jerusalem 2.0

LCHF-choklad!

2012-03-04T09:07:00.003+01:00

Fyndade på Ica MAXI igår, i hälsokostavdelningen har de börjat sälja LCHF-choklad! Tidigare har jag handlat "vanlig" mörk choklad, men i längden blir det så enahanda. Nu testade jag en nötchoklad med väldigt lite kolhydrater. Så efter min kalla morgonrunda på 6K har jag nu bryggt en kopp kaffe och ska njuta av några rutor CHOKLAD till vasaloppet...

Vill inte halka!

2012-03-03T14:05:00.002+01:00

Solen skiner och det är dagsmeja. Inte utan att jag blir sugen på att ta upp promenaderna igen. Men samtidigt är jag sååå rädd för att halka. På kängorna har jag pensionärsbroddar, men de täcker inte hela sulan och dessutom får jag skavsår om jag går länge i dessa kängor. Därför for jag idag till Intersport och handlade "Cross Country - broddar" som man fäster under HELA sulan. Testade på mina gamla Saucony som jag nästan tänkt slänga för de är uttjänta, nu får de nytt liv igen med dessa broddar. 7,5 km hittills idag, men förmodligen blir det en kort tur till innan solen går ner. Träning är livsnödvändigt för själen!

No more slipping!

...sådärja. En mil idag. Broddarna är helt fantastiska! Efter ett tag fungerade det att ta ut stegen och gå relativt avslappnad. Lite knöligt är det då isen ligger spårigt på både trottoar och väg, men här och där skymtar asfalten fram...

Öken

2012-02-29T06:37:00.002+01:00

Ps 23

Öken!

2012-02-26T18:17:00.000+01:00

Spa-dag!

2012-02-26T10:39:00.001+01:00

Gårdagen blev störttrevlig! En kompis från Uppsala var på besök och tillsammans med ytterligare en kompis från Härnösand hade vi en trevlig tjejdag på spa i Sundsvall! Helt underbart att basta, bubbla i jacuzzin, ligga i varma poolen, ligga i kalla poolen, käka från fruktbuffén och bara må gott! Solen sken och utanför såg man skidåkare i slalombacken. Utsikten var grym! Man såg hela Sundsvall bre ut sig nedanför berget! Helt klart hoppas jag nu på fler besök på detta ställe!

Ny app!

2012-02-24T17:12:00.002+01:00

Nu har jag testat en ny app i några dagar; det är "Draw Free". Ganska enkelt upplägg. Man spelar två och två, väljer ett av tre ord att rita. Ritar detta och den andra ska gissa. Sedan gäller det att komma så högt som möjligt. Teamwork alltså, inte tävling!

Men igår blev det obegripligt svårt, jag ritade "Elephant" och moster skulle gissa. Men bokstäverna stämde ju inte - det var ju HELT omöjligt att skriva "Elephant"! Men moster kämpade på och försökte få djuret till en "Stork" - BRA KÄMPAT säger jag bara!!!

Stork?

Askonsdag!

2012-02-22T16:50:00.000+01:00

Nu är det slut på frosseriet när fastan officiellt börjar idag! På morgonmässan fick vi ask-kors ritade i pannan med orden: "Minns att du är stoft och åter ska bli stoft". Lite kusligt, men det kan också vara en nyttig påminnelse för den som enbart jagar materiella ting. Det är ju INTE "flest prylar när man dör som vinner"!

I beredningsorden blev jag glad att kollegan pratade om fastekampanjen "utplåna världens hunger". Det ger perspektiv. Visst kan man fasta från godis, facebook eller kött. Men tar man fastan på allvar tycker jag man gott kan fokusera på höja medvetenheten och göra en insats för de som faktiskt har det svårt på riktigt!

Här är ett exempel:
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=860512

From ashes to ashes...

Sol!

2012-02-21T22:35:00.002+01:00

Vilken skön dag det blev! Takdropp, sol och nollgradigt! Idag fick jag återigen skotta fram hammocken, den står under takraset så den hade fyllts på med snö igen. Blötsnö that is! Men några rejäla tag med skoveln fixade bort snödrivan. Snart, mycket snart, när faran för takras är över och solen skiner tänkte jag sätta mig där med eftermiddagskaffet...

På kvällen kom pappa förbi på en kopp kaffe och vi pratade lite. Både han och min mor går snart i pension och det är kul att se att båda två laddar för ett omväxlande och aktivt liv även efter karriärerna. Morsan har till och med startat ett företag. Pappa tänker freelansa lite. Roligt med ungdomliga föräldrar med många drömmar!

Some like it hot!

2012-02-19T18:55:00.000+01:00

Det börjar kännas som jag bara kommer på tillfälligt besök hemma i huset. Jag reser mycket nu, än hit, än dit. Igår gjorde Mor och jag oss en tur till Robertsfors igår för att gå på musikalen "I hetaste laget" med min goda vän Petra i huvudrollen som Sugar Kane! Föreställningen var hur bra som helst och Petra helt strålande i huvudrollen. Kritiken i tidningarna var i stil med: "Precis som Marilyn Monroe bar hela filmen på sina axlar var det Petra som bar denna föreställning" (!!!). De andra rolltolkningarna var också superbra, speciellt han som spelade Daphne gjorde ett kanonjobb! Den som har möjlighet att se denna musikal - GÖR DET! Efter föreställningen hade vi lite "lördagsmys" hemma hos Petra för att fira hennes framgångar innan vi idag åkte söderöver igen i snökaoset längs E4:an.

Hela ensemblen i slutscenen

Some like it hot! * I he taste laget!

Jag och snygg-Petra!

Mellanlandar hemma

2012-02-17T20:53:00.002+01:00

Livet på vägarna tar ut sin rätt ibland. Kom hem sent igår från en tripp till Uppsala och Stockholm och laddar nu om för Umeå och Robertsfors. Funderar på hur många mil sammanlagt som jag färdats på E4-an? Säkert runt jorden, men hur många varv?

Trots att jag färdas många mil finns det ställen jag inte varit på, men som jag skulle vilja se någon gång. Mina vänner vet att jag gillar roliga ortsnamn och förser mig ibland med foton... Kusbölehelvetet till exempel. Hur tänkte de där?

Kusbölehelvetet

Målgång!

2012-02-12T19:50:00.001+01:00

Så är helgen över och jag är tröttare än på länge. Först en jobbvecka, sedan kyrkvärdskurs fredag till söndag. När jag kom hem tänkte jag att jag skulle utnyttja det strålade vädret till en långpromenad. Testade den långa slingan längs havet som är 1,2 mil totalt. Efter 5 km dog iPhonen så jag kunde inte längre få feedback i öronen eller lyssna på min stavgångslåtlista på Spotify. Vet inte om det var iPhonedöden som gjorde att jag fullständigt gick i väggen när det gällde själva promenaden, men väggen träffade jag på! Jag fullständigt släpade mig fram de sista kilometrarna. Ont överallt! Knän, fötter, höfter... Inte kunde jag ringa efter någon som kunde komma och hämta mig heller för iPhonen vägrade detta! HU! Krashade i en fåtölj när jag kom hem och nu samlar jag ork att ta mig till sängen. Dock tänker jag somna med ett litet leende på läpparna för kyrkvärdskursen gick riktigt bra och bara det faktum att jag gjorde årets första milpromenad är också värt att le åt!

Kyrkvärdskurs

2012-02-11T13:56:00.002+01:00

Är just nu mitt uppe i vårt stifts kyrkvärdskurs. Cirka 40 personer är samlade på Vårsta Diakonigård för att samtala och lära sig mer om kyrkan med speciellt fokus på kyrkvärdsskapet. Jag har suttit och gruvat mig för detta i några dagar, främst undrat på vad jag ska säga under mitt pass: "Kyrkvärden som ideell medarbetare och vad som är en god gudstjänstupplevelse". Igår, när jag satt och skulle slutgiltigt göra ett körschema fick jag beskedet att en av de föreläsare som skulle medverka hade fått förhinder! OJOJOJ, nu var goda råd dyra. Dels hade jag att göra klart mitt eget pass och dels fick jag plötsligt 90 minuter till att fylla där temat var "Framtidens kyrka". Fick nog lite stresspåslag men ändå, när man är mitt uppe i arbetet som pedagog och har gruppen framför sig så är det genuint roligt!

Hela tänket med ideellt medarbetarskap går dessutom ut på att "man trivs där man behövs" och att delaktighet ger styrka. De 40 kursdeltagarna hjälptes alla åt att tänka till och jag tycker det blev riktigt bra!

Upplägg:

Först testade jag en worshop som några i Kågedalen kommit på:

Varje deltagare får ett A4-papper med ord på. Orden är tex: delaktighet, gemenskap, överlåtelse, glädje, lovsång, sorg, närvaro, sorg, tvivel, helighet... Deltagarna ringar in de FYRA ord som just de tycker är viktigast för dem när de besöker en kyrka.
Var och en får fyra "pluppar" (klisterlappar) som de "pluppar ut" på papper där just det ordet står. Dessa papper hade jag tejpat upp längs väggarna.

Jag samlade ihop alla lappar och vi kikade på vilka ord som fått flest "pluppar". Orden "gemenskap", "delaktighet" och "helighet" var de som fått flest pluppar.

Efter denna övning kikade vi på några av "Nisses bilder" om vad kyrkan är och vad kyrkan har för uppdrag. Som tur är finns de på nätet, och då jag hört Nisse ganska många gånger gick det att säga något om detta.

Därefter gruppindelning där grupperna fick tänka till om hur man gör för att lyckas vara trogen kyrkans uppdrag (se "Nisses bilder") samtidigt som man möter människornas behov (orden med pluppar på) och vad man som kyrkvärd ska tänka extra på.

De olika gruppernas redovisningar blev mycket bra och illustrerade dessutom att när man är delaktig och jobbar många tillsammans blir slutresultatet bra!

Vad sa grupperna då? Här är en sammanfattning av olika "röster":

Många tog upp detta med delaktighet och hur man behöver hitta nya former där människors olika gåvor kommer fram. Enkelhet kan hjälpa till i denna process, för en del blir det för högtidligt i kyrkan medan man känner sig ledigare i församlingshemmet. Vissa traditioner behöver förklaras, är man osäker på när man ska stå eller sitta kan det bli en faktor som skrämmer. Vet man vad symboler osv betyder så tillför det något i var och ens tro. Det kan handla om att lämna kyrkobyggnaden och vara "där folket är", ha mer utåtriktat arbete. Man kan behöva bjuda in nya människor och på ett mer personligt sätt. Kyrkvärdens viktigaste uppgift är att SE människor! Kunna vara personlig, men samtidigt se om någon vill vara i stilla enskilld andakt. En lyhördhet behövs som kyrkvärd för detta! Viktigt att kyrkan blir "samhällsorienterad" utan att för den skull gå helt upp i samhället och följa minsta trend. Kyrkan kan också ibland vara den som säger ifrån om man upptäcker felaktigheter i samhället! Man skulle kunna testa att göra gamla saker, fast på ett nytt sätt. En bra kommunikation behövs så folk får upp ögonen för allt bra som händer i kyrkan! Tillgängligheten är viktig, det ska vara lätt att ta sig till och in i kyrkan och man ska kunna höra/se/förstå det som händer! Viktigt med orden i inbjudan, tex kan det vara dumt att bjuda in till "de äldres dag" - då kanske någon som skulle vilja komma inte kommer för han/hon tycker sig inte tillhöra gruppen "äldre". Kärnan ska bevaras, men kyrkans språk kanske behöver förändras.

Vårkänslor!

2012-02-08T22:02:00.003+01:00

Snart vår?

Nu har det vänt! Det märks tydligt att dagarna blir längre och längre nu! ÄNTLIGEN! Jag försökte hjälpa våren på traven lite genom att skotta fram hammocken så det ska kunna gå att sitta där med kaffekoppen och njuta av takdroppet. Det känns som den dagen kommer närmare och närmare för varje dag! YES!

Comfort cross

2012-02-07T15:07:00.001+01:00

Comfort Cross

Igår när jag kom hem låg ett kors i brevlådan! Det var ett kors från en vän "direct from the Holy Land" och så här lyder instruktionen:

"This holding / comfort cross is an asymmetric cross made to fit ergonomically into the palm of one´s hand and is used during prayer. It is thought that the holding cross is based on an ancient design found in ancient European chapels."

Lord Jesus,

When I cannot speak, hear me.

When I cannot feel, hold me.

When I cannot like myself,

love means you always

love me,

despite myself.

Keep me

firm in the knowledge

that you hear the prayers of my heart.

Amen.

Det var "instant love" att hålla i korset! Det ligger mycket bra i handen och funkar utmärkt att meditera över. Inte för att jag tycker bön och tro ska vara en "materialsport", men ibland kan faktiskt föremål hjälpa till att fokusera tanken så man inte fladdrar iväg och börjar tänka på annat. Just det här korset hoppas jag kunna hjälpa mig vara mer "här och nu" istället för att bekymra mig över morgondagen eller älta gårdagen.

Summering av helgen...

2012-02-06T09:12:00.000+01:00

Är nu på väg hem igen efter en intensiv helg i Uppsala. Även om budskapet mycket var att "alla är teologer" är det något visst med att så många yrkesverksamma teologer av olika slag (räknar in mig själv också nu) samlas på ett och samma ställe för att prata teologi! Och ändå blev det inte överdos! Märkligt...

Det jag klurar lite på är varför det inte är fler från universitetsvärlden som är med när det ska festivalas i Uppsala. Jag ställde frågan över en lunch till en tillrest teolog från Schweiz och han sa att han inte vetat av festivalen, utan att det bara slumpat sig att han kunde besöka avslutningsmässan. Men var samtidigt nyfiken på upplägg och innehåll.

När jag själv läste teologi var det också så. Jag kan tycka det är lite synd att inte den akademiska och den kyrkliga sidan av teologin inte arbetar mer tillsammans! Jag känner själv att när jag läste (och läser) teologi och deltar aktivt i gudstjänstlivet så blir det en skön korsbefruktning. Tron får en djupare dimension av studierna, och studierna blir mer meningsfyllda av min tro.

Sedan kan det naturligtvis vara svårt att dissekera något som man uppfattar som heligt, vare sig det är inom religionsbeteendevetenskapen eller exegetiken, så en skiljelinje kanske behövs? Men, om man studerar en blomma blir den väl inte fulare om man ser hur otroligt sinnrikt och ändamålsenligt den är uppbyggd? Likaså tycker jag det är med bibel och tro.

Tände ljus i domkyrkan. För det trasiga. Och för det hela.

Nu är jag snart hemma igen, det råkade bli ett extra halvdygn i Uppsala. Ibland måste man stanna upp och backa tillbaka lite innan man fortsätter framåt. Gladare och mer hel vänder jag nu blicken framåt igen!

Mer teologi..

2012-02-05T09:26:00.001+01:00

Dag två (igår) på teologifestivalen blev en tuffing! Av ett gäng olika "strömmar" hade jag valt en ström som bar namnet "tro och politik". Mycket för att få lyssna till Cecilia Uddén och få färsk input från Mellanöstern. De andra föreläsarna gick inte heller av för hackor; KG Hammar, Helle Klein, Marika Markovits och Hans Wallmark.

Tyvärr var Cecilia kallad tillbaka till Kairo för att bevaka händelseutvecklingen, men det blev toppen ändå. Det var så intressant och spännande att få lyssna till olika utläggningar om tex trons plats i samhället. Jag antecknade frenetiskt, kan hända det inte är klockrena citat, men något så här gick resonemanget: "Tron behöver offentligheten, det som är instängt i en kammare blir livsfarligt! Vi behöver bryta våra tankar offentligt med andra. Det offentliga samtalet blir den renande processen där man kan ifrågasätta sig själv.

Politiken behöver tron, tron folk ska inte odla särintressen! Trons ögon kan utmana egointressen - går vår värld under beror det på girigheten! Tron kan också ge utrymme för omvändelse - OK, jag gjorde fel, jag kan göra om, förändra mig och nystarta. OK, vi var ovänner men vi kan börja om, vi kan starta på nytt. (Inget är ristat i sten, inom trons värld får vi tro på detta)" (KG Hammar)

Helle Klein: "Det gäller att återföra den kristna tron till där människorna är. Gud har skapat alla, djur, natur, människor. Det handlar om relationer - både tro och politik. Den grundläggande etiken handlar om att älska sin nästa! Inget bud handlar om min egen fromhet - Gud och nästan är i fokus i Guds tio bud!

Ansvaret för det gemensamma. Bara i relation till andra är jag fri, frihet är inget jag har för mig själv. Frihet hänger ihop med andra.

Så tog hon upp en händelse i Wittenberg. Det var missväxt, banklån, räntorna höjs, svält och katastrof. Martin Luther blev upprörd och skrev "en förmaning till prästerna att predika mot ockret” Han angrepp den tidens girighet. Den girige mördar aktivt, han inte bara inte hjälper, han rycker brödet ur munnen på fattiga.

