En tanke som dyker upp i mitt huvud lite nu och då är "vad ska det bli av med mig?" Jobbet är bra, jag bor bra, älskar min båt och har bra vänner. Is this it? Naturligtvis funderar jag på hur det är ställt med Gud och sånt, men jag jobbar ju för kyrkan och får ständigt vara med och resonera och tänka på rent existentiella och religiösa frågor. När jag nu filosoferar på vad det ska bli av med mig handlar det om ganska jordnära och begripliga saker.
Jobb, till exempel. När vet jag att det är dags att dra vidare? I Jordanien fick jag en liten glimt av ett annat sätt att jobba. Kanske är det dags för en period till i utlandsjobb? Jag vet inte. Jag har ju ett verkligt toppenjobb som jag trivs med och känner att jag har en del kvar att ge. Men till pensionen? Skulle nog inte satsa pengar på att jag blir kvar så länge. Men NÄR ska jag bryta upp?
Boende. Jag letar alltid ett boende. Men efter sju år i samma gårdshus är det inte så lätt. Vill kunna renovera och förverkliga drömmar. Men inte så att jag blir fastkedjad i ett jätteprojekt. När ska jag då hinna segla?
Kärlek. Don´t mention the war! Börjar tänka att "den rätte" aldrig kommer dyka upp. Och jag vägrar nöja mig med mindre. Och minst av allt vill jag hitta en ny dynghög!
Båten. Det som ger energi just för tillfället. Vill sjösätta och kasta loss! Mina elva veckor på havet i sommar hoppas jag ska ge insikter och nya livsprojekt. Just nu är själva resan mitt mål, men öppnar gärna upp för tanken att det kan få bli ett momentum som ger nya livsdestinationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar