Rekognocering

Vad gjorde man innan google? Håller som bäst på med rekognoscering och ruttplanering. I Trondheim finns det mycket att se, och hotellet som jag fick tips om via facebook är nu bokat har tydligen vunnit pris för sin frukostbuffé massor med år i rad i Norge. Trevligt med lite lyx! En som inte behöver Google maps är min far. Han gick igång på att vi ska till Norge och kom med massor med förslag på hur man kan åka... Kustvägar, häftiga broar, tunnlar på två mil, Trollstigen... Tydligen är det mycket vackert strax söder om Trondheim. Kanske vi stannar någon dag till...? Känner mig så glad över att vi skred från idé till action! I morgon är det lift off vid sjutiden! Kul!

"Där är det vackert.... och där! ....och där!"

Packar väskan!

Sista semesterveckan börjar krympa som en isbit i solen, nu gäller det att ta tillvara på varje stund! Min mor berättade att hon hört att moster Ewa och kusin Lisa ska göra en lite mor-dotter roadtrip till norra Norrland någonstans och häver ur sig "tänk om vi också skulle göra oss en tur...?" Hon säger det nog lite på måfå, och jag svarar på lek "typ vart skulle vi i så fall åka?" Morsan vill till Jamtli, jag fyller i att Åreskutan skulle ju vara trevligt. Morsan, som kommit igång med fantasierna hugger till med Trondheim. Jag börjar tänka på Nidarosdomen.... Jahapp, "när far vi?" säger jag. I eftermiddag eller i morgon bitti? 


Vi tittar på varandra en stund och beslutar sedan att vi sticker i morgon bitti. Tidigt. 


Mer komplicerat än så är det inte att få till en "riktig semester" även i år. Till och med "utlandssemester"!!! Morsan är pigg och rask. Jag är pigg och rask. Vi skulle kunna sitta som två "rusor" i ett hus och låta dagarna passera, eller som nu, följa ett hugskott. 


Fundering: Jag är så otroligt glad över att jag har en bra och nära relation med min mor. Vi har haft våra duster, ska gudarna veta. Speciellt när jag var tonåring och mina föräldrar skiljde sig och jag blev kvar hos pappa. Nu är vi nära vänner. Och, i enlighet med tidigare inlägg, det gäller att ta tillvara på tillfällen att odla även nära vänskap! Rätt som det är kan vi kanske inte genomföra tripper som denna. Trondheim; i morgon kommer vi!

Från vår förra roadtripp i påskas.
Här i lägenheten i Silwan...

Nära vänner!

"Jag ville tråckla en tråd genom tid och rum, och dra ihop, så att alla vänner jag någonsin haft och låtit tiden ta ifrån mig kom riktigt riktigt nära igen."

Stina, på facebook

Facebook känns många gånger ytligt och klet-hurtigt. Folk postar idylliska statusuppdateringar om bullbak, löprundor, lekande barn, fina trädgårdar, mysiga middagar, häftiga resor och annat som sammantaget kan uppfattas som rena lyckotillvaron a la "Truman Show". 


Men ibland, som nu när min vän Sonja avlidit mitt i livet känner jag stor mening med att vara med på facebook. Vänner och bekanta postar bilder, anekdoter eller kondoleanser. Jag läser, gråter lite, minns. Skrattar lite ibland och läser vidare... 


När jag träffade Sonja brukade vi vara tre. Helena, Sonja och jag. Helena har inte facebook så jag ringde med det mycket trista beskedet. Med Helena är det (som det var med Sonja) att det kan gå år mellan det att vi ses eller ens pratar. Men varje gång känns det "som igår" direkt vi sagt hej. Pratar med Helena, har lite högläsning från facebook. Gråter. Men så var det ju mycket länge sedan vi sågs så det var ju roligt att prata också! Skrattar. I februari mailade Helena, Sonja och jag med varandra lite för att få tillstånd en träff alla tre. Något kom emellan. Det blev inte av. Det blir aldrig av... 


Insikten och lärdomen idag är: Tag kontakt med de där nära vännerna som det gått dag efter dag, månad efter månad, år efter år som man sågs! Vänta inte en endaste dag till! Ring nu! Boka in träffar i kalendrarna!

När livet svänger...

Min vän Petra tog denna bild igår. När bilden togs kände jag (äntligen) inget annat än djup och innerlig glädje över livet. Livet har under senhösten, vintern och våren och sommaren varit en berg- och dalbana för mig. Mer dalbana än berg om jag ska vara ärlig.  Men där och då, i Gällstasjön, omgiven av vänner, med ett väder som var magiskt och en vacker solnedgång var det njutning på hög nivå. Ett "Halleluja-moment" på alla sätt! Jag log från öra till öra och kände mig genuint, snudd på,  lycklig...

Några få timmar efter mitt "Halleluja-moment" skulle jag bara kolla till facebook innan jag gick och lade mig. Vad ser jag där; min goda väninna Sonja hade dött igår. Vi träffades i januari (då tog jag den här bilden), vi fikade på Café Linné och hade en rejäl "catching up". Hon berättade om sin sjukdom, vilket var tungt att höra. Men hon strålade av livslust och glädje och behandlingarna verkade funka bra. Hade jag bara anat att detta var vårt allra sista möte i livet hade jag velat prata om viktigare saker! När jag läste hennes man Jörgens underbara kärleksförklaring på facebook kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Grät så tårarna fullkomligt sprutade. Länge, länge... Sonja; du fattas mig! Din klokhet, din humor, din livsglädje... Du är en förebild när det gäller livsklokskap!

Så, vad tar jag med mig av detta? För det första, det är när man känner starka känslor som man vet att livet är "på riktigt". När jag möter Sonjas blick säger den till mig att bejaka livet fullt ut. Glädje och sorg.  Känslosvall är inte farligt. Avsaknad av känslor är betydligt farligare. Att kapsla in sina känslor är något som jag tror kan leda till en "död före döden" - att man blir en zombie som hasar runt och uthärdar livet istället för att leva det. Så för min del blir det fler kalla bad, fler seglatser, fler strapatser mer liv och mer lust! Känner att jag har en del att ta igen. 

Blott i det öppna har du en möjlighet.

Låser du om dig kvävs och förtvinar du.

Uti det fria skall du med Herren gå.

Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då.

Leva i världen omvänd till verklighet,

vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet.

Mörkret du möter aldrig i ensamhet.

Blott i det öppna ligger din möjlighet.

EFIT-igen!

Så var det dags igen för "Ett Foto I Timmen"! Jag har hört att det ska regna idag så jag välkomnar denna dag! Speciellt bra när jag inte kan sova och behöver något att göra! Tyvärr så har sladden till kameran blivit kvar hemma i Härnösand, så det får bli iPhonebilder idag. 


För den som läser och undrar vad en EFIT-dag är; kika här! Kanske du gör, eller får inspiration att göra en egen EFIT-dag? Skriv i så fall gärna en kommentar med länk så jag och vi får se! Happy EFIT-ing!

03.00 Docksta by night. Bara ICA lyser upp tillvaron för byn.
Igår var det "Dockstadagen" och marknadsstånd längs the Doxta strip.
Då livade byn upp för en dag. Idag är det dagen efter.
Allt återgår till det normala igen (dvs ganska dött, speciellt kl 3)

04.00 Gryning i Docksta. Efter mörker kommer ljus..... Hurra!

07.00 Läser och filosoferar. Bok: "Konsten att leva innerligt",
Harris, T.  och  Lagerström, A. (2008). Jag känner att jag
tilltalas av tankarna om sinnlighet och inställningen till
 det materiella: "Med hjälp av de ting du omger dig med
 förstärks din person, objekten knyts till subjektet, du växer,
tar mer plats och livet blir rikare, livet får för tillfället
en ny mening." Bra mening att filosofera över en stund!

8.00 Tar en dusch i morsans discodusch. Har lidit hela natten
av att håret luktar rök efter gårdagens grillning på stranden.
Ville inte väcka mor när jag kom hem, men åtta
får man faktiskt duscha!

9.00 Softar med morsan framför nyhetsmorgon och med varsin Macbook i knät.
Mor håller  på att komma igång med eget bloggande,
http://trasmattan.blogspot.com/  Gör gärna ett besök där!

10.00 Ojoj, tiden går snabbt. plötsligt var klockan tio och jag kikar runt lite
för att hitta något att fotografera. Här en typisk bild från morsans hus. En
"Grupp"I huset finns många grupper att sitta och dricka morgonkaffe vid.
 Bara utomhus finns fyra tämligen permanenta grupper. På balkongen tre.
Undrar när någon sitter vid det här bordet? Kan inte minnas att vi någonsin
suttit där. Men ganska trivsamt ställe. Ska nog sätta mig där en stund idag...

11.00 Tibble kom och kröp upp i mitt knä. Jag känner att han luktar lite
fisk.Strömmingen tog slut igår på Dockstadagen. Anar ett samband... :-)

12.00 Min kusindotter Esther, 5 år,  kom glädjestrålande
 in till oss med en shoppinglista i handen. Hon har idag
knäckt läskoden. Stolt läste hon upp sin inköpslista.
Nu är det muffinsbak på gång!

13.00 Nu är det varmt och kvavt i Docksta! 25 grader varmt
och inte mycket vind.  Väder som gör mig rastlös...

14.00 For till Veåsand och slängde mig i havet! Hur skönt
som helst! Petra med familj måste tänkt samma tanke samtidigt,
 för vi anlände dit exakt i samma stund, helt utan SMS!

15.00 Lunch på stranden. 

16.00 Retirerar hem för lite kaffe. Börjar strama lite i
ansiktet av hav, sol och bad.

17.00 TRÖTT! Hamnade en stund framför "Candy
Crush Saga", ett facebookspel. Tänkte hjälpa morsan
med några banor (själv är jag på en attans svår bana
och kommer inte vidare...).

18.00 Förbereder grillning vid Gällstasjön
med Petra, Benjamin och Gabriel

19.00 Hård Unomatch. Jag kom tvåa!

20.00 Mashmallowgrillning, lite skakig fotograf...

21.00 En av sommarens absoluta höjdpunkter inträffade
alldeles nyss. Kvällsdopp i spegelblanka Gällstasjön
(Ja... fast så spegelblank var den INTE när vi hoppat i,
då gick svallvågorna höga!)

22.00 Avslutar denna dag med "It´s Complicated"; Meryl Streep är så bra!

00.00 Liten koll på facebook och möts av ett dödsbud.
Finner inga ord och tårarna sprutar... Sonja, en kär vän från Uppsalatiden,
jämnårig med mig har dött idag. Stilla på ett hospice. Här en bild från
 21 januari i år när vi träffades. Anade inte att det var vårt sista möte.
Ursäkta, men just nu tryter orden. Jävla cancerhelvete! Inte undra
på att du inte kunde svara när jag ringde i tisdags.... 

VÄLKOMMEN !!!

Välkommen till Textilcafét i Docksta. Vi har nygräddade kanelbullar,
laxmackor på tunnbröd, kaffe och mattor. Kanske sjalar också om
sjalshoppen kommer igång... Får se hur det blir med den saken.

Dockstadagen igen...

Nu är jag hos mor i Docksta och ser gatan fyllas med försäljare av allehanda sort. Borde snart rigga min sjalshop, men inspirationen vill inte riktigt infinna sig. Jag VET, man ska inte sitta och sucka över det som varit och det som inte blev. Ska skärpa ihop mig. Snart. Sjunger lite sentimental blues, och tillåter mig det. Livet måste inte vara på topp alla 365 dagar om året. Önskar jag vore lite dement, det skulle hjälpa minnena att grumlas. Istället minns jag med all önskad detaljrikedom vad som hände den där Dockstadagen då du kom in i mitt liv.

Det var en bil som sa till en annan, vad du var stilig...

Härlig promenad!

Idag gjorde jag nog årets härligaste runda! Solen sken och jag hade bra musik i lurarna när jag skulle gå runt Gällstasjön. På campingen bor Petra med familj (same procedure as last year...), och när jag kom förbi sjön var de på stranden. Som tur är hade jag bikinin under träningskläderna så jag slängde mig i sjön. Brrr...., men OJ, vad skönt det var när man är lite dammig och svettig! Underbart. Efter badet gick det inte att promenera lika fort, men jag NJÖT av solen mot min nedkylda hud!

Gällstasjöns badplats. Så fint på kvällen!

Håll fast!

Jag tycker om att gå min morgonrunda i trädgården när jag vaknar! Eftersom jag vanligtvis är morgonpigg gör jag mig en tidig kopp kaffe och går sedan "på inspektionsrunda". Mina 50 kvadratmeter stora trädgård kanske inte är så mycket att titta på säger ni kanske, men det känns som jag alltid hittar eller lägger märke till något nytt. Idag var det squashen som pockade på uppmärksamhet. Den har blivit så STOR! Den fullkomligt väller fram ur drivbänken och söker mer livsutrymme! Den känns så levande där man ser hur den trevar fram med sina tentakler, och den greppar ALLT som kan ge stöttning...

Stadig förankring med FEM ordentligt fästade tentakler!
Måste vara det optimala fästet. 

Här har den gripit tag i ett grässtrå...

Här har två tentakler mötts i ett ordentligt grepp. Men hur bra är det,
tänkte jag. Som att bara hålla sig själv i handen när höststormarna kommer.

Naturligtvis tog det inte lång stund innan jag hamnade i filosofiska funderingar. Vad greppar jag tag i när vindarna kommer? Ibland känns det som tentaklerna bara spretar ut lite på måfå som på en squash. Då är det slumpen eller lyckliga tillfälligheter som avgör vad jag slingrar fast i. Bättre vore att få ordentligt fäste i något stabilt och som varar över tid. Min härliga släkt, goda vänner, min tro på Gud, tryggheten med ett bra jobb, bostad... Det gäller att ha flera fästpunkter tänker jag. Om någon brister kan andra ändå klara av att stötta upp. Men sedan gäller det att inte växa fast i något bara för att det är säkert. Vart vill jag, i vilken riktning vill jag sträva. Just nu vet jag inte det, och försöker istället lära känna det här stället jag befinner mig på ordentligt. Sen en insikt till; Ibland behöver jag stöttning och ibland får jag vara stöttning för andra. Ge och ta, det måste vara det optimala. "No man is an island", som sensmoralen är i filmen "om en pojke". 

Rosa

Det blev en spontartur till Birsta med en vän idag. Rusta, Media Markt, Ittala, Charm, Bokhandeln, Blomaffären och Indiska. Efteråt "gick jag in i väggen", blev tvärpaj och febrig. Orkade knappt ta mig till bilen utan att somna. Låg sedan utslagen på soffan hela eftermiddagen/kvällen. Nu något piggare undrar jag vad som hände egentligen och kan summera dagen:


Fyndade två klänningar, ett par leggings och en superfin blus på Indiska! Jag börjar gilla den affären mer och mer, kanske inte samma kvalité som på Gudrun Sjöden, men man kan å andra sidan handla tre-fyra klänningar istället för en, så det känns som det väger upp det lite.


På Rusta hittade jag en snygg rund vaxduk till utegruppen, rosa med vita prickar. Den kommer verkligen att göra sig när den så kallade "Ryssvärmen" slår till. Inte för jag sett någon ryssvärme IRL, bara på löpsedlar, men jag lever på hoppet om lite värme innan semestern tar slut! Stod en lång stund och betraktade det mest rosa parasoll ever på Rusta för 99 spänn. Skulle se kul ut det om jag hade ett sådant, men jag behärskade mig. Liiite för rosa kanske?

Välkomnad hem!

Happ. Så var jag hemma i Härnösand igen. Jag funderade lite på hur det skulle kännas. Redan i Sundsvall kände jag hur mungiporna glidit upp mot öronen... Här är ju SOLEN! Klarblå himmel. Några sommarmoln. Vindstilla. 22 grader varmt! Jag svängde in på gården där jag bor, parkerade och öppnade bildörren.... JAAA! Min trädgård riktigt log mot mig i det sneda aftonljuset och önskade mig välkommen hem! Jag överväldigades av varma känslor och gick genast en runda med kameran för att försöka fånga en glimt av detta på bild. Sedan blev det en 6K stavgångspromenad bara av farten liksom. Sedan Tomas Ledin och en sommarkonsert på TV... "Just NU vill jag leva....!". Tror detta är en av sommarens bästa dagar!

Home Sweet Home!

Kände nästan inte igen sallads- och rädisodlingen!

Myntan!!! Nu är det snart dags för "Lemonana" igen!

Praktriddarsporren hade slagit ut! 

Likaså blåklinten, och många till på väg....

Det snedställda kvällsljuset gav ett varmt
välkomnande skimmer. 

Uppsala

Är nu på väg norrut igen efter en liten roadtrip till Uppsala. Tre dagar och två nätter i lärdomsstaden blev en liten minisemester med promenader, samtal, vänner, IKEA och Ulva Kvarn. Jag känner att jag saknar Uppsala en hel del - Härnösand är liksom lite pluttigt i jämförelse. Speciellt när man kommer tillbaka efter roadtrippen. Men, men - life goes on. Det är skönt att känna att vissa vänner tycks bestå, år efter år! Tack kära Anna och Magnus att jag fick gästa er och knyta an lite mer till er och era barn...