Så fick vi en fråga att klura på: "Vad hade Martin Luther velat att dagens präster skulle predika mot?"

Marika Markovits inledde med att ge en bild från Jerusalem, exempel på religionsdialog. "När vi hör begreppet religionsdialog tänker vi oss mest företrädare som sitter och pratar religion på elitnivå. Det handlar om Gudsbegrepp, synen på människan osv. Genomslaget för denna typ av religionsdialog blir ganska begränsad. Sedan finns det en mer konkret religionsdialog, när grannar i Jerusalem går samman för att lösa praktiska problem som fritidsaktiviteter för barnen, langningen på gatorna osv. Den religionsdialogen får stort genomslag eftersom man fokuserar på något mycket konkret som berör människor på ett direkt sätt. Religionen blir en via praxis - en förändrande kraft!"

Hans Wallmark frågade oss om vi trodde Sverige var mer tolerant än USA (handuppräckning). Och yepp, det trodde vi, de flesta av oss i publiken. Sedan frågade han om vi trodde att vi i Sverige skulle kunna få en Livets Ordare till Statsminister, eller en mormon, eller en katolik. Och nej, det var det inte så många som tyckte. Det är det som kan hända, eller redan hänt i USA. Så vilket land är egentligen mer tolerant? Vad är det som gör att vi i Sverige har så svårt att ta någon på riktigt allvar om den personen har en riktigt stark tro? Så diskuterades det om sverige var Teofobiskt och vad man kan göra för att minska denna beröringsskräck mot kristna.

Det hela var grymt intressant och jag kände stor glädje - det var som om hjärncellerna behövde denna teologiska hjärngympa! Jag har ibland tänkt i liknande banor när det gäller den här bloggen till exempel, eller vad jag skriver på facebook. Jag skriver ju ganska mycket om tro och religion och någonstans inbillar jag mig att ju fler som skriver "vardagsnära" om religion och tro desto mindre "udda" blir dessa ämnen? Kanske minskar det religionsrädslan? I alla fall fick jag inspiration till att blogga mer, skriva mer, läsa mer och samtala mer om tro, religion, livsfrågor och etik.

"Ström åttas" panel

Teologifestival!

2012-02-04T07:47:00.001+01:00

Nu är jag i Uppsala igen, på teologifestivalen! Det är biskopen, fyra präster och jag som är här från jobbet, sedan en hel del till som jag känner från stiftet och sedan många andra från alla möjliga håll som det visar sig att jag OCKSÅ känner! En tanke under minglet var att det är märkligt vad många jag känner trots att jag bara jobbat i Härnösand i två år!

Festivalen började med en härlig mässa i Domkyrkan. Det var ganska avskalad liturgi och många Taizésånger och en enkel nattvardsutdelning där vi alla "formade en kyrka med våra kroppar" - Typ stod uppradade i led längs gångarna. Sedan gick nattvardstjänarna runt med gåvorna under det att vi sjöng. Vackert!

Det som jag fascinerades allra mest av var ändå belysningen! Kyrkan var ljussatt och under sångerna, predikan och läsningarna skapades olika ljusmiljöer. Vissa ljus rörde dessutom på sig så valven blev som levande. Ibland var det kalla färger och ibland varma. HELT underbart!

Magiskt ljus i kyrkan!

Utanför kyrkan hade någon gjort en stor glob i is. Temat för festivalen är "För att världen ska leva" och globen står där och illustrerar just detta. Det förde mina tankar till dels vad som händer med den globala uppvärmningen och dels till hur vacker vår planet är!

...för att världen ska leva är temat.

Efter mässan gick vi alla till universitetsaulan för mingelbuffé, musik och invigningstal. Av talen gillade jag Anne-Louise Erikssons tal bäst. Hon pratade lite utifrån ordet "Teologi" - Theos Logos - Gudsorden. Hon började med att säga "Jag är teolog OCH präst" Det gillade jag, ibland tycker jag att folk använder ordet teolog som en synonym till "präst". Anne-Louise sa att "ALLA är teologer!" Detta för att alla kan prata om Gud. Hon liknade teologi med ett språk. Alla kan prata det, men man behöver lära sig att använda, utveckla och tolka det.

Hon lade på en bild på stjärnor. Kan uppfattas kaosartat med en massa ljuspunkter, men får man hjälp att se stjärnbilder så ger det mönster och mening i kaoset. Stjärnbilderna är som olika tolkningstraditioner. Det någon ser som "Orions bälte" kan för någon annan vara något helt annat. Lika är det med religion, Bibeln ger oss en tolkningsnyckel. Koranen en annan. Koranen är varken bättre eller sämre än Bibeln, den är bara ett annat tolkningsmönster!

Lägg till bildtext

Jag är glad och tacksam över att jag får vara med på denna festival! Det känns mycket inspirerande att få träffa så många kloka människor på ett och samma ställe. Man blir klok. Festivaler förknippar jag annars med leråkrar, tält och bajamajor. Här slipper man det och det gör att jag kanske blir "stammis" på teologifestivalen i Uppsala i framtiden. Vem vet?

Religion eller livsåskådning?

2012-02-02T19:55:00.003+01:00

Religion / livsåskådning???

"Sverige är världens näst mest sekulariserade länder" hörde jag en föreläsare säga (Bara Danmark är tydligen "värre" än oss). Det är inte utan att jag blir en smula beklämd när jag på en bokhandel såg denna hylla. Visst, några biblar, koraner och psalmbäcker KAN man hitta i hyllan. Om man tittar noga.

Jag har inget emot Whisky, men jag tycker faktiskt de har blivit lite felplacerade... Whisky, vin och cocktail är trevligt MEN inte i religion/livsåskådningshyllan! Eller är detta ett tecken på sekulariseringen?

Morgonmässa

2012-02-01T18:59:00.001+01:00

Onsdag och morgonmässa i domkyrkan. Börjar kanske bli tjatigt att läsa om, men trots att det är "same procedure" varje gång är det ändå olika. Naturligtvis är beredningsordet olika beroende på vem som är ansvarig för dagen, men också detaljer i mässan blir olika från gång till gång. Kanske är det bara jag som fokuserar på lite olika saker.

Idag var det biskopen som var ansvarig och hon började med att visa på tidningen Ångermanlands minst sagt knäppa layoutmiss som var i tidningen för några veckor sedan:

Hur tänkte layoutaren här?

Jag minns inte allt biskopen sa, utan satt och reflekterade över en sak som jag mindes desto bättre, typ "livet kan ändras så fort och plötsligt kan katastrofen lura bakom hörnet." I krislägen är det lätt att tappa modet och ge upp, men så kan hjälpen också plötsligt bara infinna sig. Evangelietexten från Markus (om Jesus som stillar stormen när han är ute och åker båt med lärjungarna) visade på detta också. Ett tecken från Jesus så stillas både storm och vågor.

Psalm 256

När det blev dags för själva nattvarden hamnade jag först i kön och då blir man ibland lite ställd. Jag kände för att tända ett ljus för en grej, men tvekade lite eftersom jag inte hade några pengar på mig och inte visste om man skulle lägga en slant för ljuset. Men eftersom jag ändå inte såg något myntinkast därframme och jag idag verkligen kände för att tända ett ljus så gjorde jag det till sist. Sedan när jag satt i bänken igen såg jag ljus efter ljus tändas, och det blev en mycket fin upplevelse.

När man grubblar mycket och känner sig tyngd av olika anledningar känns det lite ensamt. Men då jag såg de andra ljusen inser jag att många människor bär på tunga saker som man kan behöva tända ljus för. Det hjälper på något sätt. Psalm 256 råkade passa bra också - Var inte rädd, det FINNS en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit. Bra att veta att man är på väg någonstans trots att jag just nu tycker jag bara står och stampar...

Ljusbäraren

Sladdrigt nu

2012-01-31T19:56:00.002+01:00

Har nyss landat hemma efter ett ordentligt pass på Actic. Promenerade 5K på löpbandet som uppvärmning och upptäckte att jag nu måste ha ordentligt motlut om jag ska komma upp i 130 i puls på 5.0 km/h. Tyder på att jag börjar ha bra kondition? Lite trist är att jag inte kan springa - knäna och höfterna håller inte riktigt för det.

Efter promenaden körde jag maskiner enligt ovan. Har kommit på att det är bökigt att släpa runt på papper och penna, så numera noterar jag vikter och maskiner i iPhonen istället. Skulle vara bra att hitta en app för detta, men ingen av de fyra apparna som jag testat klarar detta enkla på ett lätt sätt. Så jag kör i "Anteckningar" istället.

Enda övningen jag hoppar över är "Mage", istället har jag "SitUp man" som jag gör sit ups med varje kväll. Det plingar i telefonen, sedan håller man den mot bröstkorgen och gör sit ups. Appen räknar och berömmer samt visar ett snyggt stapeldiagram och uppdaterar ansträngningarna på twitter och facebook om man vill. Jag spar mina facebookvänner från informationen om mina sit up. Tror det är bäst så....

Nu känns armarna som ett sladder... Hade stora problem att lyfta händerna när jag skulle schamponera håret. Men visst, det är värt det! Det är en härlig känsla att ha tagit ut sig riktigt ordentligt. Kanske jag ångrar mig i morgon när träningsvärken kommer, men på fredag är jag nog "fit for fight" igen!

Gudar och människor

2012-01-30T19:20:00.002+01:00

Vissa jobbdagar gillar jag! Idag till exempel, kunde jag gå hem tidigare för att se film! På kyrkvärdskursen som vi ska ha nästnästa helg ska vi se en film; Gudar och människor (Des hommes et des dieux) , och då kan det vara bra att ha sett den själv först!

Filmen handlar om ett gäng franska munkar som bor i en liten fattig by i Algeriet. De har en biodling och en liten klinik där de hjälper människorna i byn. Så får den islamistiska gerillarörelsen, "Djamiah islamiya" ökat inflytande och börjar ge sig på utländska arbetare. Munkarna svävar i livsfara om de skulle välja att stanna i byn.

Filmen är ganska lågmäld och består av täta samtal munkarna emellan där de resonerar hur de ska göra, stanna eller försöka ta sig därifrån. Undan för undan börjar det bli klart för dem att om de stannar kommer de bli martyrer, de tvingas välja mellan att överleva eller att dö för sina ideal.

Det var en mycket stark film och bygger på en verklig händelse. Trots att filmen var såpass lågmäld var dialogen stark! Munkarnas "sista måltid" till tonerna från Svansjön kommer jag sent att glömma! Jag rekommenderar verkligen den här filmen!

"Gudar och människor: det är vad vi är. Vi har ideal, vi vill höja oss över våra lägre impulser och vara goda och nobla. Men våra mänskliga känslor drar oss ned. Det är svårt att göra uppoffringar."

Sköna söndag!

2012-01-29T18:56:00.000+01:00

Så går en skön söndag mot kvällen och jag känner mig sådär lite smånöjd med helgen och laddad inför en jobbarvecka som startar imorgon. Firade gudstjänst i Missionskyrkan där jag fick medverka med att läsa texter plus dikten "fotspår i sanden". Morbror Per predikade och duktiga Norakören sjöng.

Norakören & Per

Väl hemma fick jag ett ryck och drog på mig träningsoverallen med fleecestället under och testade min vanliga promenadslinga. Det gick så bra att promenera trots snön! Från början fungerade inte Spotify, men istället lyssnade jag till fågelkvittret! Jag tror minsann fåglarna fått frispel eller något, för så högt och glatt har jag nog aldrig hört dem kvittra! Som om de skulle betvinga fram våren!

Våren nästa!

Själva naturen gör mig så optimistisk! Jag är verkligen ingen vintermänniska, våren, sommaren och hösten är mina säsonger. Vintern är mest till för att överlevas. Och överlevt är vad jag sysslat med de senaste månaderna, nu snart, kan livet få börja!

סרוגים

2012-01-27T21:40:00.001+01:00

Nu är det HELG, och jag har roat mig med att städa samt tittat på säsong ett av den israeliska TV-serien Srugim (סרוגים). Det är ungefär som Beverly Hills, fast utspelar sig i Katamon, Jerusalem. Första avsnitten var lite sådär, men eftersom jag tycker det är trevligt att se scener från min favoritstad fortsatte jag att titta, och efter ett par avsnitt var jag fast!

Serien handlar om ett gäng religiösa judar och deras vardag som består av dejtande. Ganska snabbt lär man känna karaktärerna och dras in i deras öden. Det som gör denna serie extra intressant är att kontexten är så självklart judisk. Till exempel är det en av tjejerna som väntat hela fredagen att en kille hon stött ihop med ska ringa och senare på kvällen ringer mobiltelefonen EFTER det att de tänt sabbatsljusen. OJOJOJ, hon hade glömt stänga av mobilen, är sååå nyfiken på vem det är men det enda hon kan göra är att lägga mobilen under en kudde för att dämpa ringsignalen. Eller som ett annat exempel; någon har glömt stänga av lampan i kylskåpet och de öppnar kylskåpet och lämpan tänds. Hur göra? Vissa saker får jag googla lite på för att förstå, så det blir allmänbildande om judisk tro och tradition samtidigt som det är en riktig såpa i stil med "tre kronor" eller "skilda världar".

Nu är mitt enda problem att jag är nyfiken på att se säsong två, men för att göra det måste jag fara till DVD-shoppen på Ben Gurion. Dyr film, men andra ord....

...eller så går jag en blixtkurs i hebreiska så jag kan se alla avsnitt på nätet.

Huslig

2012-01-27T16:39:00.000+01:00

Känner att jag måste ta tag i mitt nyårslöfte att bli mer huslig. Hela veckan har jag jobbat långa dagar och mest bara vänt i mitt lilla hus. Det ser ut därefter. Nu har jag storstädat köket och det luktar såpaskurat golv igen och jag sitter och beundrar mina hyllor där jag pysslat upp hyllpapper. Faktiskt första gången jag använder hyllpapper! En del kanske byter papper efter säsong, men nu får dessa prickiga papper sitta tills de börjar falla sönder, för det var en hel del måttande och svärande innan de kom på plats...

Fixat hyllpapper, är inte det husligt så säg...!

Morgonlyx!

2012-01-26T11:36:00.000+01:00

Jag var rädd att granatäpplena som jag fått från Eilat skulle bli dåliga att jag bestämde mig för att äta upp dem! Det blev ingen sallad som planen var, utan jag åt dem tillsammans med turkisk yoghurt och lite kashewnötter till frukost. Jag tror jag blev salig av första tuggan! WOW, fantastiskt! Kan varmt rekommendera detta. Testa! Åk först till det Heliga Landet för granatäpplen, sprätt ur kärnorna, blanda i yoghurt och bara NJUUUUT!

Min lyxfrukost i morse...

Den observante anar att jag använt en ny iPhone-app för den här bilden. Den heter "ColorSplash". Jag kan rekommendera den med!

Morgonmässa

2012-01-25T15:40:00.003+01:00

Förberedelserna pågår...

Varje mässa är unik och ger olika upplevelser. Idag på onsdagsmässan fick jag vara med och dela ut nattvarden tillsammans med en kollega, domprosten, en diakon och två diakonstudenter. Jag tycker det är en härlig känsla att få vara med, och extra mysigt blir det nu på vintern när det är mörkt ute och man kommer in i den varma och ljusa domkyrkan! Nu är kyrkan snart färdigrenoverad och det har verkligen blivit en härlig atmosfär inne i kyrkorummet. Innan gudstjänsten startade fanns lite tid att tända ett ljus i ljusbäraren och be en egen bön innan vi satte igång. Idag bestod min bön av endast tre, men väl så viktiga ord; "Ske din vilja!". Bra bön när man är villrådig...!

In action... (foto: Per W)

"Stororden"

2012-01-24T19:44:00.000+01:00

Många storord blev det...

Idag började stiftets "växtplatskurs" där jag och en kollega är kursledare för en introduktionskurs i Svenska kyrkans tro. Det är oerhört kul och inspirerande och man tvingas tänka till emellanåt. Sista passet handlade till exempel om ord som inom vi inom kyrkan har blivit hemtama med, men som kan vara "grekiska" för gemene man. Vi lät kursdeltagarna på post-it lappar lista upp alla konstiga ord och uttryck de kom på, vilka kan du?

Kyrie
Sion
Laudamus
Amen
Gloria
Litania
Postludium
Gradualpsalm
Sexagesima
Himmelsk här
Liturgi
Prostrera
INRI
Sakrament
Sakristia
Stola, Alba, Röklin
Kräkla, mitra
Kommunion
"Kornet" - tex i psalm 204
Trosartikel
Ekumenisk
...osv

Ett app-tips igen!

2012-01-23T20:22:00.000+01:00

Snart blir det nog en iPad, för i dagarna har jag upptäckt alla coola foto-appar! Tänk vad roligt det är att kunna göra olika effekter på högst ordinära foton med hjälp av iPhonen! Och, vad mycket lättare det skulle vara med en iPad!

