BIskopsvigning, sedan hem igen

Det var verkligen en blixtvisit i Sydafrika. Nu sitter jag hemma igen och pustar ut lite efter hemresan. Kom hem igår förmiddag, och först nu börjar jag "bli människa" igen. Flygturen gick bra, men det ÄR jobbigt att resa! Fyra flighter, en massa flygplansmat och stillasittande. Benen svullnar upp och man blir ömsom varm och svettig och ömsom kall och fryser.

Men, det var värt besväret! På sikt är det viktigt med utbyte mellan kyrkor i "den världsvida kristenheten". Deras motsvarighet till Ärkebiskop passade på att tilldela biskop Eva centrala symboliska uppgifter under vigningen. Dels fick hon lägga på den nye biskopen kåpan under vigningsceremonin och dels delade hon ut nattvarden till de andra biskoparna. Detta för att visa på möjligheten med att ha en kvinna som biskop. Sydafrika är inte där än, men "myran tar små steg" som en av biskoparna uttryckte det. Någon gång i framtiden blir det säkert en kvinnlig biskop i ELCSA, och då har vår biskop Eva varit med i vägen dit. Stort!

Nu stundar nya utmaningar, och jag ska ägna dagen åt förberedelser för det. Men först - frissan! Måste göra något åt spretet på knoppen!