Mina "hoods" i Uppsala. Här pluggade jag och
tränade på det glada 90-talet. Västgötaspången.

Slottet och psykologiska institutionen
 (åtminstone låg den där 1994...)

Ulva Kvarn

Handlade en "mood-ring" vid Ulva Kvarn. Enligt färgen
som sägs skifta efter ens humör är jag "Relaxed". Stämmer faktiskt!

I backspegeln...

För att bättre förstå den punkt man befinner sig kan det ibland vara bra att fälla ut backspegeln och ta sig en rejäl titt och en grundlig funderare. Hur har jag kommit till just den fläck jag står på idag? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra? Vad hade jag kunnat göra annorlunda och, kanske viktigast av allt; Vad har jag lärt mig om mig själv? Tar man sig aldrig tiden till självreflektion så undrar jag om det inte brakar så småningom? 


En sak som jag är mycket nöjd med är min viktresa. I nuläget har jag gått ner 24 kilo på två år. Långsamt, långsamt - men hållbart. Känner att jag gjort en stor livsstilsförändring, faktiskt inifrån och ut. Samtidigt kan det kännas lite vilset. Vem är jag nu? Och frestelserna finns hela tiden omkring mig. Har jag kraft nog att stå emot dem när de kommer? Tänker lite på ökeneremiternas "8 demoner" - frosseriet och lättjan kan då och då "anfäkta" mig (så brukade eremiterna uttrycka sig). Eftersom dessa demoner ger en sådan njutning så måste jag ta hjälp av stavgångspromenader, ökeneremiter och lite Meryl Streep. Har fyra kilo kvar till drömvikten, men jämrarns vad hårt de sitter! Den slugaste demonen av dem alla viskar i mitt öra: "Nu har du varit så duktig, nu kan du unna dig....." Pyttsan! 


Boktips om ökeneremiter: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175800152

Det här är (var) jag 110715. I öknen utanför Wadi Kelt.
Jag hade då gått ner 12 kg och kände mig snygg.
Sedan dess har jag gått ner ungefär 12 kg till.

Mamma Mia!

Är hos mina vänner Anna och Magnus. Vi har så nice! Magnus plockade blåbär och gjorde blåbärspaj som vi nu avnjuter till bra film!  Jag gillar Meryl Streep i den här scenen. Så inlevelsefullt och bra! Sångteknik är verkligen inte allt, är känslan där så blir det fängslande och bra ändå! Addar genast hela soundtracket till Mamma Mia - att ha när jag går mina stavgångspromenader!

God sallad!

Så har jag kommit ner till vännerna Anna och Magnus och här bjuds det i kväll på grillning. Magnus´sallad är värd att skalda lite om, supergod och fräsch till grillat!

GOD sallad!

Ingredienser:
Fetaost
Oliver
Ruccolasallad
Vattenmelon
Lite olivolja och lite svartpeppar

Mörkt

Min trädgård är ganska mysig när det skymmer. Jag har kommit på det här med trädgårdsbelysning. På Bahaus, Rusta och Plantagen kan man hitta prisvärda LED-lampor som laddas på dagen i solljuset och lyser vackert på kvällen och en bit in på natten. Känns så hemtrevligt och välkomnande. 

Melodikryss på Näset

På facebook gick ryktet om att moster Ewa hade bakat sina melodikryssbullar, så jag satte mig i bilen och for iväg till Näset (Nordingrå) för att lösa Melodikrysset där. Så mysigt! Lite kallt var det, men vi satt ute och klurade på frågorna tillsammans. Mobiltäckningen är klen där och dessutom har jag tydligen IGEN förbrukat min tilldelade datamängd för denna månad så min surfning är nu segare än sirap. Men det gick. Kusin Lisa var hemma och hade klätt sig så hon matchade sin iPad. Nice, nice. For sedan till pappsen för att bada, men det var kallt och blåste och mitt badhumör hade kommit av sig alldeles. 

Melodikryssbullarna, se länken för receptet!

MUMS! 

Lisa som löser krysset på matchande iPad

Per hade jordgubbar istället för sylt på gröten idag

Trevlig tradition!