Hur som helst; så här ser det ut med "MySketch", synd bara att man inte enkelt kan trolla bort trädet som skymmer biskopsgården..., det kan bli en app att spana efter?

Biskopsgården i "MySketch"

Vilken dag!

2012-01-23T18:56:00.000+01:00

Oj, vilken stressig dag det blev idag! Det började med att jag skulle vara sund och promenera till jobbet. I och för sig är det ingen större bedrift då jag bor ca 600 meter fårn jobbet, men ändå. Det gjorde att jag inte skottade av bilen på morgonen. Väl på jobbet var stressfaktorn hög eftersom det i morgon startar en ny kurs som jag och en kollega är ansvariga för. Då jag varit på resande fot förra veckan och i helgen har det inte funnits tid att se över planeringen inför kursen en sista gång. Det hade jag tänkt göra idag.

Väl på jobbet upptäckte jag att vi hade ett annat planeringsmöte typ hela förmiddagen och att jag någon gång långt tidigare hade bokat in mig hos en personlig tränare på Actic på eftermiddagen. Happ! Bara att kuta hem på lunchen för att hämta bilen.

Fick göra en större utgrävning idag...

Att få fram bilen var verkligen lättare sagt än gjort! Det har snöat och snöat sedan jag lämnade Härnösand i torsdags för min roadtrip till Uppsala. Nu hade jag typ tio minuter på mig att få bilen snöfri och vara på jobbet igen. Jag tror minsann jag fick all snö på MIG istället för på bilen!

Väl tillbaka på jobbet försökte jag blåjobba fram tills dess jag skulle på Actic, men det kom hela tiden "viktiga saker" emellan. Sådant man inte kan vänta med. Slängde iväg mig på Actic, PT-tränade en effektiv halvtimme och gasade tillbaka till jobbet för att ha två telefonsammanträden och ett livemöte. Sedan rafsade jag ihop det jag behövde för första kursdagen i morgon och gick hem. I förhoppning om att det ska bli tid ikväll till "sista kollen" på kursen. Ska hålla i ett pass om "Gudsbilder" och det är ju mest bara roligt. Vad kan gå fel?

Dagens APP-tips

2012-01-22T16:19:00.000+01:00

Satt och tittade lite i APP-store efter trevliga foto-appar och hittade "WordFoto". Man tar ett kort och appen omvandlar bilden till ord. Man kan bestämma orden själv eller ta ett förvalt tema. Sedan kan mas ställa in färger och stämningar och en massa annat kul. Endast sju kronor kostade den! Jag vet inte riktigt exakt när jag verkligen behöver en sådan app, men kanske om man vill göra kul grattiskort eller liknande. Så, har du tid över och vill mixtra lite kan jag rekommendera detta!

Nattlivet i Härnösand

2012-01-22T01:25:00.000+01:00

Härnösand by night är inte en jättemunter upplevelse. Kom nyss med ersättningsbussen från tåget som var sent så vid ett på natten traskade jag hem genom stan genom det rikliga snöfallet. Vid macdonaldsrondellen körde fyra volvobilar runt, runt med en massa ungdomar i värsta bredställsladd. Jag funderade ett tag på om jag skulle hinna hoppa undan om någon förlorade kontrollen över bilen (Tantvarning kanske?). Promenerade vidare och förbi ungdomshoparna utanför pubarna. Frysande rusiga ungdomar slogs mitt på gatan framför en taxi. Fick parera lite även där för att hamna ivägen. (Tantvarning igen?). Efter ytterligare hundra meter landade en snöboll på mina tår. Kom från ett gäng på andra sidan gatan. Trist! Sedan NÄR kastar man snöboll på någon man inte ens känner? Lättad kom jag så småningom innanför dörren, vit som en snögubbe av all snö!

Snön finns i Härnösand om någon undrar...

Seg-tåget!

2012-01-21T21:45:00.001+01:00

Nu är det inte roligt! Lördagkväll i Skutskär sedan ett par timmar tillbaka. Är på ett tåg som avgick kl 19 från Uppsala, men nu är det STOPP. Någon hade setts vid spåret. Polisen letar. För en timme sedan fick vi höra att man väntar på en polishund från Tierp som ska komma och nosa på spåret. För en halvtimme sedan hörde vi att "de som skulle ta bussen som gick för 10 minuter sedan kommer som ni förstår att missa den". BLÄ! Vill hem, vill inte vara i Skutskär. Längtar efter min egen säng och har massor att göra i morgon. Cola Zeron är för länge sedan urdrucken, jag har ledsnat på "Bubbles IQ".

OK, ny information. En tonåring har sagt hon ska slänga sig framför ett tåg. Plötsligt är jag inte less längre, till och med ångerfull. Det finns tydligen en tonåring med större problem än mina egna. Jag skäms, ber en bön för tonåringen och återgår till Wordfeud. Spela gärna med mig!

PLING - om ett par minuter kommer vi rulla vidare.... Tack Gud! Tack både för att flickan hittats och att vi nu slipper lukten i Skutskär!

Soffpotatis!?!?

2012-01-18T20:12:00.001+01:00

Min nike+ sensor ligger någonstans i skogen. Var och handlade en ny, men OJOJOJ, vad omöjligt det var att synkronisera den med iPhonen! Kanske har min iPhone inte gett upp hoppet att den bortglömda sensorn ska komma tillbaka? Hur som helst sitter min "Mini" och spelar TV-spel här på bloggen. Min löparkompis Mini studsar runt och gör segertecken. Hur psykande är inte detta för en list-nörd som jag?

Det hela liknar en filosofisk fråga; Om man tränar utan att det syns på facebook, twitter eller nike+ sidan, har man verkligen tränat? Jag som har som mål att nå 50 mil i år, får jag räkna de mil som inte kommer att vara registrerade? Jag är en personlighetstyp som blir extremt peppad av listor, grafer, tabeller.... Och jag tycker det är så KNÄPPT om det blir asymmetri i listorna!

Nu tar jag det som en personlig utmaning - att kunna träna ändå, men i väntan på synk-hjälp (eller i bästa/värsta scenario - Jag köper en ny iPhone 4S). Allt för träningens skull. Eller som en bekant säger: "Ett köp som motiverar mer träning är rättfärdigat". GILLA!

Jag är en soffpotatis om inte tekniken funkar!

Morgonmässa!

2012-01-18T11:01:00.000+01:00

Idag var det morgonmässa med morbror Per! Varje onsdag är det morgonmässa i Härnösands domkyrka i vilken domkyrkoförsamlingen, stiftet och Vårsta diakonigård turas om att medverka. Nu var det morbror Per från Vårsta som var "dagens präst", och han gjorde det bra tycker jag! Extra trevligt var det att höra om kopplingarna till Jerusalem som han gjorde i beredelseordet...

Per Wärmegård

”En ny dag, Gud, av nåd, av rörelse och vila, av intryck och uttryck, av nya erfarenheter och tankar.”

Jorden vrider sig runt sin axel – en ny dag gryr. En dag att leva, en dag fylld av möjligheter. För några av oss en dag vi kommer att se tillbaka på med tacksamhet. För andra en dag som ger bekymmer, frågor och problem.

Vi har inte gjort oss förtjänta av denna nya dag. Den kommer till oss. ”Han låter sin sol gå upp över onda och goda”, läser vi i Matteusevangeliet. Vi kan se det i väder och växtlighet- Vi styr inte över det. Träd och buskar, gräs och grönska vilar under vinterns snö och utan vår mänskliga inverkan kommer livet snart åter.

För livets skull – förhoppningsvis ser vi det. Ser att det är Gud gett oss livet – för livets skull. Förhoppningsvis ser vi det: att Gud själv blev ett barn, vår like. Förhoppningsvis ser vi rikedomen i varandra, i varandras liv. Liksom talgoxen igår sjöng utanför mitt fönster. Den vet inte annat än att livet är till för att leva.

Vi har format vår kyrkliga liturgi utifrån orden, utifrån att vi vill formulera oss så bra, så riktigt och rätt. Vi beundrar teologer, poeter och tänkare som förmår att ge ord åt det gudomliga. Och ändå läste vi nyss i texten om hur Guds storhet förkunnas - utan ord.

Under jullovet hade jag förmånen att möta andra kyrkotraditioner än vår egen. I Jerusalem möts människor av olika tradition och uttrycksformer. Vi fick vara med om den armeniska processionsgudstjänsten i gravkyrkan och delta utan att själv förstå ett enda ord. Vår kropp, våra ljus och vår närvaro var vårt bidrag i gudstjänsten. Och vi mötte Gud i gemenskapen med människor av olika bakgrund och språk. Jag mötte andra vid trädgårdsgraven för vilka det var den verkliga platsen där Jesus led och dog för allas frälsning.

Till Jerusalem och andra platser i det heliga landet kommer de för vilka upplevelsen av att vara på de platser där Jesus själv vandrat är deras gudsupplevelse. Vi med vår bakgrund har svårt att förstå att en plats eller t ex en handling som att kyssa en stenplatta kan vara ett uttryck för möte med den levande Gud.

Vi kan känna oss främmande för detta och bestämma att det är fel sätt att möta Gud.
Ändå: Himlen förkunnar Guds härlighet. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras. Världsalltet förkunnar Guds härlighet.

För oss får vår gudstjänst här och nu i vår tradition vara vårt möte med den levande Gud. Livets källa flyter här i vårt mottagande av brödet och vinet. Vi får ta emot det av nåd.
”Hjälp mig denna dag, att lämna allt som hindrar mig att vara närvarande i det som sker. Öppna mig för skapelsens skönhet, för själens andning, för din närvaro hos mig i tankar och samtal.”

Ny app till iPhonen!

2012-01-17T22:23:00.001+01:00

Då jag uppdaterat min iPhone och alla appar försvann har jag haft anledning att bege mig på app-shopping i app-store. Hittade en kul och lagom onödig app igår; "Framestatic", som man kan göra collage med. Gjorde snabbt och lätt ett ego-collage:

Lägg till bildtext

Migrän

2012-01-16T13:30:00.000+01:00

Huga, det finns verkligen inget glamoröst med migrän! Vaknade i morse vid fyratiden och kände skallen pulsera. Trodde nästan den skulle implodera och/eller trilla av. Gick och lade mig på soffan istället med värmedyna och angorafilt. Lyckades somna om. Vaknade av väckarklockan sex, för att gå till jobbet. NÄSTAN att jag lyckades! Men varje gång jag reste mig till stående kände jag att det inte skulle vara möjligt. Det enda som funkat idag är soffläge eller fåtöljläge. Tur det finns wordfeud!

När klockan började närma sig lunchdags kände jag hur hungrig jag började bli. Har varit på resande fot förra veckan så jag hade verkligen INGENTING i kylskåpet. Med INGENTING menar jag inget annat än soya, lök, buljongtärningar, en gul paprika och några Taybe-Öl. Inget av detta kändes aktuellt så jag freakade ut en stund och beklagade mig på Facebook.

Alltså, Facebook är så BRA! Kollegan Maria förbarmade sig och kom med bästa tänkbara migränmaten:

Stripes och Cola Light, så efterlängtat vid migrän!

Märkligt, men ända sedan jag bodde i Jerusalem och råkade äta stripes efter ett migränanfall har jag kommit på hur bra detta är! Kanske är det saltet och fettet tillsammans med kolhydraterna som gör att den envisa migränen till sist släpper? Verkligen inte LCHF, men oj vad skönt det är nu när huvudvärken så sakterliga börjar klinga av! 1000 tack Maria!!!!!

769

2012-01-14T18:14:00.000+01:00

En psalm har satt sig på hjärnan och släpper inte. På Svenska Kyrkans Grundkurs sjöng vi den och pratade om den. I Strömbäck var det också någon som valde den till en kvällsandakt. Jag tror att det är en av psalmbokens vackraste.....!

769
Gud, i dina händer vilar jag i tro,
vilar i din värme och din ro.
Varje brustet hjärta, varje skadad själ
famnar du i nåd och gör den hel.
Nära vill jag leva, nära dig, Min Gud,
i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud,
i din kärlek kan min kärlek gro.

Gud, i dina händer vilar jag i bön,
växer glädjens tro och hoppets frön.
Du har oss försonat: Jesu Kristi död
räddar oss till liv i överflöd.
Nära vill jag leva, nära dig, Min Gud,
i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud,
i din kärlek kan min kärlek gro.

Gud, i dina händer får jag gråta ut,
gråten delar du tills den tar slut.
Gud, du känner ondskan i din egen kropp.
Att du delar smärtan ger mig hopp.
Nära vill jag leva, nära dig, Min Gud,
i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud,
i din kärlek kan min kärlek gro.

Gud, i dina händer lägger jag mig ned.
När jag går till vila är du med.
Dina händer bär mig genom rum och tid.
Jag förblir i ljuset i din frid.
Nära vill jag leva, nära dig, Min Gud,
i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud,
i din kärlek kan min kärlek gro.

Jag tänker på det här med "Överlåtande" när jag hör eller sjunger den här psalmen. Alla problem behöver man kanske inte grubbla på i evigheter, ibland kan det vara skönt att bara lämna ifrån sig grubblet på Gud.

Youtube!

2012-01-13T06:27:00.001+01:00

Fick det här tipset nu på morgonen, ett reportage om det armeniska kvarteret i Jerusalem, ett av mina favorittillhåll i The Holy Land!

Teknisk träning

2012-01-10T20:01:00.001+01:00

Erkänner - jag är lite teknikfreak som går igång på appar, hemsidor, listor och synkronisering. Speciellt när det gäller träning! Nytt för i år är siten http://www.shapelink.com där jag har börjat föra träningsdagbok. En jättefiffig grej är att man kan synka sin nike+ med denna sida så man inte behöver skriva in allt manuellt. Ehhh, om jag inte hade tappat min mojäng i skogen det vill säga. Men i morgon passerar jag Övik och tänkte slinka in på intersport och fixa en ny för 200 spänn. Det är värt det, det är ju trots allt en grej som får mig att vilja träna mer!

Idag blev det 5 km på löpband och sedan lite dragande i vikter. Ska träffa en PT om några veckor så det blir lite ordning på dragandet i vikterna. Nu är det lite planlöst och utan egentlig koll. Har fortfarande ont i magmusklerna efter sessionen i förrgår då jag kanske hade för mycket vikt på en mycket effektiv magtränarmojäng. AJAJAJ!

Funderar på ett nytt mål; det är att stärka axlar, rygg och armar för att testa detta med havskajak till sommaren. Tänk att paddla runt Härnön i soluppgången! Ser gärna ett rack på min lilla röda bil med en snygg havskajak ovanpå! Tycker det liksom skulle ge en cool image - MEN, risken att den axel jag fick ur led en gång inte skulle palla havskajak. Men drömmen har startat!

Mellansel

2012-01-09T19:57:00.001+01:00

Idag känns det som jobbet började på allvar. Förra veckan satt jag på kontoret hela veckan och glodde in i datorn. Planerade, visst, men för en pedagog är det som "torrsim" att bara umgås med en dator en hel vecka.

22 mil tur och retur till Mellansel. I Mellansel var det riktig vinter! Träd hängde som valvbågar över vägen och jag fick köra försiktigt, för en del träd såg ut att vilja lägga ned sig på vägen....

Vita valv

På "Svenska Kyrkans grundkurs" hade jag idag hand om ett praktiskt pass som gick ut på att få studenterna mer bekväma i att prata i mikrofon. Detta enkla att till exempel läsa en text i kyrkan är förenat med en hel del moment. Man ska hålla sina egna nerver i schack, ha koll på mikrofonen (inte för stort avstånd, och inte för nära), inte läsa för fort, ha ögonkontakt med åhörarna och dessutom försöka förmedla textens innehåll utan att det blir entonigt eller överdramatiserat.

Jag hade planerat att dela upp klassen i mindre grupper, men fick ett infall att testa detta i helgrupp (17 st). En och en fick läsa för att efteråt få en kort feed-back från mig och övriga klasskamrater. OJ, vad duktiga alla var! Det var en fröjd att få vara lärare i en sådan härlig grupp! Några var naturligtvis lite nervösa - men alla klarade sig igenom texten! Och jag tror faktiskt man lär sig mest när det inte går helt 100% perfekt.

Spontana kommentarer efter passet var att de ville göra detta igen! Nu klurar jag på att kanske låna en kyrka och låta klassen testa att läsa både från ambon och predikstolen. Allt för att utmana sig själva till att bli bättre och bättre. Jag har den filosofin att det gäller att utmana sig själv lite undan för undan. Min utmaning skulle vara att våga sjunga i en mikrofon! Prata är en sak, men att ta ton! För mig skulle det kännas läskigt (och kanske även scary för de som skulle höra på..?) Tror jag håller mig till att föreläsa med ord. Där är gränsen just nu för min "komfort-zone".

