det gillade jag, ibland tycker jag att folk använder ordet teolog som en synonym till "präst". Anne-Louise sa att "ALLA är teologer!" Detta för att alla kan prata om Gud. Hon liknade teologi med ett språk. Alla kan prata det, men man behöver lära sig att använda, utveckla och tolka det.

Hon lade på en bild på stjärnor. Kan uppfattas kaosartat med en massa ljuspunkter, men får man hjälp att se stjärnbilder så ger det mönster och mening i kaoset. Stjärnbilderna är som olika tolkningstraditioner. Det någon ser som "Orions bälte" kan för någon annan vara något helt annat. Lika är det med religion, Bibeln ger oss en tolkningsnyckel. Koranen en annan. Koranen är varken bättre eller sämre än Bibeln, den är bara ett annat tolkningsmönster!

Lägg till bildtext

Jag är glad och tacksam över att jag får vara med på denna festival! Det känns mycket inspirerande att få träffa så många kloka människor på ett och samma ställe. Man blir klok. Festivaler förknippar jag annars med leråkrar, tält och bajamajor. Här slipper man det och det gör att jag kanske blir "stammis" på teologifestivalen i Uppsala i framtiden. Vem vet?

Religion eller livsåskådning?

Religion / livsåskådning???

"Sverige är världens näst mest sekulariserade länder" hörde jag en föreläsare säga (Bara Danmark är tydligen "värre" än oss). Det är inte utan att jag blir en smula beklämd när jag på en bokhandel såg denna hylla. Visst, några biblar, koraner och psalmbäcker KAN man hitta i hyllan. Om man tittar noga. 

Jag har inget emot Whisky, men jag tycker faktiskt de har blivit lite felplacerade... Whisky, vin och cocktail är trevligt MEN inte i religion/livsåskådningshyllan! Eller är detta ett tecken på sekulariseringen?

Morgonmässa

Onsdag och morgonmässa i domkyrkan. Börjar kanske bli tjatigt att läsa om, men trots att det är "same procedure" varje gång är det ändå olika. Naturligtvis är beredningsordet olika beroende på vem som är ansvarig för dagen, men också detaljer i mässan blir olika från gång till gång. Kanske är det bara jag som fokuserar på lite olika saker.

Idag var det biskopen som var ansvarig och hon började med att visa på tidningen Ångermanlands minst sagt knäppa layoutmiss som var i tidningen för några veckor sedan:

Hur tänkte layoutaren här?

Jag minns inte allt biskopen sa, utan satt och reflekterade över en sak som jag mindes desto bättre, typ "livet kan ändras så fort och plötsligt kan katastrofen lura bakom hörnet." I krislägen är det lätt att tappa modet och ge upp, men så kan hjälpen också plötsligt bara infinna sig. Evangelietexten från Markus (om Jesus som stillar stormen när han är ute och åker båt med lärjungarna) visade på detta också. Ett tecken från Jesus så stillas både storm och vågor.

Psalm 256

När det blev dags för själva nattvarden hamnade jag först i kön och då blir man ibland lite ställd. Jag kände för att tända ett ljus för en grej, men tvekade lite eftersom jag inte hade några pengar på mig och inte visste om man skulle lägga en slant för ljuset. Men eftersom jag ändå inte såg något myntinkast därframme och jag idag verkligen kände för att tända ett ljus så gjorde jag det till sist. Sedan när jag satt i bänken igen såg jag ljus efter ljus tändas, och det blev en mycket fin upplevelse.

När man grubblar mycket och känner sig tyngd av olika anledningar känns det lite ensamt. Men då jag såg de andra ljusen inser jag att många människor bär på tunga saker som man kan behöva tända ljus för. Det hjälper på något sätt. Psalm 256 råkade passa bra också - Var inte rädd, det FINNS en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit. Bra att veta att man är på väg någonstans trots att jag just nu tycker jag bara står och stampar...

Ljusbäraren