Experiment

2012-01-08T12:36:00.001+01:00

I mitt nya "husliga" liv har jag börjat experimentera lite i köket. Min normala kost har de senaste två åren bestått mestadels av "lax på sallad", "tonfisk på sallad" eller varför inte "kyckling på sallad". Lite keso och lite thai sweet chili och rätten har varit klar! Dessa rätter plus en massa promenader har minskat mig med 20 kilo, men nu tänkte jag öka kalorimängden aningens för att så småningom plana ut min viktkurva när jag nått mitt mål.

Idag tycker jag det blev ganska lyckat; stekte en bit ryggbiff i smör. Saltade och pepprade lite. Gjorde en sallad av isberg, ruccola och avocado. Lite keso ovanpå detta samt lite citronpeppar. När köttet var klart droppade jag en hel del citron på det och bredde sedan dijonsenap ovanpå (ett tips från chefen). Testade att göra en sås med det som var kvar i stekpannan plus en matsked creme fraiche, dijonsenap och lite soya. Hällde detta över köttet och salladen. Klart!

Skulle gissa att detta är ca 700 kalorier. Men eftersom jag är nyss hemkommen från en runda på gymmet; 5K + några maskiner (kan knappt lyfta armarna nu) så är det fullt acceptabla kalorier.

Smarrigt var det, rekommenderas!

LCHF-biff med dijonsenap

Mer import!

2012-01-07T15:26:00.003+01:00

Idag fick jag en leverans GRANATÄPPLEN från "The Holy Land"! WOW - de är verkligen jättestora och fina! Funderar om jag ska göra en sallad på salladskål, potatis, turkisk youghurt och granatäppekärnor.... men jag minns inte riktigt receptet. Kidneybönor och saltgurka var också några av ingredienserna. Och Dijonsenap.... Ska klura lite till på proportionerna av ingredienserna medan jag tills vidare beundrar de jättelika granatäpplena på ca 650 gram/granatäpple!

Granatäpplen från THL!

Smart handske!

2012-01-07T09:45:00.003+01:00

Ända till Eilat i Israel har ryktet om mitt nya "husliga" liv nått! Fick denna handske idag via kusin, moster och morbror som stannade en vecka till och for och solade och hälsade på morbrors släkt där. Nu finns ingen ursäkt att inte ta itu med dammtorkningen! Återkommer med mer utförlig rapport, men här är handsken - dessutom i min favoritfärg, LILA! Tusen tack Agneta!!!

Fiffig dammvante från Eilat!

Dagens tips!

2012-01-06T11:38:00.001+01:00

Skulle träna, men det var stängt idag. For till Ica istället för att handla tejp. På Ica råkade jag få syn på snygga fleecefiltar 120*150 cm. Då jag minns min "Gudrunfest" där mina gäster satt och huttrade tänkte jag att dessa fleecefiltar kunde vara bra att ha när jag får gäster. Märkningen på bingen där filtarna låg sa 40 spänn. Inte dyrt tänkte jag och slog till på två stycken. I scannern märkte jag att de bara kostade 10 kronor! WOW! Är det måhända fel någonstans? Jag vet inte, men jag slog till på sex styckna! Jag menar, 60 spänn får jag ju inte ens en ny dyna till hammocken för! Nu kan jag klä in hela hammocken i vit-röd-gröna plädar! YES!

Dagens storfynd!

Vinter

2012-01-06T08:35:00.000+01:00

Så har det blivit lite vintrigt på Brännan. Tung tösnö har landat och det är nu tungt att ta sig fram, både till fots och med bilen. Där jag parkerar i vanliga fall har det bildats en sjö på ett par decimeter. Jag befarar att om jag parkerar där kan det hända att bilen fryser fast alldeles. BLÄ!

Men vackert är det....?

Det enda man kan göra med klibbsnö utanför dörren är att stanna inne och mysa. Jag passar på att vara lite "huslig" också och bytte gardiner i vardagsrummet. Riktigt snyggt tycker jag det blev:

Nike+

2012-01-05T14:07:00.001+01:00

Så har jag äntligen lyckats få till min "mini" från Nike+ här i bloggen! Men något gick allvarligt snett när jag skulle nollställa mätaren inför det nya året - typ det lyckades inte. Men jag raderade allt jag gått i oktober och november - vilkete var en hel del! Dessutom är sensorn försvunnen så det går inte att registrera nya lopp färrän jag har en ny. Givetvis har jag varit TVÅ GÅNGER på Intersport här i Härnösand och frågat, men då de nyss flyttat till ny lokal har de inte packat upp allt än....

GRRRRRRR...... Låter som usla bortförklaringar, men är sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen.

Så har jag råkat starta en "tag" tävling mot Lisa och Ewa som jag kommer att torska i om jag inte kan uppbåda en sensor innan i övermorgon! OGILLA!

Men snart, mycket snart hoppas jag att mini här till höger ska sluta klaga på inaktivitet!

Grått, trist, slask, rusk!

2012-01-04T17:20:00.003+01:00

Nu känns det som botten är nådd på det här skitvädret! Regn och rusk! Blev nedstänkt av en bil på vägen till jobbet. Jobbet gick segt, satt på kontoret och gick igenom mailen och förberedde några kurser men utan större entusiasm. Det känns som gråvädret trängt in i kroppen på mej och fått lederna (och humöret) att skära ihop alldeles.

Efter jobbet släpade jag mig till gymmet för att försöka få upp humöret, och det funkade faktiskt! Döm om min förvåning så kom jag igång på både gåband och på maskinerna. Så nu sitter jag, nöjd med mig själv, nedsjunken i soffan och filosoferar på dagen....

På vägen till gymmet LOG en okänd människa mot mig. Oj, vilken inverkan det fick på mitt sinnestillstånd. Kändes så trevligt! Ler vi för lite kanske? Är vi så ovana att ge och få leenden att det känns så speciellt när det väl händer. OK, vi ler mot människor vi känner och gillar - men främlingar? Jag fick mig en tankeställare och lägger till min nyårslöfteslista att le mot minst en främmande människa om dagen. Why not? Återkommer med rapport om hur det går...

Startbild: innan 121231 ska 10 kg bort!

Briljerar i köket?

2012-01-03T19:20:00.000+01:00

Idag bestämde jag mig för att vara "huslig" när jag kom hem och tog fram lergrytan. Hade tre kycklingbitar som jag lade ner där och ställde in klabbet i ugnen på 200 grader i cirka en timme. Lite soya hade jag också hällt på, och JA, jag hade blött lergrytan innan!

När en timme hade gått hällde jag på lite stark tacosalsa för att få lite mer sås. Fiskade upp kycklingbitarna och vispade ner lite creme fraiche i spadet, soyan och tacosalsan. Så hällde jag på en liten skvätt armenisk konjak som jag hade samt lite mer soya. OJ, jäklar vad smarrigt det blev! Tror bestämt att jag kreerade något som går att bjuda på när det kommer folk! Enda kruxet är att jag nu har slut på armenisk konjak så innan jag bjuder på denna rätt måste det kanske bli en liten tripp till THL (eller Armenien)?

LCHF-kyckling med konjakssås

Solen!

2012-01-03T18:43:00.000+01:00

Solen tittade in på mitt kontor idag, det känns länge sedan, välkommet och efterlängtat! Det är märkligt vad lite ljus kan göra för humöret... Enligt appen "sunrise & fall" ska solen ha varit uppe mellan 9.17 och 14.27 idag (5h och 10 minuter). Men eftersom solen är bakom domkyrkan en del av tiden har jag sol typ 11.45 till 14. Definitivt för lite! Saknar Jerusalem jättemycket just nu och tycker att livet är trist. Verkligen bra att det då blir ljusare och ljusare för var dag, i morgon är det ljust hela TVÅ minuter längre! Always look on the bright side of life!

Sitter med värsta grymma träningsvärken från igår. Det där med att stretcha är nog ingen dum idé när allt kommer omkring. Ska testa det i morgon då jag tänkt träna igen!

Sol!

Vardagen kan börja!

2012-01-02T19:11:00.001+01:00

Måndag och årets första vardag. Kändes lite motigt i morse när det blåste och regnade på tvären. Men också roligt att träffa kollegorna igen och summera jul och nyår! Jag jobbade in lunchen lite och tog ut friskvårdstimmen för att gå till Simhallen och skaffa årskort på både Actic (gymmet), badhuset och bastun! Nu finns verkligen inga ursäkter att inte träna trots kyla, regn och rusk! Det blev 5 kilometer på gåband och ett varv på maskinerna i gymmet som har med ryggmusklerna att göra. Enda bakslaget är att jag tappat bort min GPS-mojäng som registrerar mina promenader, den ligger i skogen någonstans på Högslätten. Så dessa 5K kan inte räknas in i mitt mål på 50 mil under 2012. Men, jag VET ju att jag gått idag och den lyckan väger upp det hela!

Med årskort på gymmet finns verkligen inga ursäkter!

Röding!

Väl hemkommen gjorde jag en lyxig middag i min ensamhet - röding på salladsbädd! Mums! Jag hade haft denna firre i frysen över ett år för jag gruvat mig för hur jag skulle tillaga den. Men så upplyste en kollega att det bara var att steka den en stund med skinnsidan nedåt i stekpannan, salta och peppra lite och sedan var det klart! Piece of cake! Stekt röding på sallad och avocado med citronpeppar på, helt fantastiskt gott och LCHF-riktigt! Detta ska defenitivt bli flera gånger!

Städryck!

2012-01-01T14:10:00.001+01:00

Nya årets första dag och jag känner jag har koll på nyårslöftena! Yees! Dammsög och såpaskurade köksgolvet, till och med bakom spisen. Sedan passade jag på att byta gardiner i köket och fräsha upp blommorna lite. En kul grej är mina amaryllisar som jag nu har i köksfönstret; handlade lökarna för drygt ett år sedan och glömde bort dem. Hittade dem sedan i ett skåp där de skjutit några bleka blad mot dörrspringan och ljuset. Oj, vad mitt hjärta blödde när jag såg dessa stackare. Grävde ner dem i jorden i en pallkrage och gödslade med koskit-jord. I höstas tog jag in dem och tryckte ned dem i en kruka och vattnade sparsamt. Nu blommar de! Klang och jubel! Ska försöka "över-sommra" dem igen i pallkragen. Det känns nu som jag har en relation till dessa lökar och det förpliktar...

Nu njuter jag i fulla drag och går barfota på mitt såpadoftande köksgolv med en nybryggd kopp kaffe i handen. Gillar mitt nya "husliga" liv och hoppas kunna hålla mina löften fler dagar...

Slutresultatet!

Nyårslöften

2012-01-01T07:27:00.000+01:00

Hm. Nytt år, nya möjligheter. 2011 var ett år med både glädje och sorg, typ sådant som tillhör livet antar jag. Jag hoppas 2012 blir ett riktigt bra år, och inser att det finns saker som jag själv kan ta tag i för att optimera tillvaron:

NYÅRSLÖFTEN:
50 mil - Under 2011 promenerade jag 40 mil med nike+GPS. Nu har jag nollställt appen och utmanar mig själv att promenera ännu längre i år.
10 kg - Under 2011 lyckades detta, men skulle detta funka även detta år kan jag sedan nöja mig! Knäna skulle må ännu bättre och jag med! :-)
2,5 km joggning - OK, detta kanske inte min läkare gillar, men jag sätter som mål att jogga ett varv på Högslätten, tempot är oviktigt, men det ska vara joggning, inte "promenad".
Köpa årskort på gymmet, och gå dit minst 50 gånger! Jag är bra på att börja gå på gym, men sedan har jag kommit av mig. 2012 är året detta ska ändras! Speciellt ryggen ska tränas!
Läsa mer och se mindre på TV! - Säger sig självt att det vore "karaktärsdanande"!
Bli mer "huslig" - Mina vänner säger att de dammtorkar och har regelbundna rutiner där hemma. OJ, känner att jag kanske är lite bohemisk - 2012 ska bli året då slarvmajan i mig får det jobbigt!
Blogga mer - typ inte låta bloggen förfalla och bara uppstå på resor. Det finns ju annat i livet också värt att skalda om.

...och så gå på något trevligt event där jag får användning av min aftonklänning!

Typ så? Lämpligt utmanande och kanske gör detta mig till en bättre människa? Vad vet jag. Jag vet bara att jag borde ta tag i dessa "borden", inte bara låta tiden gå och känna mig otränad och oföretagsam. Välkommen 2012. Nu kör vi!

Nu ska det bli ett gott nytt år!

Förförd av det nya?

2012-01-01T01:13:00.001+01:00

En sak som jag tänkte mycket på under min senaste resa till Jerusalem är kontrasten mellan Mamilla och Gamla stan. Mamilla är hur fräscht som helst med butiker, caféer, restauranger och utställningar. Gamla stan är... gamla stan. Trångt, skitigt, omodernt och ... oerhört charmigt!

Gamla stan borde K-märkas i sin helhet, för det är verkligen unika miljöer! Nu håller Gamla stan på att rustas upp på vissa håll. Renoveringarna av Omar Ibn Khattab Square innanför Jaffa Gate är omfattande! Samtidigt är stadsplaneraren mån om att Mamilla ska se "Jerusalemskt" ut med gammaldags stenhus och gatuskyltar i exakt samma utförande som i Gamla stan.

Jag var jättekluven när jag på mina morgonpromenader ville hitta ett ställe att sitta ner där det fanns både nice cappuccino och wifi. Jag hamnade på någon av caféerna Aroma, Rolandin eller Rimon i Mamilla. Någon riktig motsvarighet har jag inte hittat i Gamla stan.

Detta, och att fler kanske gör som jag, gör att inkomsten blir snedfördelad - pengar spenderas i Mamilla och till Gamla stan går man för att titta eller besöka någon helig plats. Med tiden kommer Gamla stan utarmas mer och mer och affärsägarna kanske tvingas slå igen sina butiker och blir uppköpta av fler trendiga caféer som Aroma. Tidens gång kanske? Samtidigt går ett kulturarv förlorat, vilket känns oerhört trist.

Gamla Stan; David Street

Mamilla; café Rimon

Nyårspyssel

2011-12-31T15:33:00.000+01:00

Hemkommen till Härnösand igen med lite Jerusalem-längtan. Passade på att sysselsätta mig med tvätt (tre maskiner!), dammsugning, renbäddning och nyårspyssel:

1. Samla youghurtburkar och frys vatten.

2. Stapla isblocken och "vattna ihop" dem.

3. Klart!

Det var lite marigt att få ihop en ljuslykta när det inte finns snö att stötta med i själva byggandet. Det fick bli en dubbel baslinje med isblock. Isen var också lite svår att få ur burkarna, men en hink varmvatten där jag snabbt doppade burkarna gjorde att isen släppte bra. Tyvärr sprack en del yoghurtburkar av den expanderande isen (typ hälften av hinkarna), så jag kan nog inte få nog många burkar inför nästa lykta...

För att få lyktan att sitta ihop vattnade jag den medan jag byggde så isblocken frös fast i varandra. Som ljus funkar gravljus bra. De brinner länge och sotar inte. Testade först med en marschall, men då var jag rädd isen skulle smälta och lyktan rasa ihop. Nu lyser den fint och välkomnande, nyårskvällen kan få börja!

GOTT NYTT ÅR!

Jalla, bye!

2011-12-30T20:34:00.002+01:00

I boken som jag läst på denna resa har det också blivit dags för Bovet att lämna Jerusalem. Man anar hur fäst han är vid staden:

”Stunden att lemna Jerusalem var kommen. Jag skulle velat altjemt fördröja den. Jag kunde knappt besluta mig att säga ett sista farvär åt dessa murar, som jag så länge önskat se, att till det förflutna, till mina hågkomsters antal räkna det, som jag under en så lång tid varit van att hafva framför mig såsom ett hopp och ett ideal.”

Liksom Bovet har fäst sig vid murarna är det gatustenarna i Gamla Stan som jag känner lite extra för. Om jag sitter hämma i Härnösand och blundar kan jag fysiskt KÄNNA hur släta de känns under mina skosulor när jag promenerar på bazargatorna. Naturligtvis är det också Holy Sepulchre, St Marks och St James som jag saknar.

Igår morse var det dags för mig att resa hem. Jag gjorde en sista promenad genom stan, gick till Aroma, facebookade lite, till Holy Sepulchre och tände några ljus, till St Marks och St James samt Versave och Muristan.

Morgonkaffe och wifi på Aroma

Tände ljus vid Graven

Versave - inte samma utan HDL & EA!

Abuna S och Sayidna M

Bye, bye Holy Land!

Securitykollen var bedrövlig! Jag som trodde det skulle gå lättare nu när jag hade nytt pass, men icke! Eftersom passet var utfärdat dagen innan avresan blev jag grundlilgt kollad i en timme och tio minuter av två kontrollanter. Fick till och med dra ner byxan samt lämna ifrån mig BH:n innan de släppte igenom mig. OK, jag vill verkligen inte att någon bomb ska råka komma med planet - och bara JAG vet ju att jag är ofarlig. Men ändå - den kontrollen jag blev utsatt för gör att många drar sig för att besöka landet igen. Dock inte jag, hade tänkt återvända för att fira Holy Fire och den ortodoxa påsken. Men nu - Jalla Bye! Nu blir det att blogga från Sverige igen i några månader.

Öken

2011-12-28T15:48:00.000+01:00

Morgonpromenad till wifi....

Ut i Öknen!

Vid Döda Haver, laddar batterierna!

Cykamoren i Jerico

Fruktmarknaden i Jerico

En bra dag med andra ord!

Några bilder från igår

2011-12-28T07:56:00.000+01:00

Al Aqsa och Olivberget by night

Jättemenorah vid Jaffagate, Channukka firas!

Tog en promenad på Jabbal Mukabbe, träffade getter...

Mysigt café i Ein Karem

Betlehem vet hur man julpyntar!

El Fashem i Beit Jala - grillad kyckling!

Det går åt många skyltar i THL!

En ny kompis!

Frihet att upptäcka!

2011-12-28T07:42:00.000+01:00

Felix Bovet (författaren till boken jag reser med) föredrog att resa i mycket liten grupp och tänkte sig skrämma bort eventuella bovar med pistoler från Marseille utan vare sig kulor eller krut:

”Jag har sagt att man vid resor i Palestina vanligen ackorderar med en dragoman, som för ett visst pris om dagen förser den resande med tält, hästar och lifsmedel. För besparings och i synnerhet för mera trygghets skull sluter man sig vanligen tillsamman i en karavan. Detta sätt att resa är beqvämt i ett afseende, ty man har alls icke att oroa sig för tillvarelsens små materiella nödvändigheter; man finner hvarje afton under sitt tält den säng, hvaruti man aftonen förut hvilat, och när man en gång vant sig vid dragomannens kök, så behöfver man icke dagligen göra farliga försök i matväg.

Under föregående utflygter hade jag fått uppskatta hvad denna resemethod kan hafva beqvämt, men jag förblef dock öfvertygad, att den mest beqväma sak i verlden är friheten. - Tanken på att vara genom ett kontrakt lemnad i händerna på en dragoman, som bestämmer huru man skall tillbringa sin dag, bestämmer timmen då man skall stiga upp och då man skall lägga sig, och som helt oförmodadt kommer att afbryta middagsluren eller måltiden, liksom kommendören i Don Juan eller såsom de fordna deligenskonduktörerna, - denna tanke, säger jag, var mig icke mer än lagom behaglig. Det syntes mig också att detta medförande af sitt tält, likt trädgårdssnäckan, för att der hvarje afton draga sig tillbaka, var att från resan borttaga dess förnämsta behag, ovissheten och lokalfärgen. Det var tämmligen likt dessa långa jernvägsresor, t.ex. från Paris till Bayonne, der man knappt har någon annan öfveraskning än att på hvarje station återfinna samma buffet och samma väntningssal.

Jag gaf således min trogne Hannah del af min önskan att resa ensam, utan tält och utan kök, och frågade honom om denna idé vore verkställbar, föreslående honom att följa mig. Hhannah - jag bekänner att jag vanligtvis helt kort kallade honom Jean för att spara mina lungor, - Hhannah svarade att mitt förslag mycket väl kunde verkställas, ifall jag icke vore rädd att en och annan gång ligga i ett fårhus, och om jag förstod konsten att i nödfall nöja mig med en apelsin och vatten; vi skulle nog dessutom finna herberge i Tiberias och i något kloster på Karmel.

Följaktligen skaffade han monkrer, och jag gjorde mina tillrusningar för afresan. Jag hyrde tre hästar, en för Hhannah, en för mina saker och en för mig sjelf. De två monkrerna skulle efter vana, göra resan till fots. Såsom säkerhetsmått hade jag i gördelen två pistoler, köpta i Marseille, dagen före min afresa. I Orienten är det alldeles nödvändigt för att göra sig respekterad, att bära vapen. Sannt är, att jag icke hade några kulor och fåfängt försökt att skaffa mig litet krut i Jerusalem. I sjelfva verket var jag rätt nöjd därmed, ty det syntes mig särdeles motbjudande att fläcka det heliga landet med blod.”

Jag sympatiserar mer och mer med denne Bovet! Precis på samma sätt resonerar jag när jag reser här. Jag riktigt ryser när jag ser turistbussar stanna till och en hel flock, ibland till och med lika klädda, turister strömmar ut för att som på givet tecken ta några kort för att sedan bli infösta i bussen igen och köras vidare. HU! De resor som jag själv har varit med att arrangera är något bättre, de flesta av dem, och tar mer hänsyn till resenärernas önskemål. Men ganska ofta har jag även där märkt att deras resepedagog i sin iver att visa så mycket som möjligt av landet jagar upp gruppen i ett omöjligt tempo, så det efter resan blir ett virrvarr av intryck som kan vara svåra att reda ut när man kommer hem.

Tacka vet jag resor man gör i riktigt små grupper eller på egen hand. Då får man möjlighet att följa intressanta människor man möter eller göra oplanerade avstickare! Visst mått av strapatser skapar också minnen som är obetalbara! Jag minns min allra första natt i Jerusalem för 21 år sedan, när jag och Helena skulle hitta någonstans att sova i Gamla Stan och hur vi så småningom lyckades få ett par madrasser på taket någonstans i Christian Quarter. Dagen därpå måste det ha varit någon av påskdagarna - för det klämtades i klockor och slogs på nån bräda plus skränades från ett minaret 20 meter bredvid oss! Oplanerat, impulsivt och galet roligt! Åker man i alltför organiserad form går man miste om allt detta! Min resefilosofi har varit, och är fortfarande; ”Less is more”. Genom att fokusera på några få saker kan man bli lite av en expert på dessa grejer och lär sig med tiden att se nyanser i detta. Andra får flänga på och hinna med så mycket som möjligt, medan jag satsar på mina nörderier (Holy Fire, Processioner, St James, Via dolorosa, Födelsekyrkan, Assariyye, Wadi Nar, Wadi Kelt, Jerico och öken).

I dag bär det av ut till öknen igen och jag ser mycket fram emot den sterila stillhet som råder där. Det har regnat en del så jag tror inte vi kommer att kunna ta oss till wadi Kelt, men det går ändå att göra en liten avstickare för att sitta en stund och reflektera över livet på en sanddyn! Tanken skärps i öknen och jag brukar ofta känna mig stärkt efteråt - I den stillhet som råder hör man lättare Gud?

Utanför Beit Sahour, vid Mar Sabaklostret

Hålet efter roten...

2011-12-27T07:37:00.002+01:00

Det känns som vart man än vänder sig i det Heliga Landet så finns det en kyrka, synagoga eller moské som markerar en speciellt helig plats. En plats jag tycker är cool och lätt bizarr är ”det heliga korsets kyrka” som ligger i västra Jerusalem, inte så långt ifrån Knesset.

Bovet, min ”guru” på denna resa var där 1858:

”I den sista dal, som man har att genomtåga, ser man, vid pass 200 steg till höger om vägen, en vacker byggnad med höga murar; det är det heliga korsets kloster. Det är bebodt endast af fem georgiske munkar; hvilkas gärstfrihet och fördragsamhet berömmas; man skulle också kunna berömma deras mod; ty de äro mycket blottställde för Bedouinernas och de fanatiske muselmännens plundringar. Det är icke många år sedan araberna en natt gjorde sig herrar deraf och mördade archimandriten.

Hvarje kloster i det heliga landet fäster vid sitt namn något minne, som helgar det. Det ifrågavarande påstår sig i sin kyrka kunna visa, väl icke sjelfva Jesu kors, men åtminstone det hål, hvaruti det träd var planteradt, af hvilket korset gjordes. Men, nu nog för idag af legender och kloster!”

Ojoj, det verkar som själva Bovet, som i hela boken hittills så plikttroget skildrar det han upplever får nog! Jag ler lite när jag tänker på detta kloster - hålet från trädet som korset var gjort av...! Hur troligt är det, på en skala, att man kan hålla reda på detta? Låter mer som någon ville få till ett eget ”holy place” och hittade på det hela... Men när man kommer dit och ser med vilken iver och andakt munkarna än idag sköter om sitt kloster fylls jag ändå av vördnad. Vilken fantastisk historia, och vilket kulturarv att vårda! ”Hålet efter roten till trädet som blev ett kors”...!!!

http://www.biblewalks.com/Sites/CrossMonastery.html

Kors-kyrkan

Syrianer och armenier

2011-12-26T14:59:00.000+01:00

Ingen resa till Jerusalem känns komplett utan ett sedvanligt besök i klostren St Marks och St James. I St Marks blev vi bjudna på kaffe av Fr Moshe och bytte lite nyheter. Ett par från Schweiz var också där så vi fick bända lite med både engelska, tyska och arabiska för att kunna kommunicera. Så trevligt! Sedan hastade vi vidare för att gå på vesper i St James. Som vanligt var det fullt med turister från början av vespern och som vanligt hann dessa gå innan sången kom igång. Synd för dem att de missade den bästa delen!

Det Heliga Landet gör sig bäst på plats!

2011-12-26T08:07:00.001+01:00

Jag fortsätter med Bovets bok, nu är han på väg till Jerico genom Juda öken. Han gör en massa avbrott för att citera olika ställen i Bibeln. Öknen ger honom associationer både till psalm 23 och hur Jesus frestas i öknen samt några andra passande ställen. Han ursäktar sina ständiga avbrott:

”Jag är ledsen att göra så många afbrott, och jag vet sannerligen icke när jag ska hinna fram till Jericho. Vid varje steg, då man genomreser det heliga landet, ser man något minne framstå som hindrar att skynda fram. En resa i detta land är en oupphörlig kommentar till Skriften. Detta har blifvit anmärkt hundrade gånger, men jag säger det ännu en gång, emedan det är hundrade gånger mera sannt än jag kunnat föreställa mig. Man har icke behof hvarken af stor lärdom eller synnerligen skarp iakttagelseförmåga, eller mycken inbillningskraft, för att hafva nytta af en dylik resa. Allt kommer och söker upp oss. Den enda saknad man känner, är att man nödgas låta så mycket gå förbi; man har kommit ut för öfverflödets tvekan (iémbarras de la richesse).”

En sak jag funderar mycket på är att när man är här så är det verkligen som Bovet skriver att olika bibelställen ”flashar” förbi i medvetandet, men jag frustreras över att det är så lite koppling åt andra hållet för många människor, till och med hos några av de som har teologi och kyrka som yrke! Jag har mött folk, både inom kyrka och akademi, som är tämligen ointresserade av de fysiska platserna men ”går igång på” bibelställen, teologer, teologier och psalmer.

För mig ”flashar” det åt båda hållen. När jag är här, och besöker specifika ställen, har jag alltid några celler i hjärnan som aktiverar olika bibelpassager. När jag är hemma och läser i bibeln eller sjunger en psalm flashar minnesbilder från de verkliga ställena upp i mitt inre. Ytterst berikande flashar! Jag trodde i min naivitet att det var så för de flesta. Men nej! En del verkar föredra de tänkta ställena och ”barnens-bibel-teckningarna” istället för verklighetens Betlehem, Jerusalem, Nasaret... osv. Ställen som jag är övertygad om att de skulle berika mångas fromhetsliv och kunskapande.

På gott och på ont. Många gånger har jag stött på gråtande människor som har problem att förena ”barnens-bibel-bilderna” med dagens geografi. Typ de som blir chockade att man inte ständigt rider på åsnor och går i sandaler här. För en del slutar kollisionen med en personlig katastrof och man blir sjuk på riktigt, typ får ”Jerusalemsyndromet” och hamnar på hispan. Men, om jag får vara lite vass (och det är ju min blogg så jag tillåter mig det). Det verkligt galna är att tro att det Heliga Landet gör sig bäst i Bibeln eller i psalmboken!

Juda öken, på vägen till Jericho

Försköning?

2011-12-25T17:15:00.001+01:00

Det pågår en "försköningskampanj" i Jaffa Gate. Gatustenarna har brutits upp och lagts om, nya bänkar, nya stolpar, nya gatuljus. Som ett led i denna "försköning" är det någon kommunnisse som bestämt att vissa stötande skyltar ska bort. SCSC har fått plocka ner sin skylt - den anses ful eftersom den innehåller för många ord. Kommunen föreslog att det längsta ordet kan tas bort. Efter att ha kollat med dem som vet tas istället "study" bort så i framtiden kommer det heta "Swedish Christian Centre". Eftersom centret ligger i det armeniska kvarteret tycker kristna i staden det är fint med en skylt som ger en hint om att det också huserar kristna i Jerusalem och vill således inte att "Christian" ska försvinna.

SCSC i dag

SCSC förut

Möte med Jerusalem

2011-12-25T11:51:00.000+01:00

När Felix Bovet i mitten av 1800-talet skulle åka till Jerusalem och var i Jaffa skriver han:

”Vägen ifrån Jaffa till Jerusalem anses vara föga säker; också beträda resande den nästan blott i karavaner. Så snart Imperatores (skeppet de anlänt i) passagerare sitgit iland fördelade de sig i grupper för att skaffa sig nödvändiga människor och hästar: Ryssarna begåfvo sig till grekiska klostret; Engelsmännen och Amerikanare till sina konsuler; katholikerna till fransiskaner-hospitalet, der allt är färdigt till uppbrott...”

Min tanke när jag läser detta är att hur du uppfattar det Heliga Landet beror i allra högsta grad på VEM det är som introducerar landet för dej. Och, fortfarande idag är det så! En så kallad ”balanserad” syn på det Heliga Landet är ursvårt att hitta. Guider, organisationer och också kyrkor har oftast en förhandsinställning om vilka som är ”the Good guys” och ”the Bad guys” här och överför sin åsikt på dej, antingen du vill eller inte.

Jag kommer ihåg min första resa hit 1990, när jag jobbade på en kibbutz i norra Israel. När vi var ute på en busstur och körde igenom en arabisk by förklarade guiden varför byn såg så smutsig ut med ”They don´t appreciate green grass as much as us, coming from Europe” och, det förfärliga uttalandet ”They are dirty by nature”. RYS! I andra grupper som jag rest med har jag också varit med om det omvända perspektivet när man förklarat att ”Israeler eller judarär ett särskilt krigiskt folk som gillar att djävlas med folk”. RYS!

Så mycket elände dessa guider ställer till med! Jag önskar att folk skulle kunna komma hit och få upptäcka landet på egen hand, utan påverkan från denna förhandsinställning. Först då kanske man skulle kunna upptäcka att båda, eller ALLA!, sidor här har nyanseringar!

För något år sedan var jag på en föreläsning av dr T. Hummel, en amerikan som specialstuderat pilgrimsresandet på 1800-talet. I korthet handlade den föreläsningen om att de olika kristna grupperna har olika preferenser beroende på hur de mottagits i det Heliga Landet. Är man fattig ryss och blir introducerad i landet av ortodoxa munkar är det säkert så att man bor i stora sovsalar under primitiva former, blir guidade på de heliga platserna som just ”Platser” (med stort P). Platserna blir ytterst viktiga och de ska skilja sig från andra platser genom sin utsmyckning. Ju heligare plats, desto mer oljelampor och ikonbilder! Blir man däremot introducerad av en konsul eller någon annan, vars vistelse i Jerusalem INTE går ut på religionen utan snarare politik eller handel - ser man på platserna som något helt annat. Man bor bekvämare och kontrasten blir större till alla andra pilgrimmer, vilket gör att man ser lite ner på denna ”massa”. Platserna är fortfarande viktiga - men det verkar som om de fysiska platserna snarare blir ett pittoreskt inslag i reserapporter än föremål för den egna fromheten. Hummel beskrev det som att protestanter mer ”går igång” på TANKEN av de bibliska platserna än den verkliga platsen. Eftersom Jerusalem och Betlehem ändrats en hel del sedan Jesu tid vill protestanter ofta ”tänka bort” nutiden när de närmar sig graven, födelseplatsen eller andra ställen. Helst vill en protestant kanske sitta i öknen eller vid en bäckfåra och det ska se ut som om Jesus när som helst skulle kunna komma invandrande i det sceneri man har framför sig. Många protestanter uppskattar kanske därför Gordons Golgata (Trädgårdsgraven) mer än Holy Sepulchre (Gravkyrkan).

Hur man ser på varandra är också olika, berättade T. Hummel. En protestant som ser en ortodox har en tendens att fnysa föraktfullt och säga ”Tingel-tangel!”, medan en ortodox som ser ett protestant fnyser och säger ”turist!”. Svårt blir det då i detta inter-kristna möte.

Jul i Betlehem

2011-12-24T16:41:00.003+01:00

Laddar i Silwan för att fira Julafton!

Porten var öppen!

Folkvimmel på krubbtorget

Träffade tomten! Han är i Betlehem!

Mat!

Mer mat!

Jerusalem, dag ett

2011-12-23T17:09:00.000+01:00

Silwan

Procession (höll på att missa den, hade tagit fel på tiden !!!)

Utanför kopterna vid st 9

Dyngporten

Vi sov som klubbade när vi kom fram, typ 12-13 timmar. Sedan promenad genom gamla stan, Holy Sepulchre, Mamilla - lunch ute!, påhälsning hos armenierna, kopterna och nu Jerusalem Hotel för en tidig middag.

Det känns oerhört nice att vara här igen! Inser när jag går på gatorna och känner dofterna hur mycket jag saknat staden! Jerusalem har en stor plats i mitt hjärta!

Solen skiner, det äär ca 20 grader varmt och vi trivs alla med att slippa julhetsen, julmaten och Kalle Anka. Nu chiken Yalla Yalla och shish kebab. Och en slurk Cremisan. Argilehdoften sprider sig också och snart blir det den vanliga underhållningen på Jerusalem Hotel. Raed gör sig redo med sin table. Ouden ligger på en stol så klackarna i taket! Here we go! Allt känns precis som om det bara var några dagar sedan jag flyttade härifrån.

Felix Bovet

2011-12-22T09:44:00.001+01:00

Min nördbok på resan...

Boken ”Resa i det heliga landet” (Felix Bovet) bjuder på en del positiva överaskningar. Speciellt trevligt tycker jag det är att läsa om hans första möte med människorna och landet. I många reseskildringar som jag läst har det varit ett litet ovanifrånperspektiv, att resenären ser ner på platserna, händelserna och människorna som något primitivt. Bovet är åtminstone i början av boken

Några exempel:

På båten mellan Malta och Alexandria beskriver Bovet en man som är lite annorlunda klädd och som blir hånad och utfryst av de andra på båten. Det är en ortodox jude i sina särpräglade kläder. Att Bovet är en ”iakttagare”och människovän lyser klart igenom texten:

”Denne man, föraktad af alla och föremål för åtlöje, är den passagerare, som mest af alla intresserar mig. Sedan han slutat sin bön närmar jag mig honom och tilltalar honom på tyska. Hans buttra ansigte antager då ett uttryck av glädje, hans drag lifvas, och han uppreser sig skyndsamt...”

Sedan samtalar de om tro, den hebreiska bibeln och Messiasväntan.

Ett annat ställe, s. 32, som jag tycker ger en positiv bild av Bovet är när han beskriver sitt möte med Alexandria:

”Du vet, att man ganska ofta känner sig bedragen under en resa, emedan verkligheten är vida under det som man drömt. Detta har icke varit händelsen för mig; tvertom. Aldrig har jag kunnat tro att det fanns något hörn af verlden der localfärgen var så starkt framstående... (sedan brister han ut i en färgsprakande beskrivning av ”orienten”): ”Dessa män med nakna fötter, draperade i rödt och blått: dessa beslöjade qvinnor; dessa åsnor och kameler hafva utseende af att vara hemtade från den heliga historiens gamla bilder. Den promenad jag idag gjort i Alexandria tyces mig vara en promenad i ”Tusen och en natt”. Jag önskade kunna qvarhålla min föreställning allt hvad jag ser, ty allt, rent af allt är nytt för mig.”

Alltså, Bovet är helt förförd av det exotiska han upplever på sin resa och försöker vidöppet ta in allt.

Emellertid verkar det som hans beskrivningar snabbt förändras i mötet med det annorlunda och för honom kaosartade. Han skriver:

”Jag föreställde mig att denna klara Afrikas sol hade något som utvidgade själen; men nej. Jag kan icke uttrycka, än mindre tydliggöra den känsla av torrhet, både physisk och moralisk, som här utströmmar öfverallt; -allt förvånar mig, allt gör djupt intryck på mina sinnen; men jag finner ingenting, på hvilket ögat kan hvila med nöje...”

Undrar hur förvirrad han blir av alla intryck, för å ena sidan beskriver han kaoset och bullret från människorna å andra sidan räknar han upp epoker, folkslag och individer som gjort betydande framsteg, typ Platon, Ptolemaierna, några kyrkofäder, grekerna, Alexander...

Arlanda...

2011-12-22T07:04:00.001+01:00

Så sitter vi på Arlanda och ska fördriva 5,5 timmar tills flyget går. Inget kaffeställe har öppnat än, men vi roar oss bäst det går. Tjuvarnas Jul, del 22 eller biskoparnas brev om dopet. Gissa vilka som gör vad!

Bättre förr...?

2011-12-22T01:31:00.001+01:00

När jag läser inledningen till Bovets bok filosoferar jag över två saker.

För det första är skillnaden mellan då och nu påtaglig när det gäller förhandsinställningen till de folk och de kulturer som finns i Det Heliga Landet. Bovet pratar om "Människosläktets veteraner" och beskriver sin resa till Orienten som en slags resa efter kunskap i just kunskapens vagga. En enorm dyrkan skiner igenom texten som jag inte känner igen idag. Nuförtiden är det många som fnyser åt folken i Mellanöstern och tänker på dem som primitiva och krigiska. Ständiga nyhetsinslag om konflikter mellan israeler och palestinier bidrar starkt till detta synsätt.

Den andra saken som jag funderar på är Bovets inställning till sitt eget pilgrimsskap:

"ehuru jag mindre hade för afsigt att roa mig, än att förskaffa mig kunskaper, så är min resebeskrifning dock alldeles icke en vetenskaplig resa. Jag ägde ingalunda alla de nödvändiga kunskaperna för ett dylikt företag. Jag har rest icke uti hopp att kunna göra vetenskapen stora tjenster, utan för min egen undervisning. Framförallt är jag en pilgrim: jag ville bese ställen som voro mig kära, och kunna bereda plats i mitt minne för sådant, som ända hitintills funnit plats endast i min föreställning."

"Jag ville se, och jag har sett."

"Ja, jag har sett; Gud har välsignat min pilgrimsfärd och låtit mig deraf hemta mera frukt än jag hade hoppats"

Nu när Vi kommit mer än halvvägs till Arlanda grunnar jag på den sista av Bovets meningar och hoppas Gud ska välsigna vår resa så vi får med oss mer intryck, erfarenheter och klokskaper än vad vi hade hoppats. För egen del är detta en viktig tanke. I mitt förra pass - det som jag var tvungen att byta ut - hade jag stämplar efter 15 resor (på 4,5 år); Ibland när jag reser kanske jag har alldeles för låga förväntningar om vad jag ska uppleva? Därför ber jag nu till Gud att han ska välsigna min resa så jag får mer ut av den än vad jag hoppas! Bra bön faktiskt inför en resa som denna!

Lift off

2011-12-22T00:00:00.003+01:00

Så har resan inletts! Denna resa är nog den mest impulsiva ever till The Holy Land. Efter en intensiv höst och många turer fram och tillbaka - också om vart jag ska fira jul, lät jag mig i förrgår övertalas av Ewa o Per att följa med till Jerusalem. Enda kruxet var att mitt pass inte skulle funka att resa in på eftersom det går ut i mars. Så jag gick till polisen i Härnösand och ansökte om nytt. Igår hade det ännu inte kommit men när tanken på Jerusalem var född både hos mig och fam W beslöt jag mig för att "det får bära eller brista" - i värsta fall kan jag ta ett sånt där rosa nödpass på Arlanda för dyr peng, för nu ville jag verkligen åka!

Som tur är behövdes inget rosa pass, idag på förmiddagen kom det efterlängtade sms:et från polisen att jag kunde hämta passet! YES!

Så nu sitter jag på nattYbussen till Arlanda för att i morgon fm flyga till Tel Aviv. Det är ca fem månader sedan jag var där sist och det ska verkligen bli trevligt att återse staden! Jag ringde Ali för att ge tid när han ska hämta fam W på Ben Gurion. Jag sa inte att jag skulle komma, tänkte att jag ville se hans min när jag dyker upp!

På senare tid har jag försökt hitta lämplig bok att resa med, och denna gång fick det bli en fransk reseskildring från mitten av 1800-talet som jag hittat på ett antikvariat i Uppsala. Bovet heter författaren och boken heter: "Resa i det heliga landet"

Den börjar så här:

"De få dagar, som förflöto mellan mitt beslut och min afresa, voro till den grad uppfyllde af tillredelser för resan, att jag ingen tid hafva för reflexion...."

Känner så igen mig i detta. Skulle tro Bovet hade fler dagar på sig att packa än jag, men vi delar alltså känslan av att kasta oss iväg utan tankeutrymme...

Ska meditera lite över detta och kanske återkommer jag med en reflektion från Arlanda. Vi har några timmar där i morgon bitti...

Moster och morbror, fortfarande i Härnösand

Väskan packas!

2011-12-20T22:45:00.001+01:00

YES! Så plötsligt idag blev det beslut! Jag far på en liten julresa! Väskan, var är den? PASSET går ju ut i mars och dit jag ska måste det vara giltigt sex månader efter planerad hemkomst!!! Ujujuj, nu blev goda råd dyra. Men eftersom jag sökte nytt pass igår finns det chanser att det hinner bli klart till i morgon. Annars får det lov att bli ett sådant där rosa nöd-pass som man kan fixa på Arlanda när jag kommer dit i morgon.

Så NICE att den här resan blev av ändå!

Vart jag ska? Ja.... vart tror ni.....?

Uppsala

2011-12-17T09:51:00.002+01:00

Åter i Uppsala, men den här gången utan "bal på slottet". Försöker överleva ändå. Fika på Storken, promenad genom stan, mycket är sig likt. Mycket känns annorlunda. Visst borde det vara snö nu? Juldekorationerna gör sig inte riktigt annars!

Jag tänder ett ljus...

Nobelfesten

2011-12-10T17:07:00.001+01:00

Jag gillar att titta på nobel-TV! Både prisutdelningen och banketten. Vilken bra tradition vi har i Sverige att dela ut pris för bedrifter inom vetenskap! Kemi, fysik, ekonomi känns lite suspekt eftersom man inte riktigt förstår vad det handlar om. Fredspriset och litteraturpriset är något som man någorlunda kan begripa sig på så jag tycker alltid att dessa tal är spännande!

De klassiska musikstyckena tycker jag är så passande, nu en pucciniaria! RYSNINGAR! Fantastiskt bra! Men så är jag ett stort Puccini-fan!

Bäst av allt är att se själva middagen, balen och minglet. Eftersom det bara är tre veckor sedan mitt "Cinderella moment" i Uppsala blir jag så sentimental och avundsjuk på att än en gång få hoppa i min klänning och virvla runt i dans...

Något nobelpris tar jag nog aldrig, men idag fick jag en välbehövlig egoboast när jag fick se listan på medverkande på konferensen "Människor och tro" i Skellefteå i vår; tänk att jag och självaste Ylva Eggehorn som jag är en stor fan av står med i samma lista! Nåja - det kanske också innebär att inte någon kommer på mina två seminarier om Jerusalem...

http://www.bilda.nu/sv/Startsidan/Aktuellt/Seminariedag-Manniskor-och-tro-i-Skelleftea/

Tack!!!!!

2011-12-07T23:06:00.001+01:00

Tack alla vänner som gjorde min

födelsedag till en riktig festdag!

Tänk att en vanlig gråmulen onsdag plötsligt kan förvandlas till en minnesvärd dag! Kanske mest av allt, tack Facebook! Det började redan innan midnatt med pling i mobilen med jämna mellanrum och så har det sedan hållit på hela dagen! Har inte riktigt räknat alla gratulationer, men långt över hundra vänner har velat framföra sitt grattis! Jag blir rörd, ödmjuk och ler från öra till öra just nu!

Sedan tillkommer trevliga telefonsamtal, sms, påhälsningar och mail. Helt överväldigande! Undrar om inte brorsbarnens skönsång i mobilen var höjdpunkten! Underbart! Kollegornas sång på jobbet gick heller inte av för hackor och lägger sig som ett varmt minne i mitt hjärta.

Kvällen blev också lyckad med kaffefrämmande gånger fyra och sedan kompisens besök och frossandet i god sushi! Kul att kunna "slamsa bort" en kväll med att vara seriöst oseriös! Nu ska jag försöka kapsla in denna dag som ett ljust minne och räkna ner till nästa födelsedag om 365 dagar.

Love to you all!
xxx

Vänner!

2011-12-03T20:18:00.001+01:00

Tänk att det tar lång tid att bygga upp en vänskap

när det tar sekunder att rasera den...

Idag känner jag mig ödmjuk och tacksam över vilka fina vänner jag har! Melodikryssarfrukost hos moster och morbror, sedan lunch hos T och middag hos M. Jag känner mig rik som har så fina vänner i Härnösand trots att jag bara bott här i knappa två år. TACK E, P, T & M!

Trädet utanför

2011-11-29T00:57:00.001+01:00

Utanför fönstret till mitt arbetsrum står ett stort träd på andra sidan gatan. Det känns som det är mycket nära och jag brukar ibland känna det som om trädet pratar med mig. Låter kanske som det brunnit totalt för mig, men kort sagt; jag gillar detta träd. Jag följer årstidernas skiftningar i lövverket.

När jag började jobbet efter sommaren var trädet grönt och frodigt. Man kunde inte se igenom lövverket, det var som en grön koloss stod utanför och kikade in på mej där jag försökte jobba. Mitt liv hade också lagt in turboväxeln. Jag reste än hit och än dit, ständigt på språng och jag vill nog säga att jag tog ut svängarna till max. Och ångrar inget.

Sedan kom hösten och bladen började gulna lite smått. I oktober såg man tydligt att det var en ny årstid på ingång.

November kom och löven började singla till marken ett efter ett. Några få löv försökte klamra sig fast, och eftersom hösten har varit onormalt mild och varm kunde dessa löv envist hänga kvar anmärkningsvärt länge. Så kom det ett oväder med mycket blåst i lördags och sedan kom den kalla snön igår. Dessa envisa löv flög av och virvlade bort. I går när jag kom till jobbet var trädet helt bart. Fast som tur var hade det kommit lite snö som skylde det nakna trädet. Även om man VET att snön och kylan skulle komma känns det lite sorgset.

Även jag går in i en annan fas. Advent betyder att vi på stiftet kan ägna oss lite mer åt pappersgöra och olika avslut. I församlingarna är man fullt upptagna att fira advent, så därför finns det tid att reflektera. Se tillbaka på det som varit och dra upp nya idéer inför våren.

För rätt som det är sprätter det till under snön när de uppsvällda knopparna gör sig redo för en ny vår. Då måste man vara beredd! Oj, vad jag längtar till denna vår! Men. Jag antar att jag först måste pressa mig igenom denna vinter.

Så ett litet ökenmodercitat (ur "Ökenfädernas tänkespråk" Artos) som jag gillar:

"Amma Theodora sade: "Kämpa för att komma in genom den trånga porten (Luk 13:23). Träden kan inte bära frukt utan att ha tagit emot vinterns stormar och skurar, och på samma sätt är det med oss..."

Cinderella-moment

2011-11-21T21:10:00.000+01:00

Helgen har varit magisk! Eller helgen, det har varit långhelg i fyra dagar för min del. Jag hade den stora äran att närvara i Uppsala när 67 nya professorer skulle installeras av universitetets Rektor magnificus och bli installandi. Extra hedersamt var det naturligtvis att få bli bjuden på denna baluns av professor Jim. TACK JIM!

Under veckan har de olika nya professorerna fått hålla installationsföreläsningar i sina ämnen som på ett sätt som "vanligt folk" kan ta del av. Snacka om folkbildning! Jim gjorde ett MYCKET bra jobb och höll en intressant föreläsning på ämnet: "Nya Testamentets exegetik som akademiskt ämne med relevans för andra ämnen och för alla människor" Föreläsningen bjöd på klokhet, några skratt och en del att klura på. Som det ska vara. Helt strålande på bra svenska dessutom vilket är en extra utmaning för en relativt nyinflyttad amerikan! Hatten av!

I fredags hölls själva installationsakten i universitetsaulan och det var sååå spännande att få vara med! I flera veckor har jag letat lämplig klänning och klurat ut hur jag ska få på mig, och GÅ i ett par "klackeskor". Innan hade jag gruvat mig en hel del för när jag provat klänningen hemma har jag känt mig så utklädd, och i taxin våndades jag när min klänning kändes enormt stor med allt tyll som flöt upp på instrumentpanelen i bilen. När vi väl kom till universitetsaulan så såg jag genast att det var flera andra damer som också hade tyll i sina galaklänningar, och att min klänning verkligen platsade! DÅ andades jag ut och mitt allra bästa festhumör infann sig! Vi fick platser uppe i galleriet trots att aulan där nere inte var fullsatt - lite snopet, men vi satt på främsta raden och fick magnifik överblick!

http://www.unt.se/uppsala/24unt-nya-professorer-installerades-1539375.aspx

Efteråt var det så dags för bal på slottet! En buss hämtade oss från aulan och svängde upp till Uppsala slott. Vilken magnifik känsla det var att få skrida in och uppför alla stentrapporna i slottet! Vi bjöds på champange i trappan och letade oss fram till vårt bord.

Vi höll till i Riddarsalen där det var festdukat med kandelabrar och bordsmarsalker i vita kostymer och vita handskar. Jag räknade i bordsplaceringslistan till 102 professorer i salen! Det är inte utan att man blir ödmjuk inför den samlade kunskapen i rummet! Jag hamnade med Jim tvärs över bordet och den nya professorn i nationalekomomi till höger. nice, nice! Det var massor att prata om och humöret var verkligen på topp! Jag tror bestämt jag satt och log från öra till öra hela kvällen! Orden tar nästan slut när jag tänker på vilken toppenkväll det var...

Menyn:

Kallrökt lax med pocherat tryffelägg samt spenatbröd

Helstekt hängmörad entrecote med murkelsås samt råstekta rotsaker

Hallonbomb med vintrig fruktsallad

Drycker:

Vinum Universitatis Prosecco 2010

Vinum Universitatis Bianco di Custoza 2010

Vinum Universitatis Valpolicella Superiore 2007

Vinum Universitatis Recioto della Valpolicella 2007

(Universitetet har tydligen en egen vingård!)

Efter middagen blev vi "anförda" av vår bordsmarsalk till kaffe och avec en trappa upp i slottet, tror det var själva vinden! Myyysigt! Under tiden röjdes Riddarsalen så att dansen till livemusiken kunde ta vid. Min kavaljer var verkligen en fena på att dansa! Jag själv är verkligen usel på att dansa, men Jim kunde på något vis få det att se ut som dans ändå, vilket kräver stor skicklighet. Jag snurrades och snurrades och i slutet av en låt blev jag vikt bakåt i en klassisk Hollywoodposé, magiskt säger jag bara att få ha varit med om det!

Förrätten

Jag och professor Jim

Installationsakten i universitetsaulan

Galleriet på slottet

När man ville hämta andan kunde man gå in i ett jättelikt galleri och titta på slottets konst. Där kändes det som jag hamnat i en Jane Austen-film, det var verkligen känsla att glida runt i balklänning med en "Mr Darcy" vid armen. WOW!

Nu hänger min klänning i sin påse i garderoben och jag sitter och deppar lite i någon slags post-installations-melankoli och undrar om jag någonsin hamnar på "bal på slottet" igen. Det gav verkligen mersmak på alla sätt!

När Askungen i fortsättningen frågar "Vad är väl en bal på slottet?" svarar jag: "Everything plus lite till....!" Och suckar. Djupt!

Höstträning

2011-11-05T15:52:00.000+01:00

Varje dag som jag vaknar och upptäcker att det INTE är frosthalka blir jag så glad och försöker hitta tid att gå en rejäl promenad. Det gäller att passa på innan det blir vinter tänker jag. I vinter vill jag inte halka! Som peppning till mina promenader har jag min iPhone. Med diverse appar registrerar jag mina promenader.

Bäst är Nike+ som för varje 500m peppar mig i form av en röst som rapporterar hur lång tid jag gått, hur långt jag gått samt medelhastighet.

Nike+ GPS

Ganska häftigt att se att jag i år har gått drygt 30 mil! Det trodde jag verkligen inte när året skulle börja och jag hade ont i höfterna och knäna samt var lite tyngre. Nu går det lättare och lättare för varje dag att komma ut på promenad. Det har till och med blivit så att jag är lite rastlös om jag inte får min dagliga dos av motion!

ShapeUp

En annan bra app är ShapeUp där man skriver in intag och uttag i form av kalorier. Med en fiffig sökfunktion kan man hitta det mesta som man stoppar i sig och bokföra detta. Sedan fyller man i hur mycket man vill gå ner per vecka och iPhonen håller reda på hur mycket man får äta, eller hur mycket man måste motionera för att äta det man vill äta.

När vi har fika på jobbet till exempel brukar jag ha en kort överläggning med mig själv om jag ska ta en macka med ost på till kaffet. Det är helt OK att käka mackan OM jag promenerar 45 minuter senare. Denna överläggning gör att jag inte stoppar i mig något onödigt!

Spotify

Den tredje appen som hjälper mig att tappa kilon är Spotify och en stavgångslåtlista som jag gjort. "We all die young" är en låt jag verkligen gillar att promenera till. Den ger energi!

Sedan förstås, alla peppningar på facebook hjälper till. Bara det att promenaderna SYNS gör att jag gärna går någon extra kilometer ibland...

Att höra...

2011-10-26T21:55:00.001+02:00

Nu hör jag som en fladdermus. Känns det som. Har sedan tre veckor hörapparater! I femton år har jag då och då funderat om jag egentligen hör dåligt, men inte riktigt tagit tag i frågan på allvar. Före sommaren fick alla på jobbet hälsotesta sig hos Previa och eftersom jag inte kunde göra cykeltestet fanns tid över för en hörselkoll. Mycket riktigt, jag hörde USELT!

Sedan blev det väntetid och inte förrän nyss har jag fått mina första hörapparater.

Det var lite märkligt första möte med audinomen efter det större hörseltestet - hon pratade om att det numera finns "tekniska hjälpmedel" som gör att man kan höra bättre. Som om ordet "Hörapparat" är tabu att säga??? Tydligen är det så, glasögon kan man säga utan att rodna, men HÖRAPPARAT viskar man fram. Även i vården. Även en hörseltestare. Märkligt.

Hur som helst, jag fick kvittera ut två st "Tekniska hjälpmedel" och sedan kalibrerades de enligt mina hörselkurvor. High Tech! När jag fick dem på för första gången kunde jag inte förstå varför det bullrade så i det tidigare tysta rummet. Tänkte att det kanske var audionomen som inte satt still på stolen, men sedan upptäckte jag att det var SEKUNDVISAREN som levde om! Hade verkligen inte lagt märke till den förut!

Första dagen med hörapparaterna var dyngjobbig - det kändes som varje litet ljud borrade sig rakt in i hjärnan på mej och lämnade klösmärken. Fick migränkänning och gick hem tidigt. Dag två gick det lite bättre, men när jag själv pratade lät det i min skalle som om jag ständigt pratade i mikrofon. Så jag började viska. Ingen hörde vad jag sa. Snopet!

Nu efter tre veckor börjar jag få koll på det hela. Glömmer då och då hörapparaterna hemma, men åker då hem på fikarasten och hämtar dem för MED apparaterna fattar jag nu hur uselt jag hör UTAN dem! Som om jag drar på mig en vadderad påse över huvudet om jag drar ur dem ungefär.

Jag tror också att mitt IQ stigit med minst 10% sedan jag fick hörapparaterna - hjärnan behöver inte längre koda VAD som sägs och den kapaciteten som frigjorts har istället lagts på att processa det som sägs. Ett klart framsteg!

Sedan kan jag nästan helt lägga ner mina avancerade gissningsstrategier - typ när jag haft en grupp eller klass framför mig som diskuterar saker och nån pratar tyst har jag ibland GISSAT vad personen säger eller typ LÅTSAS att jag är med i samtalet som egentligen för mig är en stumfilm. Mitt fiffigaste knep om det blivit pinsamt tyst är att ställa frågan: "Hur tänker ni andra?" och försökt framställa mig själv som demokratisk och inkluderande istället för att simpelt säga "VA???"

Faktiskt himla skojigt det hela! Det känns som jag utrustats med en superpower! En klar nackdel finns det dock - mina undulater hemma låter verkligen förskräckligt! Får se hur det blir med dem i långa loppet...

Hörapparater är verkligen en teknisk gren...

Löv har börjat BULLRA!

Futuristiskt hotell...

2011-10-01T23:50:00.001+02:00

Just nu är jag i Göteborg på "Idédagar". Det är en tredagars konferens om idealitet i Svenska Kyrkan. Så spännande det är och jättetrevligt att träffa så många vänner och bekanta! På knappa två år i mitt nuvarande jobb har jag lärt känna en hel drös med sköna typer. ROLIGT!

Men hotellet.... Håhåjaja. Jag kollade vart vi skulle hålla till på idédagarna och bokade det enda hotellet som låg på bekvämt promenadavstånd till mig och "de mina" från stiftet. Hotellet var billigt och såg ok ut på bilderna, men det kommer gå till historien som ett av de konstigaste hotellen jag bott på.

Receptionen helt OK med bra service. Sängarna rena och sköna. Dt är när man ska duscha eller gå på toaletten som husvagns- eller rymdkapselkänslan infinner sig.

Det sitter en grön och en röd lampa ovanför dörren och när det lyser grönt får man gå in. Toaletten påminner om en bajamaja. Allt är formgjuten hårdplast. Inte ens en toalettring att sitta på. När man gjort det man ska och vrider upp låset så spolas det. När man sedan i korridoren dröjer sig kvar kommer det mysko ljud från toan. Först sprayas det och sedan låter det som det sprutas vatten. Under "saneringstiden" lyser det rött ovanför dörren...

En i vår grupp har googlat lite på hotellet och tydligen har det ett rykte att det kan förekomma viss, hrm, "verksamhet" här. Typ att vissa nyttjar hotellet någon timme bara... Hm. Fint ställe jag hittat åt kyrkfolket! Men, det kanske bara är ett rykte. Vi har inte sett skymten av någon sådan verksamhet och det känns välstädat och helt OK. Det kommer inte bli mitt förstaval ever again dock.

"ledigt"

"Bajamaja?"

Franciskus

2011-09-28T20:24:00.001+02:00

Idag var jag uppe med tuppen för att med Grundkursen besöka Örnsköldsviks församling och få höra om deras barn- och ungdomsarbete. Blev så inspirerad av den klokhet och det genuina människointresse som jag mötte där. Mötet avslutades med en enkel andakt där Franciskus bön användes. Jag har läst och bett denna bön tidigare, många gånger. Men idag grep bönen verkligen tag i mig. Så klokt!

Franciskus Bön
HERRE, gör mig till ett redskap för din frid! Låt mig bringa kärlek, där hat råder! Låt mig bringa förlåtelse, där orätt har begåtts! Låt mig skapa endräkt, där tvedräkt råder! Låt mig bringa tro, där tvivel råder! Låt mig bringa sanning, där villfarelse råder! Låt mig bringa hopp, där misströstan råder! Låt mig bringa ljus, där mörker råder! Låt mig bringa glädje, där sorg och bedrövelse härskar!

O, Mästare! Låt mig inte så mycket söka att bli tröstad som att trösta. Inte så mycket att bli förstådd, som att förstå. Inte så mycket att bli älskad, som att älska.
Ty det är genom att ge, som man får. Det är genom att glömma sig själv, som man finner sig själv. Det är genom att förlåta andra, som man själv får förlåtelse. Det är genom att dö, som man uppstår till evigt liv.

Franciskus av Assisi 1181-1226

På vägen till Mellansel möttes jag av en underbart vacker höst-vy. Klar luft, vindstilla och en underbar natur i bästa höstskrud. Gud är god!

Mellansel

Livspusslet

2011-09-27T20:52:00.000+02:00

Jag börjar få sjåigt att få det så kallade livspusslet att gå ihop. Just nu är jag inne i en intensiv fas i jobbet, det känns som jag ska vara på en miljon ställen och hålla föredrag, seminarier eller bara "hålla i trådarna". Sedan tillkommer möten, planeringsgrupper och framvaskandet av idéer. Sedan, mycket roligare, pockar privatlivet på och de skyttelliknande resorna jag gör till Uppsala.

Dessutom vill jag hinna med att gå mina stavgångspromenader, städa mitt lilla hus då och då samt mata fåglarna.

Läsa en bok eller bara tomglo på TV gör jag naturligtvis också. Men, som sagt. "Tomglo" är en korrekt beskrivning - för när kvällen kommer finns inte så mycket energi kvar i kroppen.

Jag vill leva i nuet, inte älta gårdagen eller våndas över morgondagen.... men NÄR???

I morgon kliver jag upp tidigt för att packa väskan och bege mig till Övik - Mellansel - Docksta - Mellansel och slutigen hem igen. För att packa om väskan inför en jobbtripp till Göteborg på fredag till söndag. FATTA vad jag kommer njuta av en vanlig måndag på mitt arbetsrum!

Sportsupport

2011-09-18T07:57:00.000+02:00

Pojkvännen springer halvmarathon ooch jag har plötsligt fått en ny roll att spela - sportsupporten! Ganska trevlig syselsättning (om det förekommer i lämpliga doser). I går var det halvmarathon i Stockholm och vi begav oss till hufvudstaden mitt på dagen. Först styrde vi stegen mot Kungsträdgården där 15000 andra löpare häckade. Kvitterade ut nummerlapp och spanade på folk. Vädret var strålande, sol från klarblå himmel, 14 grader och vindstilla. "Det kommer gå fort idag" hörde vi folk säga. Tänkte i mitt stilla sinne att om det någon gång är 5 grader, snålblåst och regnigt kommer jag INTE att titta så mycket på loppet. Alls!

Men nu var det sol. Vi började med kolhydratladdning på NICE italiensk restaurang med vita dukar och tända ljus. Gillas! Sedan "Gudruntestade" jag J och han fick toppbetyg. Inte bara hade han tålamod med mig när jag gick runt och klämde på alla kläderna, han provade dessutom en Gudrun Sjödénbasker och kom med förslag på vad jag skulle passa i! GILLAS! Hittade en dösnygg röd kofta som jag ska ha till jul när vi far till Atlanta. Köpte den för presentkortet jag fått av Gudrun själv. Tack Gudrun! Sedan hittade J en snygg tunika/klänning och en kofta till i beigerandigt som han förärade mig med. GILLAS! Toppbetyg i GS! Helt klart!

Vid tretiden började det dra ihop sig i Kungsträdgården och vi kollade in sportsockar och annat. Provsmakade dextrosol och vågade mig på en analys när jag hamnade i samspråk i en affär - "Sol, 14 grader, vindstilla - det kommer nog gå fort idag". Kände mig som en i marathongänget när jag sa så.

Kusin Jenny och Carro kom och hängde med mig under själva loppet. Viktig note to myself - ha alltid med kompisar att hänga med, Marathon kan bli lite trist annars! Vi placerade oss strategiskt en bit längs en tvärgata från Operan där löparna passerar 30 sekunder efter startskottet. J startade i grupp tre, kvart över fyra. Vi hejade och vinkade och sedan var det över för den stunden. Gick en bit, ställde oss återigen vid kanten av banan och när J kom vid 2 km kunde vi igen vinka, heja och ta kort.

En kort promenad ner till kajkanten vid Vaxholmsbåtarna. Glass och solsken i 45 minuter. Det pep till i iPhonen av ett sms som gav mellantider. Gjorde en snabb tidsuppskattning och ställde oss sedan vid banan och spanade. Hejade, vinkade och promenerade vidare till en pub. Lite kaffe och prat innan vi kunde knata till målgången vid operan. YES! Om alla marathonlopp är så här trevliga kan jag definitivt bli suporter!

Stressigt!

2011-09-13T23:55:00.002+02:00

Ujujuj, vad jag har stressat den här veckan! Det har hängt över mig att jag skulle förbereda några pass inför en kurs för "administrativ personal" i Bispgården. Ett av passen skulle handla om stress och jag tror jag prickat in samtliga saker man INTE ska göra, typ:

Inte planera i sista stund
Inte skjuta upp saker
Inte surfa planlöst på internet i jakt på information
INTE stressa....

Till slut hade jag ändå totat ihop ett pass om stress, gått och lagt mig (alldeles för sent) och vaknat (alldeles för tidigt). Jag fick börja med att i all hast packa väskan som jag borde ha packat kvällen innan - typ istället för att fastna framför "Svenska Hollywoodfruar" OCH "Idoluttagningen".

Anyway - Upp i ottan, regn ute. Hade lånat ut bilen till morbror Per. Hämtade Per, släppte av mig själv vid stiftskansliet (nu fortfarande med någon minut tillgodo...). In till B-I, frågade henne; "-du, hyrbilen.... står den här eller måste vi gå till firman?". B-I: "-Hyrbilen????", "-Den sa du att du skulle boka!". Jag kommer till plötslig insikt. Tänker fula ord på J, ringer Per som får tvärvända med min bil, Vi rafsar ihop alla väskorna, packar in i bilen, skjutsar Per till Vårsta, börjar köra mot Bispgården. DÅ ringer telefonen! Micke: "Har ni fått med er L´s väska av misstag?", "-Den stod i trapphuset". Tvärnit, parkeringsficka, koll i bakluckan. Jodå. Jag tänker fler ord, nu på F. Tillbaka till kansliet, ett gäng stockholmsresenärer står och trampar på parkeringen, de har liiiite bråttom nu. Dumpa en väska, åker igen norrut på E4:an mot Bispgården. B-I säger att bästa vägen är över Stigsjö. Jag: "-Då ska jag alltså svänga vid Statoil?". B-I: "-Jäpp, det blir bra!". Statoil, prat i bilen.... I höjd med Mio-möbler.... Statoil? STATOIL!!!. Vända, köra söderut på E4:an. Svänger in mot Bondsjöhöjden och sedan ÄNTLIGEN in på vägen via Stigsjö mot Bispgården... Väl framme möblerar vi aulan, riggar projektorn, inser att vi inte fått med oss nätsladden till högtalarna, fixar nya högtalare och... ANDAS. Kursen kan börja.

Förklarar för gruppen sambandet mellan stress och prestation. Jodå, stress kan både framkalla handlingskraft och förvirring. Gäller bara att hitta den rätta doseringen!

Jag är en ENFP - person!

2011-09-10T01:05:00.003+02:00

Ibland undrar jag vad jag håller på med. En massa projekt och sprutande kreativitet och samtidigt får jag ibland ett behov att sitta på en stubbe och filosofera...

Gjorde ett test som jag hittade på nätet och fick min personlighet diagnosticerad - jag är en ENFP-person! Av de 16 olika typerna i Myers-Briggs test är det bara 3-4% som är ENFP!

"Fokus på att undersöka alla möjligheter"ENFP-typer är ofta kreativa, dynamiska och inspirerande personer som tycker om att hjälpa andra människor med att ta fram deras potential och resurser. Deras talang ligger i att kunna upptäcka den djupare meningen, finna sanningen och motivera andra. För dem finns det en mening och betydelse i varje handling som sker omkring dem, något som andra kan tycka vara besynnerligt och oförståeligt.

E=Extrovert, utåtriktad, fokuserad på omvärlden, N=iNtuitiv, tar in omvärlden på intuitivt sätt, F=Feeling, en som går på känslan... P=Perceptive, "uppfattande"

Jag ska enligt testet ha många talanger och vara bra på grejer som intresserar mig. Typiskt för en ENFP är att ha många projekt på gång (Stämmer!) och ha bra social kompetens. Jag ska också vara rastlös, kreativ, charmig, risktagande, utåtriktad, rastlös, idealistisk, snäll och känslig. Jag kan vara produktiv utan ledning så länge som jag gillar vad jag gör... haha, stämmer på pricken det med!

Hittade ett helt FORUM för sådana som jag: http://www.enfpforum.com/

Andra ENFP-personer är t.ex. Bill Cosby, Sandra Bullock, Meg Ryan, Nelson Mandela, Martin Luther King, Haydn och Ariel (lilla sjöjungfrun)

Länkar:
ENFP-beskrivningar:
http://keirsey.com/4temps/champion.asp
http://www.personalitypage.com/ENFP.html
Testet på svenska:
http://www.jobbsafari.se/cgi/typeindikator.cgi?gclid=CJuMtOO-kKsCFYK-zAodPkxYxQ
Testet på engelska:
http://www.humanmetrics.com/cgi-win/JTypes2.asp
Bloggar:
http://blog.meebo.com/?p=669
http://surr.blogg.se/2011/january/enfp.html
Forum:
http://www.enfpforum.com/

På väg...

2011-08-31T18:32:00.000+02:00

Knappt hade jag kommit hem till Härnösand innan det blev dags att packa väskan igen. Återigen är det Uppsala som är dagens slutstation. Hurra! I skrivande stund har jag bara en halvtimme kvar av resan och njuter av att komma närmare och närmare min älskling!

För en stund sedan ringde telefonen och jag fick griller i huvudet. Vad ska jag bli när jag blir stor? Ska jag starta ett nytt äventyr eller ska jag inse hur bra jag har det i Härnösand? Om någon vill se en velig människa kan de titta på mej!

I morgon ska jag på Ideellt Forum, ett sammanträde i Stockholm om ideellt arbete i Svenska Kyrkan. Det är bland de mest spännande sakerna som jag sysslar med på jobbet och jag ser fram emot att träffa detta dynamiska gäng igen!

Men nu.... Fika med en gammal kursare och sedan krama darlingen. Livet kunde inte vara mycket bättre nu.

Tåg...

2011-08-26T19:43:00.000+02:00

Börjar så smått tycka tågresor är en trevlig aktivitet! Klev på tåget i Sundsvall efter några timmar hos skickliga frissan Johanna i Kvisselby. Snygg i håret och laddad inför helgen ska jag av tåget i Uppsala, mitt "andra hem".

På tåget finns det inte så mycket annat att göra än att glo på folk, käka räkmacka från restaurangvagnen, blogga och facebooka. Trivsamma aktiviteter alltihop. Tiden swishar förbi snabbt som bara den.

En dag på jobbet...

2011-08-18T19:05:00.000+02:00

Ibland, faktiskt ganska ofta, tänker jag på vilket fantastiskt jobb jag har. Idag är en sådan dag. En ny omgång "Svenska kyrkans grundkurs" har börjat och idag är vi i Docksta.

Först Skuleberget... Klättra, gå eller åka linbana upp... Sedan mässa i Vibyggerås gamla medeltida kyrka från 1200-talet. Det blev en strålande dag med lämpligt med sol. Väl i bilarna hem kom några regndroppar...

Ser hurtigt ut, men jag tog faktiskt linbanan...

Grundkursen á la 2011

Tre spänstiga grundkursare valde den svåra vägen upp...

Tomas S in action i Vibyggerås gamla kyrka

Efter mässan hade vi kyrkkaffe utanför kyrkan

Long-weekend

2011-08-14T08:42:00.000+02:00

"Ibland tränger sig livet bara på"

När livet rusar i expressfart hinner man inte blogga, hur spännande det än är. Mitt liv har haft en överväxel i ett par veckor och det känns bra, så bra! Jag har gått från "singel" till "i ett förhållande" - inte bara på Facebook utan IRL också. Jag fattar inte hur mycket kärlek man kan känna utan att fullständligt spräcka hjärtat! Definitivt "worth waiting for"!

Enda kruxet är avståndet. Som tur är bara till Uppsala - men ändå! Detta kommer innebära mycket pendlande den här hösten...

Jobbstart

2011-08-08T20:18:00.000+02:00

Efter en helt underbar tripp till Uppsala vände jag Toyotan mot Härnösand igen för att börja jobba. Lite tungt var det, inte så många kollegor var tillbaka - men som tur var började även Maria E idag så vi kunde sushiluncha och skvallra ikapp oss på ditten och datten. Det var ju inte small stuff jag hade att komma med den här gången så det behövdes en rejäl update.

Jag tänker mycket på vad snabbt saker kan hända som helt ändrar på alla planer man kan ha gjort upp. Natten till igår var det en bussolycka på Autoban som om den slutat illa, hade kunnat tagit livet av någon jag älskar. Jag kan inte ens föreställa mig hur DET hade blivit då.

Nu medför emellertid bussbranden att min älskling kommer till Härnösand istället, och DET gör mig enbart glad. YES! Men eftersom jag använt mitt lilla hus som avlstningsställe mellan sommarens alla tripper så har jag MEGASTÖKIGT! Så nu varvar jag träning, städning och TV-tittande. Inte helt lyckat - jag är alldeles för trött att gno på i den takt jag borde.

Uppsala

2011-08-05T15:44:00.000+02:00

Semestern börjar lida mot sitt slut och jag avslutar i stor stil med ett besök i Uppsala. Vädret är toppen och livet leker! Promenad vid segelbåtarna vid Skarholmen, hälsa på vänner, titta på kattunge, sola, promenad på Gula Stigen...

Ingenting kunde vara bättre just nu.

Cirkus med vänner

2011-08-02T08:14:00.000+02:00

I förrgår kom cirkusen till Nyadal. Nu pratar vi INTE clowner med röd näsa, hästar och sågspån utan mera i stil med "Cirque du Solei" med hisnande nummer i trapetsen, tyget, pålen, repet, slak lina och akrobatik på högsta nivån.

Utanför Hotell Höga Kusten hade kusin Nils vänner samlats för att ge en minnesshow "Cirques des amis" - en slags "Nils tribute". Nils själv hade medan han levde börjat skissa på en show i det bergrum bredvid hotellet där de jättelika vajrar som håller uppe bron har sitt fäste.

Den här cirkusen bestod av två akter. Första akten beskrev Nils liv och hans intensiva men korta karriär. Många av Nils vänner är nu världsartister och från många olika håll i Europa och Världen hade de nu samlats för att på olika sätt bidra till showen.

Det som grep mig allra mest var när Nils kompis Emanuel gjorde ett nummer i "tyg". I två långa tygstycken till mäktig musik framförde han ett dramatiskt nummer som var både hisnande och tänkvärt. Han började med att spänna ut tyget och röra sig bakom det - svårt att förklara - men jag tänkte på "Skriet" av Edward Munch och blev såååå rörd över den frustration han illustrerade på det viset. Typ VARFÖR måste Nils dö? Sedan svingade han sig upp i tyget och gjorde fantastiska och konstnärliga nummer i tyget.

Publiken var helt hänförd! Många ut Nisses enorma släkt och vänskara satt i publiken plus en hel del nya människor som inte kände Nils, men som ville se cirkus i världsklass.

När första akten, den ovan jorden, började lida mot sitt slut kom en pålartist som först gjorde sitt heltokiga pålnummer för att sedan irra runt, till synes planlöst på lekplatsen bredvid den uppbyggda scenen. Det blev helt skruvat och slutade med att han hamnade med ett magplask i vattnet. Helt blöt sprang han sedan upp på scenen och försökte göra något på pålen helt dyblöt. Det gick inte. Showen slutade med att han föll ihop på scengolvet.

Då tog andra akten vid, vi gick ner i bergrummet. Vägen ner var magisk - ledsagad av marshaller promenerade vi ner i mörkret. Väl nere lystes bergrummet upp av de bilder på Nils som projicerades på en duk. När hela publiken var på plats blev det ett vackert eldnummer och sedan visades sista inspelningen av Nils där han sjöng "Fly me to the moon" och gjorde sin pålakrobatikshow.

Sedan gick vi tillbaka upp i ljuset med sången i huvudet och Nils i våra hjärtan. Några grät lite stillsamt. Vackert, magiskt, starkt och glatt! En träffsäker bild av Nils med andra ord!

Jag pratade med en som inte alls kände Nils och han sa att nu var det som han hade lärt känna Nils ganska väl. Det var också häftigt.

En av Nisses vänner i grenen "tyg"

Publiken

Alfred

Eldshow i bergrummet

Upp i ljuset och värmen igen

Det var inte det här nummret som visades i bergrummet, men något liknande...

Dockstadagen

2011-07-31T07:50:00.000+02:00

Vissa traditioner är bra. Till exempel sista lördagen i juli och "Dockstadagen". Docksta är ingen jättestor metropol, men denna lördag är detta Plejset med stort P. Marknadsdag igenom hela byn! Eftersom morsans hus ligger strategiskt vid "The Doxta Strip" är det stort pådrag i huset. Det börjar med att vi veckan innan D-day förbereder oss minutiöst. Laz ska handlas och gravas, huset ska skrubbas och trädgården putsas. Inköpslistor skrivs och mot slutet av veckan delar vi in oss i arbetsgrupper och "ansvarsområden". Det går åt mycket släkt och vänner för att fylla alla posteringar på "D-day". En ska koka kaffe, en ska sälja fika, minst två ska passa barn som springer runt, en ska baka pizzor, en ska sälja sjalar, en ska breda och servera laxmackor, två ska baka bullar, en ska sätta degen, många ska avlösa någon, alla ska mingla och vara trevliga med de som kommer. OK. Behöver jag förklara att det är hektiskt? Nu i år hade vi en stjärna som skulle stå i kassan, men i sista stund mlev stjärnans son magsjuk och vi hade en vakans! Dessutom blev det kaos i sjalshopen då den som skulle hålla koll där satt och tindrade med ögonen och var som i en annan värld...

Inte optimalt, men oj, vilken trevlig Dockstadag det blev!

Nu sitter jag och väntar på att huset ska vakna så att analyserna och utvärderingarna kan få komma igång. I eftermiddag blir det cirkus!

Sviter

2011-07-23T00:35:00.000+02:00

Sviterna efter THL sitter i kroppen. Dels i form av en enorm trötthet, jag sover och sover. Och dels i en annan form som man tar Immodium för. Det värsta är att det verkar hålla i sig länge, länge...

Idag blev det dock en trevlig utflykt med mor till Birsta för lite shopping. Hon har blivit med ny dator samt lite senare, efter det att vi kommit hem, med en egen blogg och ett twitterkonto. I morgon har jag en utbildningsdag med henne. Vill du följa morsan och hennes trasmatteblogg kan du göra det här:

kikkis trasmattor

http://twitter.com/#!/KikkiWlsten

Nya tag

2011-07-19T09:59:00.000+02:00

Hummosen, Rimons pannkakor och Taybehn har satt spår. Då jag klev på vågen i morse hade jag GÅTT UPP två kilo på tre veckor i THL. TROTS att jag första veckan försökte köra LCHF, andra veckan var magsjuk. Så i princip gick jag upp kilona under den sista veckan. Måste bero på den trevliga festen vi hade på taket...

Nu är det nya tag! LCHF-frukost bestående av en omelett: Stekte en tomat, hälde på ett ägg och en halv dl ost. Sedan peppar och salt. Mums! Totalt ca 300 kcal

Sedan thé och thé. Stora koppar svart thé. Noll kcal! Okey då, lite mjölk hade jag i. 100 kcal.

Men nu funderar jag på en runda på Högslätten. Undrar om det torkat upp efter gårdagkvällens hällregn? Vore bra att få lite minus på kcal-kontot. Har tre veckor kvar på semestern och det vore ju nice att dels plocka bort de uppgådda kilona och sedan två till. Det får bli mitt mål.

Hemma

2011-07-18T22:13:00.000+02:00

Det är bra märkligt. I Jerusalem längtade jag hem. Jag hade problem med magen, fötterna fulla med stora röda kliande myggbett och jag led i den 38 gradiga värmen. Nu när jag sitter nyduschad i sköna fåtöljen med fötter som börjar anta normala proportioner igen så önskar jag att jag var tillbaka i Jerusalem. Det är inte lätt att lämna staden och vännerna där!

Resan gick bra, jag hade jättemycket bagage att släpa på och hade gruvat mig för hur det skulle gå att få hem allt. Som tur var följde Erika och Hélène-Dominique med till Ben Gurion och kunde hjälpa mig med bagaget i väntan på att de skulle möta upp en annan bekant som skulle anlända några timmar senare. På vanliga teminal 3 visade det sig att norveiganpassagerare skulle checka in på terminal 1 så det blev en del svordomar och släpande på transferbussen. Med fem kollin var det en lättnad med bärhjälp! TACK!!!

På Ben G var det den vanliga rutinen. En femma på väskorna, uppackning, utfrågning, kroppsvisitation (då det piper om mitt knä och min höft). Utfrågaren tyckte det var såååå konstigt att jag inte hade ett intyg från sjukhuset att jag har metall i kroppen, samtidigt som både de på sjukhuset och andra säkerhetssupervisors menar att sådana intyg är onödiga. Inte mest konsekventa stället...

En fråga var riktigt svår, när hon fick höra att min förra resa för ett år sedan liknade den här resan undrade hon varför jag kommer ner till Jerusalem och går på konferenser och hänger med folk. Hon kunde inte riktigt förstå tjusningen med konferens om "Armenian Art and History" och bad mig förklara detta. Jag blev ställd. Jag vet ju ibland inte själv vad det är som gör att jag sitter där och hjälper denna exklusiva samling armeniennördar med powerpointvisning och diabilderna. Jag tycker rätt och slätt det är KUL med dessa typer. Men det var svårt att förstå och svårt att förklara.

Till slut kom jag igenom och då visade det sig att man efter säkerhetschecken skulle tillbaka till terminal 3 och det stora utbudet av taxfreebutiker. Men tyvärr blev det noll tid, inte ens hann jag slinka in i DVD-butiken och fylla på mitt förråd av israelisk film. BLÄ!

Resan var också helt hysterisk med en svensk-israelisk sexbarnsfamilj i sätena runt mig. Barnen sprang omkring och pappan obstruerade och ville inte sitta ned med säkerhetsbältet på när flygvärdinnorna sa till om det. 20 minuter innan landning pekade flygvärdinnan, högröd i ansiktet, med hela handen och sa att om han inte satte sig ner skulle piloten vända tillbaka till Tel Aviv igen. Hu! I det laget, med den skallvärk jag dragit på mig, kände jag att min blick nästan kunnat mörda...

På Arlanda mötte snälla familjen E upp och hjälpte mig med väskor, skjuts till Uppsala, mat, dusch och en skön säng. PUH. Så jobbigt det är att resa, och ändå funderar jag på om jag skulle hinna ner igen under min sista semestervecka efter Dockstadagen...

Med GS i öknen

2011-07-15T19:14:00.000+02:00

Klart jag har Gudrun Sjödén i öknen!